Karantän
Karantän är en isolering av människor eller djur vid misstanke om en smitta av en farlig sjukdom. Isoleringens längd varierar beroende på den aktuella sjukdomens inkubationstid. I samband med epidemier och pandemier, där restriktioner ges till en större befolkning, talas även om social distansering.
Historik
En av de tidigaste referenserna till liknande åtgärder daterar sig till 600-talet f.Kr. och från Bibelns Tredje Mosebok. Där står: "Så länge han är angripen av spetälska ska han vara oren. Han är oren och ska bo avskilt. Han ska ha sin bostad utanför lägret."[1]
Leprakolonier och lasarett är relaterade till karantän. De här båda fenomenen etablerades för att förhindra spridningen av lepra och andra smittsamma sjukdomar,[2] till dess smittan blivit mer känd och effektivare behandlingsmetoder tagits fram.
Ordet karantän har kommit via franskans quarantaine från det italienska uttrycket quarantena, och betyder "fyrtio dagar(speriod)". Uttrycket skapades i Venedig efter ett krav på fartyg som anlänt från fjärran länder, och deras besättning, att ligga isolerade på redden i fyrtio dagar innan de släpptes in i hamnen, för att bevisa att det inte fanns någon pest eller annan smittsam sjukdom ombord. Regeln skall enligt en uppfattning ha sitt ursprung i Dubrovnik och införts på 1300-talet efter digerdöden.
Sverige
I Sverige indelas allvarliga smittsamma sjukdomar i fyra kategorier: anmälningspliktiga, smittspårningspliktiga, allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar[3]. Tre i den sistnämnda kategorin, SARS, Covid-19, smittkoppor och ebola[4], ger staten rätt att hålla en misstänkt smittad person i karantän eller att spärra av ett geografiskt område för att minska risken för smittspridning. Detta görs med stöd av Smittskyddslagen, 3 kap. 9-10 §. En person kan därvid kvarhållas i karantän på order av en smittskyddsläkare. Avspärrning av ett geografiskt område beordras av Folkhälsomyndigheten.
Karantänsstationer i Sverige
- Huvudartikel: Karantänsstationer i Sverige
I Sverige etablerades Känsö karantänsanläggning 1771 utanför Göteborg, och därefter karantänsstationer på Fejan utanför Kapellskär, på Hästön utanför Karlskrona, utanför Slite på Gotland och utanför Åbo.[5]
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Bible Gateway passage: 3 Moseboken 13:46 - Svenska Folkbibeln 2015” (på engelska). Bible Gateway. https://www.biblegateway.com/passage/?search=3+Moseboken+13%3A46&version=SFB15. Läst 16 mars 2020.
- ^ Charles Léon Souvay, "Leprosy," Catholic Encyclopedia (1913), Volume 9. (engelska)
- ^ Socialstyrelsen.se: Lagstiftningens fyra kategorier Arkiverad 28 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 23 september 2009
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Smittskyddslag (2004:168) Svensk författningssamling 2004:2004:168 t.o.m. SFS 2020:430 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168. Läst 17 mars 2022.
- ^ ”Känsö - Vårdplan, Fortifikationsverket 2007”. Arkiverad från originalet den 7 september 2017. https://web.archive.org/web/20170907170124/http://www.gsgbg.se/Historik/FortV%20rpt/K%C3%84NS%C3%96%20l%C3%A5guppl%C3%B6st.pdf. Läst 12 februari 2016.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Karantän.
|
Media som används på denna webbplats
Two lepers are denied entry into the city. One has crutches; the other is wearing Lazarus dress, handbag and rattle, to announce his coming.
A svg version of the Lima Nautical Signal Flag.
Also used as a nautical flag signalling Cholera.