Karl Ferdinand Ignatius
Karl Emil Ferdinand Ignatius, född den 27 oktober 1837 i Björneborg, död den 11 september 1909 i Helsingfors, var en finländsk historiker, statistiker, senator 1885-1900 och 1905-08. Han var far till Kaarlo, Hannes Ignatius och Katri Bergholm.
Som chef för Statistiska centralbyrån från 1870 utvecklade Ignatius finländsk statistik till högre europeiska nivåer. I början av 1880-talet omorganiserade han statistiska byrån (som innan varit under Gabriel Reins ledning) till Statistiska centralbyrån. Ignatius tillhörde sedan studentåren det finska partiet och stod personligen dess ledare Yrjö Koskinen nära. Under intryck av förryskningspolitiken anslöt han sig senare till de konstitutionella och räknades efter sekelskiftet som en av det ungfinska partiets ledare. Tillhörde den ungfinska senaten efter storstrejken 1905.
Utmärkelser
Sankt Stanislausorden, andra klassen, 1876[1]
Sankt Annas orden, andra klass, 1880[1]
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen, 1883[1]
Officer av Italienska kronorden, 1884[1]- Sankt Vladimirs orden, tredje klass, 1887[1]
- Sankt Stanislausorden, första klassen, 1892[1]
- Sankt Annas orden, första klass, 1897[1]
Publikationer
- Bidrag till södra Österbottens äldre historia (1861)
- Suomen maantiede kansalaisille (1880-90)
Referenser
- ^ [a b c d e f g] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Ribbon bar of the Imperial Order of Saint Vladimir. The Russian Empire.
Ribbon bar of the Imperial and Czarist Order of Saint Stanislaus. The Russian Empire.
Ribbon bar of the Imperial Order of Saint Anna. The Russian Empire.
ribbon of the medal of officier of the Order of the Crown of Italy, during the Kingdom of Italy.