Kammarexpeditionen
Kammarexpeditionen är benämningen på två av Sveriges statsexpeditioner.
1713 års kammarexpedition
Den ursprungliga kammarexpeditionen upprättades genom 1713 års kansliordning, och ägde bestånd fram till 1719. Hit fördes i stort sett hela den allmänna statsförvaltningen.
Genom 1719 års kansliordning sammanslogs kammarexpeditionen och handelsexpeditionen till inrikes civilexpeditionen.
Expeditionschefen hade under denna period titeln ombudsråd.
1809 års kammarexpedition
Den andra kammarexpeditionen ersatte civilexpeditionen genom 1809 års kansliordning, och ersattes i och med departementalreformen 1840 av civildepartementet. Bland kammarexpeditionens områden märktes jordbruks- och bergsbruksfrågor, kammarverket, och städernas förvaltning.
Expeditionens statssekreterare var dess chef under dessa år.
Statssekreterare vid 1809 års kammarexpedition
- 1809: Gustaf Wathier Hamilton
- 1809-1817: Johan Abraham Börtzell
- 1817-1820: Casper Wilhelm Michael Ehrenborgh
- 1820-1838: Magnus Georg Danckwardt
- 1838-1840: Georg Ulfsparre af Broxvik
Källor
- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1058-59
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |