Kanslipresident
Sveriges kanslipresident | |
Sveriges lilla riksvapen | |
Underställd | Konungen |
---|---|
Förste innehavare | Bengt Gabrielsson Oxenstierna |
Inrättat | 1680 |
Siste innehavare | Lars von Engeström |
Avvecklat | 1809 |
Efterträdare | Justitiestatsministern Utrikesstatsministern |
Kanslipresident var ett offentligt ämbete i Sverige från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, som till stora delar motsvarar det nuvarande statsministerämbetet.
Från 1680 till 1792 var kanslipresidenten chef för Kanslikollegium och från 1801 till 1809 chef för Kunglig Majestäts kansli.
Bakgrund
I samband med att det karolinska enväldet infördes 1680 avskaffades rikskanslerämbetet och som chef för Kanslikollegiet utnämndes istället en kanslipresident. Denne var under det karolinska enväldet och frihetstiden ledamot av det svenska riksrådet (regeringen). Som chef för det viktigaste ämbetsverket intog kanslipresidenten en ledande ställning inom riksrådet och var närmast att betrakta som en regeringschef. Kanslipresidenten hade även ett särskilt ansvar för utrikespolitiken.
Efter Gustav III:s statskupp 1772 minskade ämbetets betydelse under kungens alltmer auktoritära styre. 1786–1790 fanns periodvis två kanslipresidenter och därefter och fram till 1792 var ämbetet obesatt. I samband med mordet på Gustav III 1792 utnämndes Evert Vilhelm Taube till kanslipresident, men han avgick och ersattes samma år av Fredrik Sparre som innehade det återuppväckta ämbetet Rikskansler. 1801 avvecklades kanslikollegium, vars uppgifter till stor del togs över av Kunglig Majestäts kansli, som leddes av Fredrik von Ehrenheim som 1801–1809 innehade titeln kanslipresident. Den sista kanslipresidenten, som utnämndes 1809 och samma år istället blev den förste utrikesstatsministern, var Lars von Engeström.
Lista över kanslipresidenter 1680–1809
Se även
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kanslipresident, 25 januari 1910.
- Nationalencyklopedin
- Svenska högre ämbetsmän från 1634 av Sten Lewenhaupt, P.A. Norstedts Förlag Stockholm 1961.
Media som används på denna webbplats
Gustaf Bonde, svensk, Född 1682, Död 1764.
sv:Nils Gyldenstolpe (1642–1709), svensk greve, ämbetsman, diplomat, universitetskansler och lantmarskalk.
Lars von Engeström (1751 - 1826) swedish minister and diplomat
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Johan August Meijerfeldt den äldre (1664-1749). Öfver honom finnas flere graverade bilder, däribland ett anonymt svartkonstblad. Det här afbildade sticket är utfördt af den bekante i Hamburg och tillhör en serie af 5 bilder af svenske riksråd, hvilka bilder tillhöra Chr. Nettelbladts: Schwedische Bibliothec. Af detta stick finnes en efterbildning, men utan vapen samt med olika inskription. Ännu en tydlig efterbildning af denna bild med rådshatt är signerad: Dan. Tilas ... I. L. Ekestubbe.
sv:Carl Gustaf Löwenhielm (1701-1768), svensk, greve, ämbetsman, riksråd (kanslipresident) och kansler för Lunds universitet.
Fredrik Wilhelm von Ehrenheim (1753-1828)
Эмануэль де-Гер, шведский канцлер
Swedih freiherr and riksråd Fredrik von Friesendorff (1707-1770)
Gustaf Cronhielm (1664-1737)
Carl Gyllenborg (1679-1746)
Författare/Upphovsman: Tillskrivs: Carl Fredrich Brander , Licens: CC BY-SA 4.0
Anders Johan von Höpken, svensk, (1712-1789)
Карл-Вильхельм вон-Дюбен, шведский канцлер (и.о.)
Йоаким вон-Дюбен, мл., канцлер Швеции
Bengt Gabrielsson Oxenstierna född den 16 juli 1623, död den 12 juli 1702, var en svensk greve, diplomat och ämbetsman.