Karl Emanuel III av Sardinien

Karl Emanuel III av Sardinien
Född	27 april 1701[1][2][3] Turin
Död	20 februari 1773[1][2][3] (71 år) Turin
Begravd	La Superga[4]
Andra namn	il Laborioso och il Carlin
Medborgarskap	Kungariket Sardinien
Sysselsättning	Aristokrat[5]
Befattning
Kung av Sardinien och hertig av Savojen (1730–)
Maka	Anne Christine of Sulzbach (g. 1722–)[6] Polyxena av Hessen-Rheinfels-Rotenburg (g. 1724–)[6] Elisabeth Teresa av Lothringen (g. 1737–)[5][6]
Barn	Prins Vittorio Amedeo Theodore af Savoy (f. 1723 och 1723)[7] Viktor Amadeus III av Sardinien (f. 1726) Eleonora av Savojen (f. 1728) Maria Luisa af Savoyen (f. 1729) Maria Felicita af Savoyen (f. 1730) Prins Emanuele Filiberto af Savoyen (f. 1731) Karl af Savoyen, hertug af Chablais (f. 1733)[7] Prins Carlo Francesco af Savoy (f. 1738)[7] Prinsesse Maria Vittoria Margherita af Savoy (f. 1740)[7] Benedetto, hertug af Chablais (f. 1741)
Föräldrar	Viktor Amadeus II av Sardinien Anne Marie d'Orléans
Släktingar	Marie-Adélaïde av Savojen (syskon) Maria Lovisa av Savojen (syskon) Maria Vittoria av Savojen (syskon)
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Karl Emanuel III (på italienska: Carlo Emanuele III), född 27 april 1701 och död 20 februari 1773) var hertig av Savojen och kung av Kungariket Sardinien från 1730 till sin död.

Han föddes i Turin som son till Viktor Amadeus II av Sardinien och hans första hustru Anne Marie av Orléans. Hans morföräldrar var Filip I av Orléans och hans första hustru Henrietta Anne, yngsta dotter till Karl I av England och Henrietta Maria av Frankrike.

Han steg upp på tronen 1730, då hans far lade ner regeringen. Hans far gjorde 1731 ett försök att återtaga den – då lät Karl Emanuel fängsla honom och höll honom till hans död, 1732, i fängsligt förvar. Under det polska tronföljdskriget förde Karl Emanuel befälet över de förenade franska och sardinska trupperna i Italien. År 1734 slog han österrikarna vid Parma och Guastalla samt intog Milano. I freden i Wien 1735 fick han Novara och Tortona. I österrikiska tronföljdskriget (1740–1748) deltog han först på Frankrikes och sedan, från 1743, på Österrikes sida samt fick i freden i Aachen 1748 åter ett stycke av Lombardiet. För landets inre utveckling verkade han bland annat genom att bygga kanaler och föranstalta en reviderad lagsamling, det så kallade "Corpus carolinum".

Familj

Han gifte sig med

1. Anne Christine Louise av Bayern (1704–1723), en medlem av huset Wittelsbach. Hon dog några dagar efter att hon fött en son:

1. Vittorio Amedeo (1723–1725).

2. Polyxena Christina av Hessen–Rheinfels (1706–1735), med vilken han fick sex barn:

1. Viktor Amadeus III av Sardinien (1726–1796).

2. Eleonora Maria Teresa (1728–1781), ogift.

3. Maria Luisa Gabriella, nunna (1729–1767).

4. Emanuele Filiberto, hertig av Aosta (1731–1735).

5. Carlo Francesco Romualdo, hertig av Chablais (1733)

6. Maria Felicita (1730–1801), ogift.

3. Elisabeth Teresa av Lothringen (1711–1741), yngre syster till Frans I, med vilken han fick tre barn:

1. Carlo Francesco Maria Augusto, hertig av Aosta (1738–1745).

2. Maria Vittoria Margherita (1740–1742).

3. Benedetto Maria Maurizio (1741–1808), hertig av Chablais (–1796) och markis av Ivrea (1796–1808). Han gifte sig med sin brorsdotter Maria Anna, prinsessa av Savojen (1757–1824), dotter till hans äldre halvbror Viktor Amadeus.

Källor

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Karl Emanuel III av Sardinien.
  Bilder & media

Den här artikeln anses behöva faktamallen {{Regent}}.