Kapitolinska triaden

Den Kapitolinska triaden var namnet på de romerska gudarna Jupiter, Juno och Minerva när dessa dyrkades i en kollektiv enhet, triad eller treenighet.^[1]

Ett stort tempel på Capitolium i Rom var tillägnad dem, vilket gav dem deras namn. De intog en central plats i romarrikets offentliga religionsutövning.

Föreningen av två kvinnliga och en manlig gud i en treenighet var ovanlig inom indoeuropeisk religion. Den antas härstamma från triaden mellan de etruskiska gudarna Tinia, Uni och Menrva, som i sin tur ursprungligen utgjorde en ännu äldre arkaisk triad.

Den Kapitolinska triadens tempel på Capitolium i Rom uppfördes av kung Lucius Tarquinius Superbus under namnet Aedes Iovis Optimi Maximi Capitolini. Det fanns ytterligare ett tempel åt triaden i Rom, Capitolium Vetus på Quirinalen. Förutom i Rom uppfördes tempel till den Kapitolinska triaden i många andra städer i både Italien och övriga romerska provinser, särskilt under den tidiga kejsartiden. Ett av de tidigaste utanför Rom var templet i Emporion i romerska Spanien. Namnet Capitolium kunde användas för alla tempel tillägnat denna triad. Dessa tempel byggdes ofta med tre cellor, en sal till var och en av de tre gudarnas statyer.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

• Wikimedia Commons har media som rör Kapitolinska triaden.