Kapital

För andra betydelser, se Kapital (olika betydelser).

Kapital, från latinets capitalis, "som gäller huvudet", "framstående", från caput, "huvud", på samma språk, är ett begrepp inom samhällsvetenskaperna. Det är ett av nationalekonomins mest omtvistade och mångydiga begrepp. Idag kan termen avse flera olika typer av kapital men gemensamt för dessa är att de alla utgör någon form av produktionsmedel eller tillgångar i allmänhet, i form av till exempel pengar, fastigheter och maskiner.[1][2] [3]

I vardagligt tal avses oftast ekonomiskt kapital, men termen kan även avse kulturellt, erotiskt eller socialt kapital.[2] Ekonomiskt kapital definieras som någon form av tillgångar som kan användas för att skapa avkastning eller mervärde, vanligen materiella tillgångar såsom pengar, fastigheter eller maskiner men även immateriella tillgångar såsom rättigheter till kulturella värden såsom musik eller patent.[2][3][4]

Kapital är även ett centralt begrepp i marxism, en ideologi som utvecklades av Karl Marx bland annat i hans bok Kapitalet.[5][2] Idag ses ibland naturtillgångar och arbetskraft som kapital. Naturtillgångar kallas naturkapital och arbetskraft humankapital. Företagsekonomi skiljer på eget kapital och lånat kapital.[6]

Beskrivning

Kapitalets värde är på många sätt subjektivt. Det beror på att man beräknar värdet på kapitalet genom de förväntade avkastningarna, som kan sträcka sig över en lång tid. För att kunna jämföra avkastningar under olika tidpunkter diskonterar och beräknar man nuvärdet. Den diskonteringsränta som används samt avkastningens utveckling värderar kapitalet på olika sätt. Man värderar även osäkerheten om storleken på avkastningen på olika sätt. Avkastningen värderas lägre av personer som är mindre risktagande om storlekens osäkerhet är stor.[6]

Eget kapital definieras inom redovisning, som tillgångar minus skulder. Ordet kapital i vardagligt bruk syftar ofta på ägarkapital som kan ge avkastning och i form av kapitalinkomst. En annan vardaglig innebörd är finansiell förmögenhet. Kapital anses vara en av tre produktionsfaktorer som krävs för ekonomisk verksamhet. De andra är råvaror samt arbetskraft. Kapitalvaror kan införskaffas i utbyte mot pengar eller finansiellt kapital.[7]

Beroende på vilket socialt ekonomiskt system som brukas skiftar kapitalets placering, men även i betydelse. I en marknadsekonomi innehas kapitalet till största del av individer och företag. Rikedom och stort kapital går inte alltid hand i hand. En kapitalägare kan inneha ett stort kapital utan att vara rik om detta kapital är lånefinansierat. Ett ökat kapitalinnehav kan ske genom en investering. Om skulderna inte ökar lika mycket som kapitalinnehavet ökat är det frågan om ett sparande. Om kapitalet stiger i värde ökar kapitalinnehavet. En kapitalvinst inträffar om ökningen av värdet av kapitalinnehavet stiger oväntat. Enligt vissa ska kapitalvinster inte räknas kapitalavkastning.[6]

Kapitalstocken är summan av allt kapital i ett land.[8] Denna term har kommit i överförd bemärkelse från det individuella kapitalet. En nation sparar så mycket som kapitalinnehavet ökar och som inte uppvägs av en utrikisk skuldökning. Kapitalexporten inom ett land består i olika kapitalplaceringar runtom i världen. Till dess motsats är en kapitalimport utländska kapitalplaceringar i landet.[6]

Se även

Referenser

  1. ^ ”kapital - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kapital. Läst 11 januari 2023. 
  2. ^ [a b c d] Klassisk och modern samhällsteori (3., [utvidgade och rev.] uppl). Studentlitteratur. 2007. sid. 278. ISBN 978-91-44-04642-6. OCLC 185236829. https://www.worldcat.org/oclc/185236829. Läst 3 januari 2020 
  3. ^ [a b] ”Industriella revolutionen”. SO-rummet. 3 oktober 2010. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen#. Läst 11 januari 2023. 
  4. ^ ”Immateriella rättigheter och ekonomiska incitament”. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. 2012. Arkiverad från originalet den 22 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160522230724/http://iva.se/globalassets/rapporter/innovation-for-tillvaxt/201104-iva-innovationsrapport2-h.pdf. Läst 11 januari 2023. 
  5. ^ Jacoby, Russell (2015-08-14). ”Capital in the Twenty-First Century, Thomas Piketty (translated by Arthur Goldhammer), Cambridge, MA: Belknap Press, 2014, pp. 696, $39.99 (hardback), ISBN 978-0-674-43000-6”. The Journal of Development Studies 51 (10): sid. 1425–1427, in the book itself p.52. doi:10.1080/00220388.2015.1059143. ISSN 0022-0388. http://dx.doi.org/10.1080/00220388.2015.1059143. Läst 12 december 2019. 
  6. ^ [a b c d] Andersson, Otto Jan; Söderström, Lars, Thalberg, Björn: Kapital: från Nationalencyklopedins nätupplaga den 8 juni 2010.
  7. ^ Viktor O. Ledenyov; Dimitri O. Ledenyov (2017). Investment in capital markets. Saarbrucken, Germany: LAP LAMBERT Academic Publishing. ISBN 978-3-330-05708-1 
  8. ^ Kriström, Bengt (1999). ”Hållbar utveckling är inte bara en miljöfråga” (på svenska). SLU Kontakt (SLU Kontakt) (6). ISSN 1402-7445. http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/slu_kontakt/SKT06/SKT06F.BAK. 

Externa länkar

Äganderätt
Kollektiv
Ingens
Kronans
Immaterialrätt
Övrigt
Se även Mall:Markrätt och Mall:Upphovsrätt
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Randcmark.jpg
Intellectual Property symbol