Karl A. Grönwall

Karl A. Grönwall
Född	27 februari 1869[1] Ystads Sankta Maria församling[1], Sverige
Död	12 mars 1944[1] (75 år) Lunds domkyrkoförsamling[1], Sverige
Medborgarskap	Sverige[2]
Sysselsättning	Författare[3]
Arbetsgivare	Lunds universitet
Redigera Wikidata

Karl Anders Axel Grönwall, född 27 februari 1869 i Ystad, död 12 mars 1944 i Lund, var en svensk geolog och paleontolog.

Grönwall blev filosofie doktor i Lund 1897 på avhandlingen Öfversigt af Skånes yngre öfversiluriska bildningar, tjänstgjorde 1893 som extra geolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) och hade 1896-1910 anställning vid mineralogiska museet i Köpenhamn och vid Danmarks geologiske undersøgelse (DGU) samt utnämndes 1910 till statsgeolog vid SGU och 1917 till professor i geologi och paleontologi vid Lunds universitet. Han var inspektor för Ystads nation 1918–1926. Grönwall blev ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund 1917. Tillsammans med Otto Gertz utgav han reviderade upplagor av Anders Hennigs ”Lärobok i geologi”.

Bibliografi (i urval)

• Bornholms Paradoxideslag og deres fauna (1902)
• Frågan om djupborrningar i Skåne (1913)
• Nordöstra Skånes kaolin- och kritbildningar samt deras praktiska användning (1915)
• De skånska stenkolsfälten och deras tillgodogörande (1916)
• The Marine Carboniferous of North East Greenland and its Brachiopodfauna (1917)
• Undersökningar öfver svenska apatiter (1919)

Källor

• Grönwall, Karl Anders Axel i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)

Noter