Kalmar län

Kalmar län
Län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Kalmar län tolkat efter dess blasonering.
LandSverige Sverige
LandskapSmåland och Öland
RegionRegion Kalmar län
Läge56°44′0″N 15°54′0″Ö / 56.73333°N 15.90000°Ö / 56.73333; 15.90000
ResidensstadKalmar
AreaRankad 9:e
 - Totalt11 171 km²
FolkmängdRankad 16:e
 - Totalt246 346 (2024-03-31) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt22,1 invånare/km²
Inrättat1634/1680
LandshövdingAllan Widman
Länskod08
Geonames2702259
LänsbokstavH
KartaSCB geodata
Kalmar läns läge i Sverige.
Kalmar läns läge i Sverige.
Kalmar läns läge i Sverige.

Kalmar län är ett av Sveriges län, omfattande områden i östra Småland och hela Öland. Residensstad är Kalmar. Kalmar läns valkrets utgör en valkrets vid riksdagsval i Sverige. Länet gränsar i söder till Blekinge län, i väster till Kronobergs län och Jönköpings län samt i norr Östergötlands län.

Historia

Se även Kalmar slottslän

Genom 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges indelning i län och Kalmar län blev då ett eget län med Kalmar som residensstad. Länet bildades av Kalmar slottslän, Tjust och Öland och hade inledningsmässigt namnet Kalmar län och Öland[2].

Under perioden 1645–1679 ingick under några tidsperioder även delar av nuvarande (östra) Kronobergs län. 1679–1680 var länet förenat med både Jönköpings och Kronbergs län och bildade då Smålands län. 1680–1683 var länet förenat med Blekinge i ett generalguvernement. 1819–1824 bildade Öland ett eget län, Ölands län.[3]

Hela området tillhörde före 1605 Linköpings stift, därefter kom södra delen (Möre, Stranda, Öland och Handbörd) tillhöra Kalmar stift till 1915 då den delen överfördes till Växjö stift.

1863–1970 var länet administrativt uppdelat i två hälfter, Kalmar läns norra landsting med Västervik som huvudort och Kalmar läns södra landsting med Kalmar som huvudort.

Befolkningsutveckling

Befolkningsökningen i länet har varit betydande, från knappt 140 000 till nära 240 000 invånare under de senaste 200 åren. De områden som växer är Kalmarslätten och mellersta Öland. De inre delarna av Kalmar län tappar dock i befolkning.

Befolkningsutvecklingen i Kalmar län
ÅrInvånare
1810
  
138 421
1820
  
149 901
1830
  
165 743
1840
  
184 557
1850
  
202 178
1860
  
221 029
1870
  
233 110
1880
  
245 105
1890
  
232 847
1900
  
227 625
1910
  
228 129
1920
  
231 077
1930
  
231 410
1940
  
228 260
1950
  
236 774
1960
  
235 612
1970
  
241 026
1980
  
241 581
1990
  
241 102
2000
  
235 391
2010
  
233 536
2015
  
237 679
Källa:[4]

Geografi

Tjustbygdens urbergsskärgårdar och bronsålderslandskap, Kalmarsundskustens ekprydda strandängar och genuina kustsamhällen, Kristdalatraktens levande stycken av Gammalsverige, Glasrikets säregna industrisamhällen samt Ölands unika alvar, väderkvarnar och radbyar finns alla inom länet.

Topografi

Kusterna i norr och söder skiljer sig åt. I havsbandet i norr välver Östersjöns vågor mot granitklippor från jordens urtid, i söder har den senaste istiden skapat moränskärgårdar av sten och grus och sandstränder.

I norra Kalmar län finns en sprickzon där det förekommer mängder med sjöar och pittoreskt belägna byar som Djursdala och Hjorted. Det finns även exempel på flera gamla oskiftade, väl bevarade byar som Stensjö by och Lunds by på vägen mellan Oskarshamn och Västervik.

Naturskydd

I Kalmar län finns två nationalparker (Norra Kvills nationalpark och Blå Jungfrun), 14 naturvårdsområden och drygt 100 naturreservat.

Styre och politik

Administrativ indelning

Landskap och stift

Länet omfattar östra delen av landskapet Småland och hela Öland, dock bildade Öland ett eget län 1819–1824.

Fram till 1850 ingick länet i lagsagan Kalmar läns och Ölands lagsaga, där dock under perioder under 1600-talet Öland inte ingick. 1718–1719 var lagsagan i detta län ersatt av Kalmar läns lagsaga, Västerviks läns lagsaga.

Norra delen ingår i Linköpings stift medan den södra ingår i Växjö stift.

Folkland, härader och städer (före 1970)

Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var: Kalmar stad, Västerviks stad, Vimmerby stad, Oskarshamns stad, Borgholms stad (denna dock utan egen jurisdiktion). Köpingen Nybro blev stad 1932 men utan egen jurisdiktion.

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Se respektive härad.

Kommuner 1952–1971

Kommuner i Kalmars län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Del av Tjust-Eds och Uknadalens landskommun överfördes till Östergötlands län vid kommunreformen på 1970-talet. Samtidigt mottog Kalmars län Hälleberga, Algutsboda och del av Älmeboda landskommun från Kronobergs län.

Städer (6 st):

Köpingar (3 st):

Landskommuner (41 st):

Förändringar 1952–1970

Kommuner från 1971

Kalmar län i grönt. Länsgränser i blått och kommungränser i svart.

Kalmar län består av 12 kommuner vilka är (från norr):

Alla kommuner har namn efter sina centralorter.

Politik

Politiska majoriteter i Kalmar län

  • Oppositionsråd: Malin Sjölander (m)
    • Oppositionsråd: Carl Malgerud (m)
    • Oppositionsråd: Maria Ixcot Nilsson (s)
    • Oppositionsråd: Rosie Folkesson (s)
    • Oppositionsråd: Jonas Erlandsson (s)
    • Oppositionsråd: Christina Fosnes (m)
    • Oppositionsråd: Robert Rapakko (s)
    • Oppositionsråd: Henrik Yngvesson (m)
    • Oppositionsråd: Mikael Svanström (s)
    • Oppositionsråd: Mathias Karlsson (l)
    • Oppositionsråd: Christofer Johansson (c)
    • Oppositionsråd: Helen Nilsson (s)
    • Oppositionsråd: Harald Hjalmarsson (m)

Ekonomi och infrastruktur

Från historisk tid har länets strategiska läge vid Östersjön och nära kontakter med de baltiska staterna haft stor betydelse för regionens handel och sjöfart, något som blir allt mer intressant efterhand som länken mellan de europeiska staterna växer sig allt starkare.

Näringslivet är i huvudsak präglat av verkstadsindustri, småföretag, samt skogsbruk och visst jordbruk längs större vattendrag och industrier runtom dessa näringar. Större industrier i länet är Scania och OKG i Oskarshamn kommun, Xylem i Emmaboda kommun, Södra Cell i Mönsterås kommun, KLS Ugglarps i Kalmar kommun, Åbro Bryggeri i Vimmerby kommun och Guldfågeln i Mörbylånga kommun.

Befolkning

Demografi

Tätorter

De största tätorterna i länet enligt SCB:

NrTätortFolkmängd
(31 december 2018)
1Kalmar&&&&&&&&&&040007.&&&&&040 007
2Västervik&&&&&&&&&&021451.&&&&&021 451
3Oskarshamn&&&&&&&&&&018471.&&&&&018 471
4Nybro&&&&&&&&&&013461.&&&&&013 461
5Vimmerby&&&&&&&&&&&08306.&&&&&08 306
6Lindsdal&&&&&&&&&&&05946.&&&&&05 946
7Färjestaden&&&&&&&&&&&05857.&&&&&05 857
8Hultsfred&&&&&&&&&&&05802.&&&&&05 802
9Mönsterås&&&&&&&&&&&05261.&&&&&05 261
10Emmaboda&&&&&&&&&&&05035.&&&&&05 035

Residensstaden är i fet stil

Kultur

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnet Blasonering: Sköld kvadrerad av Smålands och Ölands vapen.

Länsstyrelsen använde tidigare de båda landskapens vapen sida vid sida eller i en kluven sköld. 1944 fastställdes det nuvarande länsvapnet.

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Magnify-clip.png
A MediaWiki thumbnail icon.
SverigesLän2007Kalmar.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Kalmar läns läge
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Kommunkarta1952 Kalmar.png
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Kommunerna år 1952 i Kalmar län.
KalmarLan1.0.svg
Författare/Upphovsman: GeMet, Licens: CC BY-SA 4.0
Kalmar län