Karl Emil Franzos

Karl Emil Franzos
Född25 oktober 1848[1][2][3]
Tsjortkiv[4]
Död28 januari 1904[1][2][3] (55 år)
Berlin[5]
Medborgare iKejsardömet Österrike[6] och Österrike-Ungern
SysselsättningFörfattare[7], diktarjurist, redaktör[8], journalist, litteraturkritiker, poet[8]
MakaOttilie Franzos
(g. 1877–)[9]
Redigera Wikidata

Karl Emil Franzos, född 25 oktober 1848, död 28 januari 1904 i Berlin, var en tysk författare. Han var farbror till Marie Franzos.

Franzos var läkarson och växte upp i Czortków i östra Galizien, där det bildade hemmet utgjorde en ö i en helt främmande omvärld, för vilken Franzos präglat uttrycket ”Halvasien”. Han studerade juridik, men då han som jude inte kunde bli domare ägnade han sig i Wien åt författarskap och företog 1872–76 vidsträckta resor samt redigerade 1882–85 Neue illustrierte Zeitung. År 1886 flyttade Franzos till Berlin.

Bland hans främsta arbeten märks de till 16 språk översatta novellsamlingarna Aus Halb-Asien (2 band 1877-78, svensk översättning 1881) och Die Juden von Barnow (1877, senare utökad, svensk översättning 1878 och fullständig utgåva 1928), som med stilla humor eller bitande ironi skildrar folktyper och seder i Galizien, Podolien och Rumänien. Bland Franzos romaner märks främst bildningsromanen Der Pojaz (skriven 1893, postumt utgiven 1905, svensk översättning 1919).

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Karl Emil Franzos, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] filmportal.de, Karl Emil Franzos, 0835d06bb4ce4f0984c34a9ddc89da45, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Freebase Data Dumps, Google.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 1 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ Францоз, Оттилия, Brockhaus och Efrons judiska encyklopedi volym 15.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats