Kapucinapa

Kapucinapa
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPrimater
Primates
UnderordningHaplorhini
InfraordningBrednäsor
Platyrrhini
FamiljCebusliknande brednäsor
Cebidae
SläkteKapuciner
Cebus
ArtKapucinapa
C. capucinus
Vetenskapligt namn
§ Cebus capucinus
Auktor(Linné, 1758)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Kapucinapa (Cebus capucinus), eller kapucinerapa, även rullsvansapa[2], tillhör familjen cebusliknande brednäsor.[3]

Utseende

Kapucinapan väger mellan 1,5 och 5 kg.[4] Den genomsnittliga vikten för hanar är 3,87 och för honor 2,67 kg. Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 33,5 till 45,3 cm och en svanslängd av 35 till 55,1 cm.[5] Pälsen är mörkbrun med undantag av regionen kring ansiktet, nacke och axlar som är ljusbrunt eller gräddfärgat. Resten av pälsen är mörkbrun.[4] På huvudets topp förekommer mörk päls i samma färg som bålen. Denna region liknar en luva. Kapucinapans ansikte är bara glest täckt med fina vita hår och ansiktets hud är rosa till vitaktig.[5] Den långa svansen används som gripverktyg.[6]

Utbredning och habitat

Arten återfinns från västra Ecuador till Honduras.[3] Den lever främst i fuktiga städsegröna skogar och i mera torra lövfällande skogar där trädens kronor bildar ett tät växtskikt. Kapucinapan kan anpassa sig till flera andra habitat med träd. Den vistas vanligen i låglandet och i låga bergstrakter upp till 1100 meter över havet. Ibland når arten regioner vid 2100 meters höjd.[6]

Ekologi

Apan lever i grupper (5-35 djur) i tropisk regn- och torrskog och äter normalt frukt, insekter, löv, grodor, småfåglar och små däggdjur. Kapucinapan förökar sig snabbt och anpassar sig lätt till nya miljöer och därför påverkar inte habitatsförlust kapucinapan så hårt som den påverkar andra arter. Jaguarer och rovfåglar är dess naturliga fiender.[1][4][6]

I naturen har honor vanligen vartannat år en kull med en enda unge. Honan kan bli brunstig under alla årstider. De flesta ungar föds däremot mellan december och april. Dräktigheten varar 157 till 167 dagar. Ungen diar sin mor två till fyra månader. Könsmognaden infaller för honor efter 4 till 7 år och för hanar efter 7 till 10 år. Under goda förhållanden kan arten leva 30 år i naturen. Den äldsta kända individen i fångenskap blev nästan 55 år gammal.[6]

Referenser

  1. ^ [a b] de la Torre, S. et al.. ”Cebus capucinus”. The IUCN Red list on Threatened Species. IUCN. https://www.iucnredlist.org/species/81257277/191708164. Läst 3 februari 2024. 
  2. ^ ”rullsvans-apa | SAOB”. https://www.saob.se/artikel/. Läst 9 december 2020. 
  3. ^ [a b] ”Cebus capucinus”. Mammal Species of the Word. Bucknell University. http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?id=12100270. Läst 6 januari 2015. 
  4. ^ [a b c] ”Capuchin Monkey (Cebus capucinus)”. Rainforest Alliance. http://www.rainforest-alliance.org/kids/species-profiles/capuchin-monkey?id=capuchin_monkey. Läst 6 januari 2015. 
  5. ^ [a b] Schröpel, Michael (2010). ”Weißschulter-Kapuzineraffe”. Neuweltprimaten. "2". Norderstedt: Books on Demand. sid. 31. ISBN 978-3-8391-5720-6 
  6. ^ [a b c d] J. Long. Cebus capucinus, White-faced capuchin”. Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Cebus_capucinus/. Läst 6 januari 2015. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Capuchin Costa Rica.jpg
Författare/Upphovsman: David M. Jensen (Storkk), Licens: CC BY-SA 3.0

Wild Capuchin monkey (Cebus imitator), on a tree near a river bank in the jungles of Guanacaste, Costa Rica. Taken by Storkk.

Note on identification
Per Cebus capucinus Wikipedia page, "until the 21st century the Panamanian white-faced capuchin, Cebus imitator, was considered conspecific with the Colombian white-faced capuchin, as the subspecies C. capucinus imitator." [1]. This image was labelled as Cebus capucinus between the time of its upload (2006-11-08) and 2020-04-01. However, given that this was in Costa Rica, it was clearly a Cebus imitator, now that the taxonomical hierarchy has been updated.