Kandelabersvamp

Kandelabersvamp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningRussulales
FamiljAuriscalpiaceae
SläkteArtomyces
ArtKandelabersvamp
Artomyces pyxidatus
Vetenskapligt namn
§ Artomyces pyxidatus
Auktor(Pers.) Jülich 1982
Synonymer
Clavicorona coronata (Schwein.) Doty 1947[1]
Clavicorona pyxidata (Pers.) Doty 1947[2]
Clavaria petersii Berk. & M.A. Curtis 1873[3]
Clavaria coronata Schwein. 1832[4]
Merisma pyxidatum (Pers.) Spreng. 1827[5]
Clavaria pyxidata Pers. 1794[6]
?

Den mykologiska karaktären hos kandelabersvamp:


hymenium:
slät


hatt:
ingen


skivtyp:
ingen


ätlighet:
ätlig




fot:
inte tillämpbart


sporavtryck:
vit


ekologi:
saprofyt

Kandelabersvamp (Artomyces pyxidatus) är en svampart som först beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon, och fick sitt nu gällande namn av Jülich 1982.[7] Arten är reproducerande i Sverige,[8] men är listad som nära hotad i Sverige.[9][10] Den är inte allmän någonstans i världen, men förekommer i Norden, i flera europeiska länder samt bland annat i Nordamerika.

Kandelabersvampen, som är en nedbrytare, påminner om familjen fingersvampar, men är inte närmare släkt med dem Formen påminner om kandelabrar, därav trivialnamnet. Den växer i regel på lågor av asp, men då antalet asplågor minskat på grund av 1960-talets hormoslyr-användning minskar även kandelabersvampen i Sverige. Den kan förväxlas med liten kandelabersvamp.

Utseende

Kandelabersvampen påminner om fingersvamp, och blir mellan 3 och 15 centimeter hög. Färgen kan beskrivas som smutsvit, med en ton som går från gulaktig till brunaktig.[9]

Svampens grentoppar är formade som skålar, med utskott som påminner om små fingrar längs kanten. Formen påminner om kandelabrar, därav trivialnamnet. Den kan förväxlas med liten kandelabersvamp, som dock har mindre fruktkroppar och färre förgreningar, samt en färgton som går i violett-rosa.[11]

Ekologi

Kandelabersvampen växer ofta på stubbar (lågor) av asp, och någon enstaka gång på stubbar av björk eller gran. Den går att hitta från försommaren till senhösten, oftast på lokaler där skogen har en lång kontinuitet men bara på några få lågor per lokal. Oftast är det en unik svampindivid per låga. Fruktkropparna är enbart ettåriga, men mycelet kan ha en livslängd som motsvarar veden. Kandelabersvampen är en nedbrytare.[9]

Utbredning

Det finns inte någon känd del av världen där arten är allmänt förekommande. Den förekommer dock i flera europeiska länder, och i Norden även i Danmark, Norge och Finland. Dessutom förekommer den i tempererade delar av Asien och Nordamerika, liksom i Nya Zeeland, Australien och Kuba.[9]

I Sverige är kandelabersvampen mindre allmän men förekommande i hela landet, om än sällsynt i de sydvästligaste delarna. Nyckelbiotopsinventeringar från 2005 antyder att det inte finns fler än 5 000 lokaler, med ungefär 10 000 genetiskt unika mycel. På grund av en minskande tillgång i Sverige på starkt rötade asplågor beräknas artens totala population i Sverige ha minskat med mer än 15 % under de senaste trettio åren, och minskningen beräknas fortsätta på grund av ett minskande antal aspar, i synnerhet på grund av 1960-talets användning av hormoslyr.[9][10]

Taxonomi

Kandelabersvamp ingår i släktet Artomyces och familjen Auriscalpiaceae.[12][13][8] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[12]

Källor

  1. ^ Doty (1947) , In: Lloydia 10:42
  2. ^ Doty (1947) , In: Lloydia 10:43
  3. ^ Berk. & M.A. Curtis (1873) , In: Grevillea 2(no. 13):7
  4. ^ Schwein. (1832) , In: Trans. Am. phil. Soc., New Series 4(2):182
  5. ^ Spreng. (1827) , In: Syst. veg., Edn 16 4(1):496
  6. ^ Pers. (1794) , In: Neues Mag. Bot. 1:117
  7. ^ Jülich (1982) , In: Biblthca Mycol. 85:399
  8. ^ [a b] Dyntaxa Kandelabersvamp
  9. ^ [a b c d e] ”Artfakta från SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/. Läst 23 augusti 2023. 
  10. ^ [a b] ”Artsidan”. Artsidan. https://artsidan.se/. Läst 23 augusti 2023. 
  11. ^ Michael Krikorev. ”Kandelabersvamp – Artomyces pyxidatus”. svampguiden.com. http://svampguiden.com/art/visa/artomyces_pyxidatus. Läst 23 augusti 2023. 
  12. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (4 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/artomyces+pyxidatus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  13. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23

Media som används på denna webbplats

NA cap icon.svg
icon för svampens hattform: Inte tillämpbart
Edible toxicity icon.svg
(c) Debivort at the English Wikipedia, CC BY-SA 3.0
icon för svampens giftighet: Ätlig
Tan spore print icon.png
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
Icon för sporavtrycksfärg: barkbrun
Saprotrophic ecology icon.png
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
Icon för svampens ekologiska typ (hur den får sina näringsämnen): Saprofyt
Yellow coral.jpg
Författare/Upphovsman: Aaron Sherman (user Harmil), Licens: CC BY-SA 3.0
A Crown-tipped Coral mushroom (Artomyces pyxidatus) in the White Mountains, NH.
No cap icon.svg
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för svampens hattform: Ingen
Smooth icon.png
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för hymeniumtypen: Slät