Kalmar regemente (nya)

Kalmar regemente
(Fo 18)
Vapen för Kalmar regemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnKalmar regemente
Datum1994–1997
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollFörsvarsområdesregemente
Del avSödra militärområdet [a]
FöregångareKalmar regemente
EfterföljareKalmargruppen
StorlekRegemente
HögkvarterKalmar garnison
FörläggningsortKalmar
FärgerRött och gult          
Marsch"Kalmarbrigaden" (Badman) [b]
DekorationerKalmregMSM [c]
SegernamnVarberg (1565)
Narva (1581)
Warszawa (1656)
Tåget över Bält (1658)
Kliszów (1702)
Helsingborg (1710)
Svensksund (1790)
Befälhavare
RegementschefDan Albin Snell [d]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Kalmar regemente (Fo 18) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1994–1997. Förbandsledningen var förlagd i Kalmar garnison i Kalmar.[2][3][4][5]

Historia

Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades det att reducera den svenska armén från sex till fyra arméfördelningar. Detta medförde att 17 av arméns truppförband skulle avvecklas. Av dessa 17 truppförband var det 7 infanteriregementen som skulle avvecklas, där Kalmar regemente (I 21) var ett av dessa.[6] Avvecklingsbeslutet medförde att regementet skulle avvecklas omedelbart efter repetitionsövningarna 1927.[7]

Den 1 oktober 1927 höll regementet en ceremoni över kommande avveckling. Vid sidan om avvecklingen, avvecklades även Jönköpings regemente (I 12) inom Jönköpings garnison. Dessa två regementen kom den 1 januari 1928 att bilda ett nytt regemente, Jönköpings-Kalmar regemente (I 12). I Jönköping blev en avvecklingsorganisation kvar och verkade fram till 31 mars 1928,[8] medan verksamheten i Eksjö övergick direkt i den nya organisationen.[4]

Genom försvarsutredning 1988 beslutades det om en reducering av antalet brigadproducerande regementen, bland annat beslutades om att grundutbildningen av värnpliktiga skulle upphöra vid Kronobergs regemente (I 11). Kronobergs regemente var även ett försvarsområdesregemente, där man sedan den 1 juli 1974 hade det territoriella ansvaret för både Kronobergs försvarsområde (Fo 16) och Kalmar försvarsområde (Fo 18), med gemensam stab vid Kronobergs regemente i Växjö.[5] Genom beslutet att grundutbildningen skulle upphöra, beslutades samtidigt att försvarsområdesstaben för Kalmar försvarsområde skulle avskiljas från Kronobergs regemente och bilda en egen stab i Kalmar från den 1 juli 1990.[5]

Fram till den 1 juli 1974 hade Kalmar försvarsområde letts från en självständig stab grupperad vid Norra vägen 49 i Kalmar. I samband med att staben uppgick i Kronobergs regemente i Växjö, kvarstod en försvarsområdesgrupp baserad från den 1 juli 1974 i Robotkasernen inom flottiljområdet tillhörande Kalmar flygflottilj (F 12).

När staben åter blev självständig den 1 juli 1990 grupperades den i Kalmar.[9][5] Åren 1990–1994 benämndes försvarsområdet Kalmar försvarsområde (Fo 18).[10] Genom försvarsbeslutet 1992 antog samtliga försvarsområdesregementen inom armén samma organisation som den i Kalmar genom att brigaderna avskildes och bildade egna självständiga staber. Med den omorganisationen underställdes Kalmar försvarsområde den 1 juli 1994 chefen för det nybildade Kalmar regemente. Kalmar regemente fick beteckningen Fo 18, det vill säga samma som försvarsområdet. Regementets tidigare beteckning I 21 var sedan 1928 upptagen av Västernorrlands regemente och aldrig aktuell för Kalmar regemente.

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelning vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Södra militärområdet (Milo S) skulle avvecklas senast den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs de tillsammans med staben i Eksjö att bilda ett gemensamt försvarsområde.[11]

Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 15 december 1997,[2] och avvecklades officiellt den 31 december 1997. Från den 1 januari 1998 kom Kalmar försvarsområde (Fo 18) att integreras i Jönköpings försvarsområde (Fo 17), som antog namnet Smålands försvarsområde (Fo 17). Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Kalmar försvarsområde bildades försvarsområdesgruppen Kalmargruppen.[12]

Verksamhet

Kalmar försvarsområde organiserade följande försvarsområdesgrupper; Fogrp Kalmar (typ B), fogrp Öland (typ A), fogrp Emådalen (typ B) och fogrp Vimmerby (typ B). År 1986 överfördes fogrupp Västervik (typ A) från Östergötlands försvarsområde (Fo 41). Fo-grupperna innehöll ett varierande antal värnkompanier och cykelskyttebataljoner, som mest organiserades åtta cykelskyttebataljoner.

Genom försvarsbeslutet 1996 kom försvarsområdet att integreras som Kalmargruppen i Jönköpings försvarsområde (Fo 17), som i sin tur namnändrades till Smålands försvarsområde (Fo 17).[5]

Förläggningar och övningsplatser

Robotkasernen vid Hangarvägen 21

När Kalmar regemente avvecklades den 31 december 1927, kom dess kasernetablissemang övertas av det nya regementet Jönköpings-Kalmar regemente (I 12), vilket verkade där fram till 1992, då det omlokaliserades till Stockholmsvägen och samlokaliserades med Göta ingenjörkår. Efter att försvaret lämnade Regementsgatan, kom bland annat Högskolecenter i Eksjö (numer under namnet Campus i12) flytta in 1999. När det nya Kalmar regemente bildades, förlades det till det före detta flottiljområdet i Kalmar, till den så kallade Robotkasernen vid Hangarvägen 21. Där verkade regementet och senare Kalmargruppen fram till 2005. Namnet Robotkasernen är ett arv från den luftvärnsrobotdivision som åren 1965–1974 fanns vid flygflottiljen.

Heraldik och traditioner

I samband med att Kalmar regemente återuppsattes i form av en försvarsområdesstab, tilldelades regementet en ny fana. Det nya Kalmar regemente antog samma heraldiska vapen som det Kalmar regemente som avvecklades 1927 lämnade. Dock så ärvde man inte 1866 års fana, utan tilldelades en ny fana, modell/1994, överlämnad den 10 oktober 1992 av generallöjtnant Åke Sagrén. I samband med att Kalmar regemente avvecklades genom försvarsbeslutet 1996, kom dess traditioner från den 1 december 1998 föras vidare av Kalmargruppen.[2] Från den 1 juli 2012 är Kalmarbataljonen, inom Kalmar- och Kronobergsgruppen, traditionsbärare för Kalmar regemente.[13]

Det ursprungliga regementet hade haft marscherna "Kalmar regementets marsch" (Meissner) och "Kaiser Friedrich-Marsch (Friedemann) som sina marscher. Det nya Kalmar regemente antog marschen "Kalmarbrigaden" (Badman), vilken ursprungligen beställts av Birger Jägtoft och tillägnats Kalmarbrigaden (IB 42).[2]

Utmärkelsetecken

År 1997 instiftades Kalmar regementes minnesmedalj i silver (KalmregMSM). Bandet är kluvet i rött, gult, rött, gult och rött.[14]

Förbandschefer

Förbandschefen var i egenskap som regementschefer även försvarsområdesbefälhavare.[3]

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Kalmar regemente1994-07-01–1997-12-31
Beteckningar
Fo 181994-07-01–1997-12-31
Förläggningsorter
Kalmar flygplats (F)1994-07-01–1997-12-31

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1994–1997 var regementet underställt chefen för Södra militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs 1990, fastställdes den 13 juni 1996. Marschen användes av Kalmargruppen åren 1998–2005.[1]
  3. ^ Minnesmedalj i silver instiftad 1997.
  4. ^ Snell blev sista chefen för regementet.
  5. ^ var åren 1990–1994 försvarsområdesbefälhavare, åren 1994–1995 även regementschef.

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 15
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 93-95
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 273-274
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 14-15
  5. ^ [a b c d e] Holmberg (1993), s. 70
  6. ^ Försvarsbeslutet 1925 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1925 (1926)
  7. ^ Försvarsbeslutet 1925 i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  8. ^ Holmberg (1993), s. 11
  9. ^ betänkande. 1974:FöU34
  10. ^ prop. 1989/90:9
  11. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 9 januari 2017. 
  12. ^ ”Norra Smålands regemente”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 21 januari 1998. https://web.archive.org/web/19980121073442/http://www.mil.se/FM/arme/i12/i12.htm. Läst 9 januari 2017. 
  13. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. https://web.archive.org/web/20161229032641/http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 14 januari 2017. 
  14. ^ ”KalmregMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={F02A2277-C7BA-4E02-8CDF-4747DFF05D53}&listmode=0&medal={59BD9BB3-4A50-4945-A02F-018A2BEDC177}. Läst 22 januari 2017. 

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928 
  • Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0 
  • Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. https://runeberg.org/rikskal/1908/ 

Webbkällor

Vidare läsning

  • Kalmar försvarsområde: Kalmar regemente 1939–1997: minnesskrift. Kalmar. 1997. Libris 10172251 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Törneby, Kalmar, juli 2021 01.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Hangarvägen 21, före detta förläggningskasern vid Kalmar flygflottilj.