Kalmar läns och Ölands lagsaga
Kalmar läns och Ölands lagsaga var en lagsaga inrättad 1631 som en sammanläggning av Ölands lagsaga och Smålands lagsaga.
Den omfattade områden som tidigare tillhört Östgöta lagsaga och Ölands lagsaga som haft en lösare koppling till denna.
Området kom då att omfatta hela Kalmar län och delar i norra Jönköpings län. I perioder under 1600-talet var Öland utbrutet, 1665–1669, 1674–1681, 1681–1682, 1690–1699. I lagsagan ingick sedan 1646–1664 samt 1669–1673 Gotlands lagsaga.
1718–1719 var lagsagan ersatt av Kalmar läns lagsaga, Västerviks läns lagsaga, Eksjö läns lagsaga och Jönköpings läns lagsaga (vilken även inkluderade områden från Tiohärads lagsaga).
Lagsagan avskaffades med övriga lagsagor 31 december 1849.
Lagmän
- Nils Bielke 1631–1639
- Axel Gustafsson Banér 1640–1642
- Peder Eriksson Sparre 1643–1647
- Ture Eriksson Sparre 1648–1664
- Erik Larsson Sparre 1665–1673
- Gustaf Kurck 1674–1682
- Sven Ribbing 1682–1686
- Lennart Ribbing 1686–1697
- Arent Silversparre 1697–1717
- Erland Broman 1717–1735
- Johan Stenholm 1735–1743
- Nils Lilliecreutz 1743–1745
- Carl Gustaf Silversparre l745–1747
- Carl Carleson 1747–1750
- Jacob Johan Gyllenborg 1750–1760
- Germund Carl Cederhielm 1761–1780
- Göran Henrik Falkenberg 1781–1787
- Johan Odencrantz 1787–1804
- Johan Adam Wesslo 1803–1812
- Johan Mannerstam 1812–1819
- Carl Gustaf Danckwardt 1820–1849
Källor
- Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 363
|