Kanslipresident

Sveriges kanslipresident
Sveriges lilla riksvapen
UnderställdKonungen
Förste innehavareBengt Gabrielsson Oxenstierna
Inrättat1680
Siste innehavareLars von Engeström
Avvecklat1809
EfterträdareJustitiestatsministern
Utrikesstatsministern

Kanslipresident var ett offentligt ämbete i Sverige från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, som till stora delar motsvarar det nuvarande statsministerämbetet.

Från 1680 till 1792 var kanslipresidenten chef för Kanslikollegium och från 1801 till 1809 chef för Kunglig Majestäts kansli.

Bakgrund

I samband med att det karolinska enväldet infördes 1680 avskaffades rikskanslerämbetet och som chef för Kanslikollegiet utnämndes istället en kanslipresident. Denne var under det karolinska enväldet och frihetstiden ledamot av det svenska riksrådet (regeringen). Som chef för det viktigaste ämbetsverket intog kanslipresidenten en ledande ställning inom riksrådet och var närmast att betrakta som en regeringschef. Kanslipresidenten hade även ett särskilt ansvar för utrikespolitiken.

Efter Gustav III:s statskupp 1772 minskade ämbetets betydelse under kungens alltmer auktoritära styre. 17861790 fanns periodvis två kanslipresidenter och därefter och fram till 1792 var ämbetet obesatt. I samband med mordet på Gustav III 1792 utnämndes Evert Vilhelm Taube till kanslipresident, men han avgick och ersattes samma år av Fredrik Sparre som innehade det återuppväckta ämbetet Rikskansler. 1801 avvecklades kanslikollegium, vars uppgifter till stor del togs över av Kunglig Majestäts kansli, som leddes av Fredrik von Ehrenheim som 1801–1809 innehade titeln kanslipresident. Den sista kanslipresidenten, som utnämndes 1809 och samma år istället blev den förste utrikesstatsministern, var Lars von Engeström.

Lista över kanslipresidenter 1680–1809

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Bengt Gabrielsson Oxenstierna16 juli 16236 juli 168012 juli 1702
Nils Gyldenstolpe5 november 164212 juli 1702
tillförordnad
21 december 1705
ordinarie
4 maj 1709
ämbetet vakant17091710
Arvid Horn6 april 166421 mars 171010 april 1719
ämbetet vakant17191719
Gustaf Cronhielm18 juli 166415 maj 171912 december 17193 juni 1737
Johan August Meijerfeldt den äldre166412 december 1719
tillförordnad
22 april 17209 november 1749
Arvid Horn22 april 172018 december 173817 april 1742
Gustaf Bonde17 april 168218 december 1738
tillförordnad
16 april 17395 december 1764
Carl Gyllenborg7 mars 167916 april 17399 december 1746
Carl Gustaf Tessin5 september 16959 december 1746
tillförordnad
5 december 1747
ordinarie
Mars 17527 januari 1770
Anders Johan von Höpken31 mars 171217 mars 17525 februari 17619 maj 1789
ämbetet vakant17611761
Claes Ekeblad den yngre30 mars 170810 april 176112 augusti 1765
Carl Gustaf Löwenhielm5 januari 17019 september 17657 mars 1768
Fredrik von Friesendorff15 november 17077 mars 1768
tillförordnad
30 maj 176926 augusti 1770
Claes Ekeblad den yngre30 maj 17699 oktober 1771
ämbetet vakant17711772
Joachim von Düben den yngre21 oktober 170823 april 177222 augusti 177227 januari 1786
Ulrik Scheffer5 augusti 171623 augusti 17725 juni 17834 mars 1799
Gustaf Filip CreutzMaj 17315 juni 178330 oktober 1785
Malte Ramel27 maj 174730 oktober 1785
tillförordnad
Maj 178631 januari 1824
Johan Gabriel Oxenstierna19 juli 1750Maj 1786
tillsammans med De Geer och von Düben
14 november 178929 juli 1818
Emanuel De Geer19 oktober 1748Maj 1786
tillsammans med Oxenstierna
13 juni 178719 april 1803
Carl Wilhelm von Düben2 februari 172420 juni 1788
tillsammans med Oxenstierna
8 november 179029 december 1790
ämbetet vakant17901792
Evert Vilhelm Taube8 september 173729 mars 17921792 (oklart vilket datum som skall räknas)5 augusti 1799
ämbetet avskaffat17921801
Fredrik von Ehrenheim29 juni 175328 maj 180128 mars 18092 augusti 1828
Lars von Engeström24 december 175116 maj 18099 juni 180919 augusti 1826
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kanslipresident, 25 januari 1910.
  • Nationalencyklopedin
  • Svenska högre ämbetsmän från 1634 av Sten Lewenhaupt, P.A. Norstedts Förlag Stockholm 1961.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Gustaf Bonde af Björnö.jpg
Gustaf Bonde, svensk, Född 1682, Död 1764.
Gyldenstolpe, Nils (ur Svenska landtmarskalkar).jpg
sv:Nils Gyldenstolpe (1642–1709), svensk greve, ämbetsman, diplomat, universitetskansler och lantmarskalk.
Hrabia Lars von Engeström (1751 - 1826).png
Lars von Engeström (1751 - 1826) swedish minister and diplomat
Johan August Meijerfeldt den äldre SP165.jpg
Johan August Meijerfeldt den äldre (1664-1749). Öfver honom finnas flere graverade bilder, däribland ett anonymt svartkonstblad. Det här afbildade sticket är utfördt af den bekante i Hamburg och tillhör en serie af 5 bilder af svenske riksråd, hvilka bilder tillhöra Chr. Nettelbladts: Schwedische Bibliothec. Af detta stick finnes en efterbildning, men utan vapen samt med olika inskription. Ännu en tydlig efterbildning af denna bild med rådshatt är signerad: Dan. Tilas ... I. L. Ekestubbe.
Carl Gustaf Löwenhielm (1701-1768) oil painting.jpg
sv:Carl Gustaf Löwenhielm (1701-1768), svensk, greve, ämbetsman, riksråd (kanslipresident) och kansler för Lunds universitet.
Fredrik von Ehrenheim.jpg
Fredrik Wilhelm von Ehrenheim (1753-1828)
Johan Gabriel Oxenstierna.jpg
Porträtt av Johan Gabriel Oxenstierna, svensk
Emanuel de Geer-2.jpg
Эмануэль де-Гер, шведский канцлер
Malte Ramel 1747-1824.png
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 4.0
Malte Ramel
Fredrik von Friesendorff (1707-1770) full.jpg
Swedih freiherr and riksråd Fredrik von Friesendorff (1707-1770)
Gustaf Cronhielm.jpg
Gustaf Cronhielm (1664-1737)
Carl Gyllenborg.JPG
Carl Gyllenborg (1679-1746)
Anders Johan von Höpken.jpg
Författare/Upphovsman: Tillskrivs: Carl Fredrich Brander , Licens: CC BY-SA 4.0
Anders Johan von Höpken, svensk, (1712-1789)
Carl Wilhelm von Düben.jpg
Карл-Вильхельм вон-Дюбен, шведский канцлер (и.о.)
Joachim von Düben dy.jpg
Йоаким вон-Дюбен, мл., канцлер Швеции
Anselmus-van-Hulle-Hommes-illustres MG 0482.tif
Bengt Gabrielsson Oxenstierna född den 16 juli 1623, död den 12 juli 1702, var en svensk greve, diplomat och ämbetsman.