Karin Karlsbro

Karin Karlsbro
Karin Karlsbro 2023.
Ledamot av Europaparlamentet
Mandatperiod 2019–2024 2024–2029
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen  2 juli 2019
Valkrets	Sverige
Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod 2014 (ersättare)
Valkrets	Stockholms län
Född	23 september 1970 Roslags-Bro församling, Stockholms län,  Sverige
Politiskt parti	Liberalerna
Alma mater	Stockholms universitet
Webbplats	karinkarlsbro.eu

Karin Sonja Charlotta Karlsbro, född 23 september 1970 i Roslags-Bro församling i Stockholms län,^[1] är en svensk politiker (liberal). Sedan 2019 är hon Europaparlamentariker för Liberalerna.^[2]

I Europaparlamentet tillhör Karlsbro den liberala partigruppen Renew Europe, som är parlamentets tredje största.^[3] Hon är ledamot i utskottet för internationell handel (INTA) och ersättare i miljöutskottet (ENVI). Hon är också vice ordförande i delegationen till Belarus.^[4]

Karlsbro har tidigare haft ett flertal förtroendeposter för Liberalerna i Stockholm och Norrtälje samt i Liberalernas nätverksorganisationer. Hon är adjungerad i Liberalernas partistyrelse. Åren 1995–1997 var hon ordförande i Liberala ungdomsförbundet.^[5]

Åren 2000–2006 var hon kanslichef för Liberalernas riksdagskansli. Under Alliansregeringen 2006–2010 var hon stabschef hos dåvarande integrationsminister Nyamko Sabuni.^[5]

Karlsbro har tidigare varit verksam som hållbarhetschef inom fastighetsbranschen, och har drivit eget företag.^[6]

Karlsbro är förlovad och har tre döttrar.^[5]

Karin Karlsbro är uppvuxen i Drottningdal, en by i Norrtälje kommun.^[7] Hon innehar en juridisk examen från Stockholms universitet. 2015 studerade hon internationella relationer vid London School of Economics.^[6]

Karlsbro har uttryckt att hon har haft med sig det politiska engagemanget hemifrån, där hennes föräldrar ofta var aktiva i samhällsfrågor.^[7] Karlsbro var även tidigt engagerad i föreningslivet. Som barn var hon aktiv i Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU), och har kommenterat att det tidigt gav henne ett internationellt perspektiv på aktuella händelser.^[8]

När hon i tonåren engagerade sig politiskt i Liberalernas ungdomsförbund var det enligt egen utsago mycket tack vare sina erfarenheter från aktivism i föreningslivet.^[8]

Åren 1995–1997 var Karlsbro förbundsordförande i Liberala Ungdomsförbundet. Hon blev enhälligt nominerad till posten av förbundets valberedning i maj 1995, och under förbundskongressen i juni samma år valdes hon officiellt till ordförande.^[9] Inför sitt tillträde hade Karlsbro bland annat profilerat sig med en vilja att öka det politiska deltagandet och engagemanget hos ungdomar.^[10] Karlsbro var även tidigt engagerad i att förnya det dåvarande Folkpartiet, och uppmuntrade bland annat partiet att ta fler politiska initiativ och stärka liberalismen.^[11] Karlsbro arbetade även redan innan sitt tillträde som ordförande i LUF - i rollen som vice ordförande - med att Folkpartiet skulle profilera sig tydligare i EU- och internationella frågor.^[12]

Karlsbro drev fortsatt som ungdomsförbundets ordförande frågan om att fördjupa EU-samarbetet och inflytandet i Sverige. Hon var också aktiv i att förespråka ett svenskt medlemskap i NATO. Under Karlsbros ordförandetid blev det även LUF:s officiella ståndpunkt i NATO-frågan.^[13]

Under ordförandeskapstiden låg mycket politiskt fokus i frågor rörande det forna Jugoslavien. Karlsbro och LUF markerade ofta missnöje med svensk hantering av Balkan-frågan. Karlsbro kallade det “regeringens osynliga Bosnien-politik”, och ansåg att svensk hantering visade initiativlöshet och otydlighet.^[14] Karlsbro menade att bristen på internationell uppbackning och samverkan var ett misslyckande även från andra aktörers sida, som bland annat FN.^[15]

Under ett besök i Bosnien 1996 stoppades Karlsbro, tillsammans med andra liberala representanter, av nationell polis. Gruppen kvarhölls och polisen krävde att söka igenom väskor och att beslagta filmer som gruppen hade tagit bland annat när de träffat aktivister i landet. Karlsbro uttryckte efter resan stark oro att det var uppenbart dåligt ställt med mänskliga fri- och rättigheter i landet.^[16]

Karin Karlsbro var kanslichef på Folkpartiets riksdagskansli från år 2000. Vid valet 2002 fick Folkpartiet 13,3 % av rösterna, vilket innebar att partiets riksdagsmandat ökade från 17 till 48 stycken. Karlsbro fick i rollen som kanslichef ansvar för den stora omorganiseringen som krävdes i och med ökningen i kansligruppens storlek.^[17] Hon innehade tjänsten till år 2006, då Folkpartiet vid riksdagsvalet blev en del av alliansregeringen.^[18]

Åren 2006–2010 arbetade Karlsbro som politiskt sakkunnig och stabschef för statsrådet Nyamko Sabuni, dåvarande integrationsminister för Folkpartiet.^[5] Från och med i januari 2007 hörde Karlsbro till de första anställda på det nylanserade integrations- och jämställdhetsdepartementet, under Sabunis ledning.

Under tiden i regeringskansliet arbetade Karlsbro främst med jämställdhetsfrågor. Till dessa hörde alliansens satsningar mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och hedersförtryck. Flera satsningar gjordes även mot barnäktenskap och arrangerade äktenskap. Hon deltog i att ta fram en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld, vilken lanserades i november 2007.^[19]

Under mandatperioden 2014–2018 var Karlsbro gruppledare för Liberalerna i Norrtälje kommun. Profilerade frågor som hon arbetade med för kommunens räkning var bland annat skolan, jämställdhet, integration och miljö. Hon valde vid mandatperiodens slut att inte kandidera igen till nästföljande period.^[20]

Inför riksdagsvalet 2014 innehade Karlsbro uppdraget som miljöpolitisk talesperson för Liberalerna. Hon var aktiv i valkampanjen och deltagande i flera delar av Liberalernas valarbete. I riksdagsvalet blev hon ersättare och tjänstgjorde som statsrådsersättare för integrationsminister Erik Ullenhag under perioden 9 september–3 oktober 2014, ett uppdrag som avslutades i samband med att regeringen Löfven tillträdde.^[21][22] Efter valet tillträdde Karlsbro som ordförande för Gröna Liberaler, ett rikstäckande nätverk inom Liberalerna med fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor.^[6]

Karlsbro var även egenföretagare mellan 2010 och 2015. På det egna konsultföretaget arbetade hon med rättsliga frågor och kommunikation. I september 2015 tillträdde hon som hållbarhetschef hos branschorganisationen Fastighetsägarna, där hon arbetade till 2019.^[6]

Karlsbro innehade även posten som första vice ordförande för Liberalerna i Stockholms län, vilken avslutades 2019 i samband med hennes tillträde till Europaparlamentet.^[23]

Karlsbro blev i 29 mars 2019 i ett sent skede utsedd till Liberalernas förstanamn till Europaparlamentsvalet.^[24] Liberalernas kampanj skedde under sloganen “Ja till Europa”. Bland de prioriterade frågorna fanns bland annat ett stärkt Europasamarbete i frågor som migration, klimat, säkerhet och arbetsmarknad.^[25]

På valdagen i maj 2019 fick Karlsbro sammanlagt 15 826 personkryss, motsvarande 9,2 % av Liberalernas totala röster. Procentuellt var hon därmed den sjunde mest kryssade svenska parlamentarikern.^[26]

Karlsbro innehar under mandatperioden 2019–2024 Liberalernas enda mandat i Europaparlamentet. Hon tillhör den liberala partigruppen Renew Europe, som är parlamentets tredje största. I gruppen sitter även Centerpartiets ledamöter, tillsammans med bland andra Svenska folkpartiet, Danska Venstre och franska Renaissance (fd En marche).

Karlsbro var redan innan sitt tillträde i Europaparlamentet en stor förespråkare för att EU skulle ställa högre krav på medlemsstaterna i frågor om rättigheter för medborgare och rättsstatens principer.^[27] Hon har fortsatt i parlamentet varit aktiv i arbetet för kravet på att rättsstatens principer ska efterlevas i samtliga EU:s medlemsstater.^[28] Bland annat har hon varit en stark kritiker av Viktor Orbán och utvecklingen i Ungern, och förespråkat möjligheten att dra in finansiellt EU-stöd som sanktion.^[29]

Karlsbro är även en aktiv förespråkare för sexuell och reproduktiv hälsa, och har vid flera tillfällen kritiserat bland annat det polska regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) för inskränkningar i aborträtten.^[30] Under Europadagen i maj 2020 startade hon kampanjen #VärderingarnasEuropa till förmån för den polska kvinnorättsorganisationen Federa, som arbetar för sexuella och reproduktiva rättigheter i Polen.^[31]

De stora protesterna i Belarus i samband med landets regeringsval 2020 har också blivit en prioriterad fråga för Karlsbro. I rollen som vice ordförande för Delegationen med EU:s kontakter med Belarus har hon vid flera tillfällen markerat mot den Belarusiska regimen, och uppmuntrat EU och dess medlemsländer att ta till åtgärder.^[32]

En annan prioriterad fråga för Karlsbro i Europaparlamentet är ineffektivitet i EU-förvaltningen. Hon har bland annat varit aktiv med att ifrågasätta parlamentets sessioner som sker i Strasbourg. Hon har kommenterat att de “[...] slösar på EU-medborgarnas skattemedel, [...] tar onödig tid från politiker och tjänstemän och [...] skapar klimatutsläpp från totalt onödiga resor”.^[33]

I oktober 2020 blev Karin Karlsbro utsedd till den svenska MEP:en (Member of the European Parliament) med näst störst inflytande i Europaparlamentet av ett oberoende influence index som publiceras av Vote Watch Europe.^[34]

Karlsbro är ordinarie ledamot i utskottet för internationell handel (INTA). Hon är även skuggrapportör för handelsavtalen med Vietnam och Australien-Nya Zeeland.^[35]

Karlsbro var därmed ansvarig förhandlare för gruppen gällande frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, vilket röstades igenom i Europaparlamentet i början av 2020. Avtalet var det första i sitt slag mellan EU och Vietnam, och avskaffade bland annat 99 % av tullarna för båda sidor. Det slutgiltiga avtalet var även villkorat bland annat med åtaganden om att stärka rättigheter för arbetare, och åtaganden för miljön som att Vietnam ska leva upp till Parisavtalet.^[36]

Karlsbro var även, med start mars 2020, ansvarig för att koordinera utskottets arbete med CBAM: Carbon Border Adjustment Mechanism (klimattullar). Mekanismen är ett förslag från Europakommissionen om att varor som importeras till EU ska beskattas för koldioxidutsläpp på samma sätt som varor som producerats inom EU.^[37]

Karlsbro är även skuggrapportör för FLEGT, EU:s ramverk för hållbar handel. Bland annat har hon inkommit med yttranden om EU:s roll i att skydda och återställa världens skogar.^[38]

I utskottet för Miljö, Folkhälsa och Matsäkerhet (ENVI) har Karlsbro rollen som ordinarie ledamot.^[35] Hon har även tidigare varit ledamot i Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter (DROI).

Karin Karlsbro är vice ordförande i Europaparlamentets delegation för kontakter med Belarus. Hon är ledamot i den europaparlamentariska samarbetskommittén EU-Ukraina. Hon är även medlem i den parlamentariska församlingen Euronest. ^[4]

• Wikimedia Commons har media som rör Karin Karlsbro.
• Karin Karlsbro på Sveriges riksdags webbplats

Ledamöter av Europaparlamentet från Sverige 2019–2024 Centerpartiet Abir Al-Sahlani · Fredrick Federley (till 2020-12-12) · Emma Wiesner (från 2021-02-04) Kristdemokraterna David Lega Liberalerna Karin Karlsbro Miljöpartiet Alice Bah Kuhnke · Jakop Dalunde (från 2020-01-31) · Pär Holmgren Moderaterna Arba Kokalari · Jessica Polfjärd · Tomas Tobé · Jörgen Warborn Socialdemokraterna Erik Bergkvist (till 2024-02-20) · Johan Danielsson (till 2021-11-29) · Ilan De Basso (från 2021-12-13) · Heléne Fritzon · Jytte Guteland (till 2022-09-25) · Evin Incir · Carina Ohlsson (från 2022-09-26) · Linus Glanzelius (från 2024-02-27) Sverigedemokraterna Johan Nissinen (från 2022-10-11) · Jessica Stegrud (till 2022-09-25) · Charlie Weimers Vänsterpartiet Malin Björk Partilös Peter Lundgren (partilös sedan 2022-03-18) · Sara Skyttedal (partilös sedan 2024-02-15) Mandatperioder: 1995–1999 · 1999–2004 · 2004–2009 · 2009–2014 · 2014–2019 · 2019–2024 · 2024–2029