Karin Adamsson

Karin Adamsson
FöddKarin Hollman
31 december 1883
Kungsholms församling, Stockholm
Död1 mars 1958 (74 år)
Sankt Görans församling, Stockholm
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragFöretagsledare
Känd förDömd till fängelse för att hon var ansvarig utgivare för preventivmedelskatalog
MakeNils Adamsson
(g. 1913–1939)
SläktingarSölve Adamsson (son)

Karin Charlotta Teresia Adamsson, född Hollman den 31 december 1883 i Kungsholms församling i Stockholm, död den 1 mars 1958 i Sankt Görans församling i Stockholm[1], var en svensk företagsledare.

Biografi

Hollman föddes i en arbetarfamilj i Stockholm. Hon fick utbildning vid Stockholms borgarskola och arbetade fem år som biträde i en färgaffär, men arbertslösheten efter storstrejken 1909 föranledde henne att 1910 söka arbete i Berlin, då hon även kunde lära sig tyska. Hon arbetade där på en fabrik som tillverkade vykort och umgicks med nykterister och socialdemokrater. Tillbaka till Sverige våren 1911 återtog hon kontakt med agitatorn Kata Dalström, som menade att hon borde följa henne i spåren. Hon fick även en tillfällig anställning på den socialdemokratiska partiexpeditionen i Stockholm och medföljde i valrörelsen 1911 agitationsturnén med den så kallade röda bilen.

Hollman blev emellertid engagerad i den då mycket aktuella frågan om barnbegränsning, som framför allt drevs av Hinke Bergegren. Hon träffade Nils Adamsson och blev anställd som biträde i Adamssons butik i Centralpalatset. Då denne började avtjäna sitt straff för preventilmedelspropaganda 1911 hade han och Karin blivit ett par och bodde tillsammans i en lägenhet på Hantverkargatan. Karin Adamsson dömdes till två månaders fängelse enligt preventivmedelslagen för att hon varit ansvarig utgivare av en katalog om preventivmedel, det vill säga kondomer, som såldes i maken Nils Adamssons butik i Centralpalatset vid Tegelbacken i Stockholm och på postorder. Hon avtjänade straffet 1913 på Kvinnofängelset på Östermalm i Stockholm.[2]

Tillsammans med maken arbetade hon i ledningen av Nils Adamssons Sjukvårdsaffärer och efterträdde honom som verkställande direktör efter hans bortgång 1939.[2]

Hon var med och startade Södermalms Kooperativa Kvinnogille 1908 och blev dess första ordförande.[2]

Karin Adamsson var från 1913 gift med företagaren Nils Adamsson (1879–1939). De fick sonen Sölve Adamsson (1913–1987), gift med Sickan Carlsson, och dottern Kerstin Solveig Maria Holger (1918–1958).[1][3]

Hon är begravd i en släktgrav för familjerna Hollman och Adamsson på Bromma kyrkogård i Stockholm.[4]

I filmen Kådisbellan (1993) spelas hon av Ing-Marie Carlsson.[5]

Bibliografi

  • Lifsglädje och sympati i belysning av könsfrågan. Stockholm: Nils Adamssons förlag. 1911 
  • Kvinnans gissel : obegränsad barnökning  : några maningsord till Sveriges kvinnor. Stockholm: Nils Adamssons förlag. 1928. Libris 10362141 

Referenser

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b c] ”skbl.se - Karin Charlotta Teresia Adamsson”. skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/KarinAdamsson. Läst 20 november 2021. 
  3. ^ Rotemannen. Stockholm: Stadsarkivet. 2012. Libris 12566308 
  4. ^ Bromma kyrkogård, kvarter T, gravnummer 2-3 på Hittagraven.se. Åtkomst 13 augusti 2013.
  5. ^ Kådisbellan Svensk filmdatabas. Åtkomst 13 augusti 2015.
  • Björk, Gunnela (2021). Lust och nöd : Karin & Nils Adamsson - sexualupplysningens pionjärer. Lund: Historiska media. Libris w8s3h9l6tv00kqk3. ISBN 9789177895213 

Vidare läsning


Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Karin Adamsson.JPG
Karin Adamsson (1883-1958)