Kanadames
Kanadames Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Mesar Paridae |
Släkte | Titor Poecile |
Art | Kanadames P. hudsonicus |
Vetenskapligt namn | |
§ Poecile hudsonicus | |
Auktor | (Forster, 1772) |
Synonymer | |
|
Kanadames[2] (Poecile hudsonicus) är en nordamerikansk fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i nordliga boreala skogar, i syd till nordöstra USA. Arten minskar i antal, men beståndet tros vara livskraftigt.
Utseende och läten
Kanadamesen är en medelstor (12,5–14,5 cm) mes med brun hätta och ovansida och svart haklapp. Undertill är flankerna rätt mörkt brunaktiga och armpennorna gråkantade. Karakteristiskt är den grå nacken som endast lämnar en liten kilformad vit kindfläck. Sången består av en enkel klar drill med en kort inledningston. Lätet är ett arbetsamt och hest "tsi-jaaay" eller "tsi-ti-jaaaay-jaay", i engelsk litteratur ofta återgivet som "yesterday".[4]
Utbredning och systematik
Kanadames delas upp i fem underarter med följande utbredning:[3]
- Poecile hudsonicus stoneyi – förekommer i norra Alaska till norra Yukon och nordvästra Mackenzie
- Poecile hudsonicus hudsonicus – centrala Alaska och Yukon till Minnesota, Labrador och Newfoundland
- Poecile hudsonicus colombianus – södra Alaska till södra Yukon, British Columbia, Montana och Washington
- Poecile hudsonicus farleyi – nordöstra British Columbia och Alberta till Saskatchewan och Manitoba
- Poecile hudsonicus littorialis – sydöstra Kanada (södra Quebec) till Nova Scotia och nordöstra USA
Släktestillhörighet
Arten placerade tidigare i det stora messläktet Parus. Data från jämförande studier av DNA och morfologi visade att en uppdelning av släktet bättre beskriver mesfåglarnas släktskap[5][6] varför de flesta auktoriteter idag behandlar Poecile som ett distinkt släkte.[3]
Levnadssätt
Kanadamesen hittas i granskog där den ses i smågrupper, men är mindre social och mer tillbakadragen än andra mesar. Den livnär sig av frön, spindlar och insekter som den plockar från kvistar. Fågeln häckar från slutet av april till mitten av juli. Den lägger en enda kull och har ett monogamt häckningsbeteende, med troligen livslånga par.[4][7]
Namn
Det vetenskapliga namnet Poecile har ofta kategoriserats som femininum vilket resulterat i att artepitetet stavats hudsonica. Men Johann Jakob Kaup, auktor för taxonet Poecile, specificerade inte detta och genom att följa regelverket uppsatt av ICZN så måste släktnamnet kategoriseras som maskulinum vilket ger att artepitet förblir hudsonicus [8] Namnet hudsonicus syftar på den kanadensiska Hudsonviken, som i sig fått namn av upptäcktsresande Henry Hudson som lämnades där när hans besättning gjort myteri.[9]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Poecile hudsonicus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 297. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.
- ^ Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.
- ^ Gosler, A. & Clement, P. (2019). Boreal Chickadee (Poecile hudsonicus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59868 14 maj 2019).
- ^ del Hoyo, J., Elliot, A., & Christie D. (eds). (2007). Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions. ISBN 9788496553422
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör kanadames.
- Wikispecies har information om Poecile hudsonicus.
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Boreal chickadee at the Forêt Montmorency, Quebec, Canada.
Författare/Upphovsman: Haller1962, Licens: CC BY-SA 4.0
Poecile hudsonicus distribution map, based on http://www.birdlife.org/datazone/species/factsheet/22711759