Karin Swanström

Karin Swanström
Karin Swanström, 1897
Karin Swanström, 1897
FöddKarin Sofia Svanström
13 juni 1873
Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötland
Död5 juli 1942 (69 år)
Sankt Görans församling, Stockholm
Aktiva år1921–1942
MakeStellan Claësson
(1915–1942; hennes död)
Betydande roller
Gustafva Sinclaire i Gösta Berlings saga
Laura i Vi som går köksvägen
Marta Boman i Swedenhielms
IMDb SFDb
Karin Swanströms hem "Kvarngården" vid Bo kvarn på Lidingö, byggd 1921.
Karin Swanström cirka 1930-tal.

Karin Sofia Claësson, känd under flicknamnet Karin Swanström, född 13 juni 1873[1] i Norrköpings Sankt Olai församling i Östergötlands län[2], död 5 juli 1942 i Sankt Görans församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör. Swanström var mellan 1933 och 1941 konstnärlig ledare och produktionschef vid Svensk Filmindustri (SF).

Biografi

Karin Swanström var dotter till veterinärläkaren Johan Viktor Ferdinand Svanström och Emelie Johanna Katarina Pilgren.[2]

Swanström studerade vid Dramatens elevskola 1890–1892. Efter studierna spelade hon med i olika turnerande teatersällskap. Perioden 1906–1920 drev hon ett eget teatersällskap som uppförde både klassiska dramer och rena farser.

Hon filmdebuterade 1921 i Mauritz Stillers De landsflyktige, denna roll följdes av nästan ytterligare 50 filmroller. Vid mitten av 20-talet regisserade hon fyra stumfilmer hos Bonnierfilm, där hon även var verksam som produktionsledare. 1933 anställdes hon vid Svensk Filmindustri som konstnärlig ledare och chef för filmproduktionen i SF:s studio Filmstaden. Hon hade en framgångsrik karriär inom detta område fram till sin död 1942. Hon var därmed tongivande chef för SF:s filmproduktion under dessa år – det decennium då SF stod på höjden av sin filmproduktion – och anses därför vara en av de mest betydelsefulla kvinnorna i svensk filmhistoria.

Som skådespelare på film gör Swanström några av sina främsta filmroller som Gustafva Sinclaire i Gösta Berlings saga (1924), kokerskan Laura i Vi som går köksvägen (1932), som Marta Boman i Swedenhielms (1935) och som farmor Lilli Ekman i Familjens hemlighet (1936).

Från 1915[3] till sin död var hon gift med producenten Stellan Claësson (1886–1970).[1]

Filmografi i urval

Regi

Producent

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1891Mellan barken och trädet
Ernst Lundquist		Dramatiska Teatern[4]
1892Elsa HenkelKrig i fred (Krieg im Frieden)
Gustav von Moser och Franz von Schönthan		Dramatiska Teatern[5]
IdaKära släkten (Den kjære Familie)
Gustav Esmann		Dramatiska Teatern[6]
1922IdaBabyn
Hans Sturm och Fritz Jakobstedter		Nils ArehnBlancheteatern[7]
1923Fruns båda män
Félix Gandéra och André Mouézy-Éon		Karin SwanströmFolkteatern[8]
1924Fru VerdierOdygdens belöning
Félix Gandéra och Claude Gevel		Karin SwanströmBlancheteatern[9]
1925Miss ShoeEn sensation hos Mrs Beam
Charles Kirkpatrick Munro		Ernst EklundBlancheteatern[10]
Lady MardenMr Pim tittar in
A.A. Milne		Mathias TaubeBlancheteatern[11]
1926Grevinnan de la BrièreVad varje kvinna vet
J. M. Barrie		Pauline BruniusOscarsteatern[12]
Lina, hushållerskaMoloch
Erik Lindorm		John W. BruniusOscarsteatern[13][14]
1927Malla RambechGeografi och kärlek
Bjørnstjerne Bjørnson		John W. BruniusOscarsteatern[15][16]
MariaHennes sista bedrift
Frederick Lonsdale		Pauline BruniusOscarsteatern[17]
FrejdaDibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky		Robert AtkinsOscarsteatern[18][19]
Carrie LennoxBättre folk
Avery Hopwood och David Gray		Pauline BruniusOscarsteatern[20][21][22]
1928Daglannet
Bjørnstjerne Bjørnson		Pauline BruniusOscarsteatern[23]
Fru Edla HedmanRötmånad
Erik Lindorm		John W. BruniusOscarsteatern[24][25]
Mrs CandourSkandalskolan
Richard Brinsley Sheridan		Johannes PoulsenOscarsteatern[26][27][28]
Lil RiceBroadway
Philip Dunning och George Abbott		Mauritz StillerOscarsteatern[29][30]
1929Lilla cyklon
George M. Cohan		Pauline BruniusOscarsteatern[31]
Fanny CavendishDen kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber		Rune CarlstenOscarsteatern[32]
Emma JonesVid 37de gatan
Elmer Rice		Svend GadeOscarsteatern[33][34]
1930Josephine JolivetDen stora kärleken
Paul Géraldy och Robert Spitzer		Gösta EkmanOscarsteatern[35]
Syster Rose-MarieEn liten olycka
Floyd Dell och Thomas Mitchell		Gösta EkmanOscarsteatern[36]
Henriette TraversBruden
Stuart Oliver och George M. Middleton		Rune CarlstenOscarsteatern[37][38]
Gamla etatsrådinnan HolmFarmors revolution
Jens Locher		Pauline BruniusOscarsteatern[39][40]
SvärmodernGustaf Vasa
August Strindberg		Gunnar KlintbergOscarsteatern[41][23]
Rosabel Ivy Armitage, pensionatsvärdinnaMordet i andra våningen
Frank Vosper		John W. BruniusOscarsteatern[42]
1931Madame Leroy-GomezDet svaga könet
Édouard Bourdet		Max ReinhardtOscarsteatern[43]
Gracies mor9 till 6
Aimée Stuart och Philip Stuart		Pauline BruniusOscarsteatern[44]
1932Mrs DabneyEn gentleman?
H.M. Harwood		Pauline BruniusOscarsteatern[45]
HonorineFanny
Marcel Pagnol		Pauline BruniusOscarsteatern[46]
1933Tant IrèneFruns båda män
Félix Gandéra och André Monetzi-Eon		Karin SwanströmTurné[47]

Regi

ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1924Odygdens belöning
Félix Gandéra och Claude GevelBlancheteatern[48]
1933Fruns båda män
Les Deux Monsieur de Madame		Félix Gandéra och André Monetzi-EonTurné

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 1880. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2010. Libris 11907732. ISBN 9789188366900 
  3. ^ Rotemannen. Stockholm: Stadsarkivet. 2012. Libris 12566308 
  4. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 mars 1891. Läst 9 november 2015. 
  5. ^ ”K. Dramatiska Teatern”. Affischen: s. 3. 16 maj 1892. https://tidningar.kb.se/gx93thdsdqrsft17/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  6. ^ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  7. ^ ”Babyn”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22158&pos=14. Läst 4 april 2016. 
  8. ^ Bo Bergman (3 maj 1923). ”'Fruns båda män' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-05-03/117/4. Läst 18 mars 2016. 
  9. ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016. 
  10. ^ ”En sensation hos Mrs Beam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22168&pos=28. Läst 5 april 2016. 
  11. ^ ”Mr Pim tittar in”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22169&pos=30. Läst 5 april 2016. 
  12. ^ ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015. 
  13. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  14. ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-14/310/16. Läst 2 augusti 2015. 
  15. ^ ”'Geografi och kärlek' på skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 mars 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-29/85/7. Läst 5 januari 2016. 
  16. ^ ”Geografi och kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22320&pos=62. Läst 4 juni 2015. 
  17. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  18. ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016. 
  20. ^ Erik Nyblom (10 april 1927). ”Skrattsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-04-10/97/10. Läst 5 januari 2016. 
  21. ^ ”Bättre folk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22321&pos=16. Läst 3 juni 2015. 
  22. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1927 s. 109
  23. ^ [a b] Oscarsteatern Arkiverad 28 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Programblad. Leopolds antikvariat. Åtkomst 24 januari 2015
  24. ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016. 
  25. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
  27. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  28. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1928) sid. 443
  29. ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016. 
  30. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  31. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 83. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  32. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  33. ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  34. ^ Bo Bergman (29 november 1929). ”Premiärer på Oscars och Operan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-29/326/9. Läst 6 januari 2016. 
  35. ^ ”Teater Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 februari 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-02-13/42/9. Läst 19 februari 2017. 
  36. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter. 20 mars 1930. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-20/77/10. Läst 4 mars 2017. 
  37. ^ ”Teater Musik och Film: Oscarsteaterns premiär i morgon”. Dagens Nyheter: s. 12. 16 maj 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-16/131/12. Läst 6 januari 2016. 
  38. ^ Bo Bergman (18 maj 1930). ”'Bruden' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-05-18/133/9. Läst 6 januari 2016. 
  39. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  40. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 95. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  41. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  42. ^ Bo Bergman (9 november 1930). ”'Mordet i andra våningen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-09/305/15. Läst 4 mars 2017. 
  43. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1931 s. 166
  44. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 117
  45. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 119
  46. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 395
  47. ^ Bo Bergman (18 april 1933). ”'Fruns båda män' och 'Leendets land'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1933-04-18/103/1. Läst 16 mars 2017. 
  48. ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016. 

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Cc-by new.svg
The new « Attribution » icon from Creative Commons
Bo kvarn 2013a 04.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Bo kvarn, Lidingö med Karin Swanströms hem "Kvarngården" från 1921
KarinSwanstrom.jpg
Swedish actress and film producer Karin Swanström (1873-1942)
Karin Swanström.jpg
Författare/Upphovsman: Helledaysamlingen, Licens: CC0
Karin Swanström, skådespelare 1897