Karin Kavli

Karin Kavli
Karin Kavli vid sitt arbetsbord på Göteborgs stadsteater, cirka 1956.
Karin Kavli vid sitt arbetsbord på Göteborgs stadsteater, cirka 1956.
FöddKarin Kristina Margareta Carlson
21 juni 1906
Bromma Sverige
Död8 mars 1990 (83 år)
Maria församling, Stockholm Sverige
Andra namnKarin Carlson
Karin Carlson-Kavli
Aktiva år1927–1988
MakeKnut Kavli
(1935–1965; hans död)
IMDb SFDb

Karin Kristina Margareta Carlson-Kavli[1][2], född Carlson 21 juni 1906 i Bromma, död 8 mars 1990 i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterchef.

Biografi

Kavli studerade vid Dramatens elevskola 1926–1929 och var premiärelev där 1928–1929. 1929–1930 bedrev hon teaterstudier i Wien och Berlin. 1931 lämnade hon Dramaten och var 1932–1934 och 1936 knuten i Gösta Ekmans ensemble på Vasateatern.[3] Hon debuterade på Dramaten som Den grönklädda i Henrik Ibsens Peer Gynt[4] och fick sitt stora genombrott 1929 som Kassandra i Aischylos Agamemnon på Stockholms konserthus. Hon arbetade därefter vid olika teatrar bland annat Oscarsteatern och Nya teatern, innan hon 1945 återvände till Dramaten[3] där hon sedan spelade ända fram till 1988, med avbrott under långa perioder.[5] Under avbrottsperioderna var hon verksam vid Vasateatern och Helsingborgs stadsteater, samt chef för Göteborgs Stadsteater 1953–1962.

Under sommarmånaderna uppträdde Kavli som primadonna i folkparkerna och som ledare för ett eget teatersällskap. Hon turnerade även regelbundet för Folkparksteatern 1938–1952. Ibland hade hon tid att vara uppläserska, som i "Dansk rapsodi" på Nya Teatern våren 1942.[6] Hennes åsikter kunde efterfrågas i pressen även i allmänfrågor utan koppling till yrket.[7] Hon var även engagerad vid Radioteatern.[3]

Kavli är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholms län.[8]

Publikationen Vårt Göteborg skrev den 12 november 2001: "Utanför Stadsteaterns södra entré finns en liten plats, på vårarna en omtyckt solhörna, som saknar namn. Denna plats i solen blir nu "Karin Kavlis Plats". En skylt utmärker densamma.

Privatliv

Karin Kavli gifte sig med direktör Knut Kavli 1935.[9] Han var son till Olav Kavli, som grundade livsmedelsföretaget Kavli.[10]

Priser och utmärkelser

Filmografi

Hela truppen från filmen För att inte tala om alla dessa kvinnor från 1964. Stående fr.v.: Allan Edwall, Georg Funkquist, Ingmar Bergman och Jarl Kulle. Sittande fr.v.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck och längst ut till höger Mona Malm.
Karin Kavlis plats, vid Götaplatsen i Göteborg.

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1928Lotte KilmanHoppla, vi lever!
Ernst Toller		Per LindbergDramaten
IrisFåglarna
Aristofanes		Olof MolanderDramaten
1929Fru de VerdièresÄventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		Karl HedbergDramaten
Dona JuanaDon Gil av gröna byxor
Tirso de Molina		Rudolf WendbladhHelsingborgs stadsteater
AnnaPeriferi
František Langer		Rudolf WendbladhHelsingborgs stadsteater
1930Ernestine MucheTopaze
Marcel Pagnol		Gustaf LindenDramaten
1931DorothyFadershjärtat
W. Somerset Maugham		Alf SjöbergDramaten
9 till 6
Aimée Stuart och Philip Stuart		Pauline BruniusOscarsteatern[11]
1932Louka, kammarjungfruHjältar
George Bernard Shaw		John W. BruniusOscarsteatern[12]
Tessie KearnsTill Hollywood (Merton of the Movies)
George S. Kaufman och Marc Connelly		Gösta EkmanVasateatern[13][14]
Jane VidingKanske en diktare
Ragnar Josephson		Gösta EkmanVasateatern[15][16]
LauraGröna hissen (Fair and Warmer)
Avery Hopwood		Gösta EkmanVasateatern[17]
PearlBroadway
Philip Dunning och George Abbott		Mauritz StillerVasateatern[18]
1933Fru Kendall FrayneMannen och hans omoral (The Second Man)
Samuel Nathaniel Behrman		Gösta EkmanVasateatern[19][20]
Änkefurstinnan OlympiaHögre skolan (Olimpia)
Ferenc Molnár		Gösta EkmanVasateatern[21]
DoraMiddag kl. 8 (Dinner at Eight)
George S. Kaufman och Edna Ferber		Gösta EkmanVasateatern[22][19][23]
1934ProculaLångfredag (Good Friday)
John Masefield		Per LindbergVasateatern[24]
Miss JanusLondon City
John van Druten		Gunnar OlssonVasateatern[25]
Irma BonaltEn hederlig man
Sigfrid Siwertz		Alf SjöbergDramaten
1935Glada KalleKvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg		Rune CarlstenDramaten
1936GenevièveCassini de Paris
Rudolf Lothar och Hans Adler		Harry Roeck HansenVasateatern[26][27]
CybelDen store guden Brown
Eugene O'Neill		Per LindbergVasateatern[28]
PrinsessanEn dotter av Kina
Hsiung Shih-i		Johan FalckBlancheteatern[29]
1937CoraVår egen tid
Leck Fischer		Martha LundholmVasateatern[30]
1938GladysGeorge and Margaret
Gerald Savory		Edvin AdolphsonOscarsteatern[31][32]
Sylvia FowlerKvinnorna
Clare Boothe Luce		Rune CarlstenDramaten[33]
1939AntoniaBridgekungen
Paul Armont och Léopold Marchand		Rune CarlstenDramaten
Cynthia RandolphGuldbröllop
Dodie Smith		Carlo Keil-MöllerDramaten
1940Eva GrandénMedelålders herre
Sigfrid Siwertz		Rune CarlstenDramaten
1941ChristinaChristina
August Strindberg		Per-Axel BrannerNya teatern[34]
1944Grace MasonSerenad
Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai		Leif Amble-NaessOscarsteatern[35][36]
1947DotternEtt drömspel
August Strindberg		Olof MolanderGöteborgs stadsteater
1948Lady MacbethMacbeth
William Shakespeare		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[37]
1949Brott och brott
August Strindberg		Knut StrömGöteborgs stadsteater
Blanche du BoisSpårvagn till lustgården
Tennessee Williams		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[38]
1950Mari-GailaGuds ord på landet
Ramón del Valle-Inclán		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[39]
1951Georgie ElginMannen du gav mig
Clifford Odets		Ingmar BergmanFolkparksturné[40]
Serafina Delle RoseDen tatuerade rosen
Tennessee Williams		Ingmar BergmanStadsteatern Norrköping-Linköping[41]
1952Serafina Delle RoseDen tatuerade rosen
Tennessee Williams		Ingmar BergmanFolkparksturné[41]
KerstiKronbruden
August Strindberg		Ingmar BergmanMalmö stadsteater[42]
MarthaVem är rädd för Virginia Woolf?
Edward Albee		Ingmar BergmanDramaten[43]
1959Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill		Sam BesekowGöteborgs stadsteater[44]
1964TrotjänarinnanTre knivar från Wei
Harry Martinson		Ingmar BergmanDramaten[45]
1966MedverkandeSedan vi gått
Lars-Levi Laestadius		Lars-Levi LaestadiusStockholms stadsteater
1968Bernarda AlbaBernardas hus
Federico Garcia Lorca		Bengt EkerotStockholms stadsteater
1977Varvara Petrovna StavroginaOnda andar
Fjodor Dostojevskij 		Ernst GüntherDramaten
1980Dr Mathilde von ZhandFysikerna
Friedrich Dürrenmatt		Per SjöstrandDramaten

Regi (ej komplett)

ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1950Lucienne och slaktaren
Lucienne et le boucher		Marcel AyméFolkparksturné[46]
Den långa kniven
The big knife		Clifford Odets
Översättning Eva Tisell		Norrköping-Linköping stadsteater
1951Jag älskar min son
Burning Bright		John Steinbeck
Översättning Nils Holmberg		Norrköping-Linköping stadsteater
Jungfruleken
Les Bonnes		Jean Genet
Översättning Eva Alexanderson		Norrköping-Linköping stadsteater

Radioteater

Roller

ÅrRollProduktionRegi
1950ConstantiaSalig överstens döttrar
Katherine Mansfield		Gustaf Molander[47]

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
  2. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund.
  3. ^ [a b c] Kavli, Karin i Svenska män och kvinnor (1948)
  4. ^ ”Kavli, Karin”. Svensk uppslagsbok. 12 september 1955. Arkiverad från originalet den 17 april 2015. https://web.archive.org/web/20150417143332/http://svenskuppslagsbok.se/45308/kavli-karin/. 
  5. ^ ”Karin Kavli”. Dramatens rollbok. Arkiverad från originalet den 13 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110613074810/http://www.dramaten.se/Dramaten/Medverkande/Rollboken/?qType=person&value=3520. Läst 7 augusti 2012. 
  6. ^ Tidningen Se nr 18, 1942, sid 12: "Karin Kavli läser H. C. Andersen". Åhlén & Åkerlunds Förlag, Stockholm 1942.
  7. ^ "Vad skulle jag välja?" Tidningen Se nr 8, 1947, sid 26. Åhlén & Åkerlunds, Stockholm 1947. Läst 7 augusti 2018.
  8. ^ Hitta graven
  9. ^ Karin Kavli på Svensk Filmdatabas
  10. ^ ”Kavlifonden”. Arkiverad från originalet den 21 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120521042832/http://kavlifondet.no/se/. Läst 13 maj 2012. 
  11. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1932. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-05/63/9. Läst 5 mars 2017. 
  12. ^ Rq (6 mars 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Hjältar' på Oscarsteater”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-06/64/9. Läst 4 mars 2017. 
  13. ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015. 
  14. ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015. 
  15. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  16. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  17. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
  18. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  19. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  20. ^ ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
  21. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  22. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  23. ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
  24. ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
  25. ^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015. 
  26. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 166. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  27. ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015. 
  28. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1936 s. 197
  29. ^ ”En dotter av Kina”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22207&pos=97. Läst 19 april 2016. 
  30. ^ ”Vår egen tid”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14225&pos=401. Läst 30 april 2016. 
  31. ^ ”Teater Musik Film: Oscarspremiären”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 februari 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-24/53/10. Läst 13 januari 2016. 
  32. ^ Bo Bergman (26 februari 1938). ”'George and Margaret' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-02-26/55/1. Läst 13 januari 2016. 
  33. ^ Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016. 
  34. ^ Oscar Rydqvist (27 december 1941). ”Strindbergs 'Christina' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-12-27/351/12. Läst 30 januari 2016. 
  35. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
  36. ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
  37. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-1. Läst 16 oktober 2015. 
  38. ^ ”Spårvagn till lustgården”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spårvagn-till-lustgården. Läst 17 oktober 2015. 
  39. ^ ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015. 
  40. ^ ”Mannen du gav mig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mannen-du-gav-mig. Läst 17 oktober 2015. 
  41. ^ [a b] ”Den tatuerade rosen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/den-tatuerade-rosen. Läst 17 oktober 2015. 
  42. ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015. 
  43. ^ ”Vem är rädd för Virginia Woolf?”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-rädd-för-virginia-woolf. Läst 20 oktober 2015. 
  44. ^ ”Scenförändringar: Jubileum i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 augusti 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-21/225/15. Läst 26 september 2020. 
  45. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 
  46. ^ ”Thalias vagabonder klara”. Dagens Nyheter: s. 15. 26 maj 1950. Arkiverad från originalet den 10 april 2022. https://web.archive.org/web/20220410182815/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-fredag-26-maj-1950-sida-15_1950.jpeg. Läst 27 november 2021. 
  47. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 2 december 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-12-02/327/24. Läst 31 januari 2016. 

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Karin Kavli, Göteborgs stadsteater.jpg
Karin Kavli, Göteborgs stadsteater. Publicerat i Svenska Dagbladet 1956-10-07 (s. 3).
För att inte tala om alla dessa kvinnor 1964.jpg
Skådespelare och regissör för den svenska långfilmen "För att inte tala om alla dessa kvinnor".
Stående fr.v.: Allan Edwall, Georg Funkquist, Ingmar Bergman, Jarl Kulle.
Sittande fr.v.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck och Mona Malm.
Karin Kavlis Plats i Göteborg.JPG
Författare/Upphovsman: Historiker, Licens: CC BY-SA 3.0
Karin Kavlis Plats intill Götaplatsen i stadsdelen Lorensberg i Göteborg.