Kanariepiplärka
| Kanariepiplärka Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Ärlor Motacillidae |
| Släkte | Anthus |
| Art | Kanariepiplärka A. berthelotii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anthus berthelotii | |
| Auktor | Bolle, 1862 |
Kanariepiplärka[2] (Anthus berthelotii) är en tätting i familjen ärlor som enbart förekommer i Kanarieöarna och på Madeira, där den är den enda häckande piplärkan.[3]
Utseende och läte
Kanariepiplärkan är en relativt liten piplärka, stor som ängspiplärkan (13-14,5 centimeter), men med annorlunda proportioner och mer tecknad som en fältpiplärka (Anthus campestris). Huvudet är förhållandevis stort och bakkroppen kort, vilket gör att den verkar märkligt framtung. Den rör sig också annorlunda, med snabba ruscher kombinerat med blixtsnabba stopp snarare än piplärkornas promenerande.[4]
_Berthelot%c2%b4s_Pipit.JPG)
Ovan är kanariepiplärkan rätt ostreckat grå och smutsvit. Utmärkande är tydligt ögonbrynsstreck, ljus ögonring samt mörkt ögon-, mustasch- och strupsidesstreck. Bröstet är längssträckat och vitt, ej beige.[1]
Lätet påminner om gulärlans, ett rivit tsrie(e). Sången utförs i sångflykt, ett upprepat fältpiplärkelikt tschilp... tschilp....[1]
Utbredning och systematik
Kanariepiplärka förekommer endast i några ögruppen i Atlanten där den är stannfågel. Numera delas den vanligen in i två underarter med följande utbredning:[3][5]
- Anthus berthelotii madeirensis – förekommer i Madeiraarkipelagen (Madeira, Desertas, Porto Santo och Baixoöarna)
- Anthus berthelotii berthelotii – förekommer på Selvagens- och Kanarieöarna
Släktskap
Arten är närmast släkt med fältpiplärkan. DNA-studier visar att de tillsammans med några framför allt afrikanska arter är närmare släkt med sporrpiplärkorna i Macronyx än med exempelvis ängspiplärka och trädpiplärka.[6] Det kan i framtiden medföra att kanariepiplärkan med släktingar flyttas till ett annat släkte. Än så länge har dessa nya forskningsresultat inte resulterat i några taxonomiska förändringar.
Ekologi
Kanariepiplärkan häckar på sandig och stenig mark med låg växtlighet, i bergssluttningar samt på torra slätter.[4] Den påträffas från havsnivå till 2000 meter över havet.[1] Den häckar från slutet av januari till augusti och lägger två kullar med två till fem ägg i varje.[1] Boet av torrt gräs och rötter byggs i skydd av en buske eller sten. Fågeln livnär sig huvudsakligen av insekter och andra ryggradslösa djur men intar också frön.[1]
Status och hot
Arten har ett litet utbredningsområde och en begränsad population, men utvecklingen är stabil.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 30 000–150 000 par.[1] Den beskrivs som allmänt förekommande.[4]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Sabin Berthelot (1794-1880), fransk malakolog, konsul på Teneriffa 1848-1874.[7]
Bildgalleri
Anthus berthelotii
Noter
- ^ [a b c d e f g h i] Birdlife International 2012 Anthus berthelotii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
- ^ Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson, and M. Irestedt Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör kanariepiplärka.
Wikispecies har information om Anthus berthelotii.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 4.0
Eggs of Berthelot's pipit ; collection of Jacques Perrin de Brichambaut.
Författare/Upphovsman: Noel Feans, Licens: CC BY 2.0
Anthus berthelotii, Teide, Tenerife, Islas Canarias
.jpg)
Författare/Upphovsman: Juan Emilio from Las Palmas de Gran Canaria, España, Licens: CC BY-SA 2.0
A Berthelot's Pipit on Gran Canaria, Canary Islands, Spain.
Författare/Upphovsman: DrPhilippLehmann, Licens: CC BY-SA 3.0
Caldera de Las Canadas, Tenerife
.jpg)
Författare/Upphovsman: Juan Emilio from Las Palmas de Gran Canaria, España, Licens: CC BY-SA 2.0
A Berthelot's Pipit on Gran Canaria, Canary Islands, Spain.
Författare/Upphovsman: Frank Vassen from Brussels, Belgium, Licens: CC BY 2.0
Berthelot's Pipit, endemic to Madeira and the Canary islands, is a common breeding bird on Lanzarote, where it occupies a large range of habitat types. Compared to the Eurasian Meadow Pipit, it has a slightly shorter tail and larger head, but is otherwise very similar.
Panasonic GF1 + Panasonic Lumix G Vario 100-300, O.I.S