Regulus teneriffae
| Regulus teneriffae | |
_(cropped).JPG) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kungsfåglar Regulidae |
| Släkte | Regulus |
| Art | R. teneriffae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Regulus teneriffae | |
| Auktor | Seebohm, 1883 |
| Synonymer | |
| |
Regulus teneriffae, "kanariekungsfågel", är en fågel i familjen kungsfåglar inom ordningen tättingar. Den behandlas numera allmänt som underart till kungsfågel. Arten är en stannfågel som förekommer i barr- och blandskog på Kanarieöarna.[1] "Kanariekungsfågeln" skiljer sig morfologiskt från kungsfågeln med sin svarta panna, mörkare hopslagen vinge och blekt gulrosa undersida.
Systematik
Taxonomin kring kungsfåglarna på Kanarieöarna har varierat genom historien och fram tills nyligen rådde inte konsensus. De har betraktats som underart till både kungsfågel och brandkronad kungsfågel eller som en egen art.
Redan på 1880-talet föreslog ornitologen Henry Seebohm att beståndet skulle kategoriseras som en egen art, vilket även den tongivande taxonomiska auktoriteten Clements et al gjorde fram till alldeles nyligen. Studier har dock visat att kungsfåglarna på Kanarieöarna står närmare de övriga europeiska kungsfåglarna än vad de senare gör gentemot asiatiska fåglar, både vad gäller läten och genetik, och inkluderas numera allmänt i kungsfågeln.[2]
Päckert et al. (2006) visade i en undersökning att kungsfåglarna på Kanarieöarna är tydligt uppdelade i en nordostlig grupp på Teneriffa och La Gomera, och en sydvästlig grupp på El Hierro och La Palma. Den första gruppen invaderade Kanarieöarna för 1,9-2,3 miljoner år sedan och den senare gruppen för 1,3-1,8 miljoner år sedan. Dessa båda grupper skiljer sig åt, både i morfologi och i revirläte. Päckert et al. (2006) påvisar också att det genetiska avståndet mellan dessa båda grupper är lika stort som mellan kungsfåglarna på Azorerna och den europeiska kontinenten. Gruppen bakom undersökningen lägger därför fram förslaget att dessa båda grupper ska behandlas som två underarter till kungsfågeln där populationen på Teneriffa och La Gomera kallas teneriffae och den andra gruppen ellenthalerae. Det senare vetenskapliga namnet är en hyllning till den österrikiske ornitologen Ellen Thaler och hennes forskning kring kungsfåglarnas biologi, ekologi och systematik.[3]
Referenser
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ Martens, J. & Päckert, M. (2019). Goldcrest (Regulus regulus). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58060 29 juni 2019).
- ^ Päckert et al (2006) Radiation of Atlantic goldcrest Regulus regulus spp.: evidence of a new taxon from the Canary islands. Journal of Avian Biology, nr.37, sid: 364-380, juli 2006 Sammanfattning
Externa länkar
Wikispecies har information om Regulus teneriffae.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Egg of Tenerife Goldcrest. Collection of René de Naurois / Jacques Perrin de Brichambaut.
Författare/Upphovsman: DrPhilippLehmann, Licens: CC BY-SA 3.0
Tenerife Goldcrest (Regulus regulus teneriffae), female