Kalmar

För andra betydelser, se Kalmar (olika betydelser).
Kalmar
Tätort · Centralort · Residensstad
Kalmar domkyrka, Vattentornet i Berga, Kalmar Slott, Ölandsbron och Gamla vattentornet.
Kalmar domkyrka, Vattentornet i Berga, Kalmar Slott, Ölandsbron och Gamla vattentornet.
LandSverige Sverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
KommunKalmar kommun
DistriktKalmar domkyrkodistrikt,
Kalmar Heliga korsets distrikt,
Kalmar Sankta Birgitta distrikt,
Kalmar Sankt Johannes distrikt,
Kalmar Två systrars distrikt,
Förlösa-Kläckeberga distrikt
Höjdlägem ö.h.
Koordinater56°39′51″N 16°21′56″Ö / 56.66417°N 16.36556°Ö / 56.66417; 16.36556
Area
 - tätort2 052 hektar (2020)[3]
 - kommun1 250,98 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort41 852 (2020)[3]
 - kommun72 327 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort20 inv./hektar
 - kommun58 inv./km²
Grundad[4]
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortKalmar
Postnummer39X XX
Riktnummer0480
TätortskodT2280[5]
Beb.områdeskod0880TC105 (1960–)[6]
Geonames2702261
Ortens läge i Kalmar län
Ortens läge i Kalmar län
Ortens läge i Kalmar län
Wikimedia Commons: Kalmar
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Kalmar stads sigill på 1200-talet.

Kalmar ([ˈkǎlmar] ( lyssna)) är en tätort vid Smålandskusten i sydöstra Sverige. Kalmar är centralort i Kalmar kommun, residensstad i Kalmar län samt tidigare stiftsstad i Kalmar stift (som 1915 uppgick i Växjö stift). Kalmar fick en högskola 1977 och blev universitetsstad 2010. Kalmar centralort hade 41 388 invånare år 2020. Kalmar är Smålands tredje största tätort efter Jönköping och Växjö.

Ortnamnet

Det fornsvenska ortnamnet Kalmarnir eller Kalmarnar innehåller leden kalm, 'stenröse' och pluralformen arnar av arin, 'grusig ö'. Namnet kan tidigast ha syftat på området Stensö strax söder om staden. Kalmar hade under medeltiden en stor tysk befolkning och möjligen med influens från namnet på den tyska staden Wismar (av fornty. wisa och mara, båda med betydelsen 'träsk') kan en reducering av efterleden ha ägt rum.

Ett äldre belägg än det ovan nämnda är Kalmarna sutuma, 'Kalmarsund' på en runsten från 1000-talet vid Ärja ödekyrka i Åkers sn. Södermanland.[7]

Namnet Calmar hade länge i genitiv formen Calmare. Ännu i den så kallade Kalmarvisan talas det om "Kalmare stad". Ett från tidig svensk emigrationshistoria bekant 1600-talsfartyg hette Calmare Nyckel, ett namn som alltjämt förekommer i olika sammanhang. I dagens normalsvenska får ortnamn som slutar på vokal inte genitiv-s i etablerade fasta sammansättningar, medan ortnamn som slutar på konsonant får det. Det idag bortslipade genitiv-e i ordet Kalmar förklarar varför namnets grammatiska form bryter mot denna regel. Det heter således "Kalmar län", "Kalmar domkyrka", "Kalmar slott" och så vidare, utan -s, och resp. "Blekinge län", "Lunds domkyrka" och "Ovanåkers kommun", "Wismars rådhus". I mera tillfälliga konstruktioner har ordet Kalmar genitiv-s på vanligt sätt, till exempel "Kalmars befolkning".[8]

Ortnamnet stavades från 1200-talet och till mitten av 1800-talet Calmar. Genom initiativ 1851 från tidningen "Calmarposten" (utgiven 1795-1819) och framför allt genom den 1864 grundade tidningen "Kalmar" (som 1918 genom sammanläggning namnändrades till "Kalmar-Kalmar läns tidning") och dess moderniseringssträvanden övergick man successivt till den nutida stavningen. Stavningen med C- (och även genitivformen Calmare) förekommer alltjämt i vissa företags- och föreningsnamn, t.ex. Calmar stadshotell, Calmareboden, Calmare Internationella Skola.[källa behövs]

Genom en immigrant från Kalmar fick staden Calmar i Iowa, USA sitt namn,[9] på samma sätt som Calmar i Kanada fick sitt namn.

Historik

Kalmar runt år 1700, ur Svecia Antiqua et Hodierna
Karta över Kalmar från 1790-talet
P.O. Hallmans plan över Kalmar från 1906

Kalmar är en av Sveriges äldsta städer, och kan därför visa upp en mängd historiska minnesmärken. I Kalmar stads historia finns både Kalmarunionen, Gustav Vasa och Nils Dacke. Under medeltiden var staden ett gränsfäste mot Danmark, Sveriges nyckel, en betydande hamn, handelscentrum och en av rikets större städer. Under 1200-talet var staden medlem i den mäktiga internationella handelsunionen Hansan. Flera strider om herraväldet över Sverige utkämpades i Kalmars närhet. Dess medeltida läge vid slottet var försvarsmässigt utsatt och efter Kalmarkrigen (1611–1613) började diskussioner ta fart om att flytta staden. Stora delar av den medeltida staden med dess omgivande ringmur hade då förstörts och ingenting av detta är i dag kvar ovan jord.[källa behövs]

År 1640 beslutade riksrådet att flytta staden till Kvarnholmen. I september samma år inträffade en förödande brand i den gamla staden; en händelse som fick stor betydelse för påskyndandet av överflyttningen. De första byggnaderna i den nya staden började uppföras 1645 och flyttningen anses vara avslutad 1658. Måndagen den 11 augusti 1800 utbröt även en större brand i nya staden där omkring 130 byggnader förutom en del av kronans byggnader blev lagda i aska. Ungefär hälften av staden försvann.[10]

Kalmar var stiftsstad från 1602 till 1915Kalmar stift avvecklades.

Militärstaden

Kalmar regemente var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet, var inblandat i ett antal fälttåg från Nordiska sjuårskriget på 1560-talet till fälttåget mot Norge 1814. Kalmar regemente (I 21) avvecklades 1927 genom försvarsbeslutet 1925.[källa behövs]

Åren 1942–1979 låg Kalmar flygflottilj i Törneby. År 1962 omlokaliserades Flygvapnets väderskola (VÄDS) från Roslagens flygkår till F 12 och var förlagd dit fram till 1982 (från 1980 som "F 17K", ett detachement till Blekinge flygflottilj).

År 1994 upprättades ett nytt regemente, med namnet Kalmar regemente, som en försvarsområdesstab med depå. Genom försvarsbeslutet 1996 kom dock regementet att avvecklas den 15 december 1997, försvarsområdet kom att uppgå som Kalmargruppen inom Smålands försvarsområde.

Administrativa tillhörigheter

Kalmar stad blev vid kommunreformen 1862 en stadskommun omgiven av Kalmar socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1925 Kalmar socken/landskommun och 1965 Dörby socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Kalmar kommun med Kalmar som centralort.[11] Tätorten har sedan också expanderat norrut in i området som utgörs av Kläckeberga socken.[källa behövs]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1925 till Kalmar stadsförsamling och Kalmar landsförsamling, och från 1925 till 1989 till Kalmar församling, därefter delades denna i fem församlingar och även bebyggelse tillkom som hörde till Kläckeberga församling, från 1998 Förlösa-Kläckeberga församling.[12]

Området motsvarande stadskommunen ingick till 1971 i domkretsen för Kalmar rådhusrätt och ingår sedan dess i Kalmar tingsrätts domsaga.[13]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kalmar 1960–2020[14]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
30 516
1965
  
32 536
1970
  
34 918
1975
  
32 049
1980
  
29 819
1990
  
30 8171 844
1995
  
32 6711 870
2000
  
33 7881 879
2005
  
35 1701 885
2010
  
36 3921 950
2015
  
38 4081 960
2016
  
38 7711 960##
2020
  
41 8522 052
Anm.: Sammanvuxen med Krafslösa 1970.
 ## Arean 31 december 2016, 2017 och 2018 fortsatt samma som avgränsades som tätort 2015.

Stadsbild

Västerlånggatan, 1945.

Kalmars centrala delar ligger främst på ön Kvarnholmen. Där finns bland annat länsmuseet samt stadshuset och flera andra kommunala inrättningar. Kvarnholmen är den stadsdel i Sverige som har flest kulturminnesmärkta hus.[15] På Kvarnholmen finns även det gamla vattentornet och runtom ön finns delar av stadens ringmur kvar. Nordväst om Kvarnholmen ligger stadsdelen Malmen. På Malmen ligger flera andra inrättningar, bland annat Komvux och Tingsrätten. På malmen finns även stadsbiblioteket och fängelset.

Kalmar är uppdelad i 18 stadsdelar

Byggnader

Kalmar rådhus
Posthuset.

Som historiskt betydande residens- och stiftsstad samt tidigare gränsstad har Kalmar flera storslagna byggnader i staden. Kalmar var under medeltiden en av de få städerna i Sverige som omgavs av en riktig ringmur och idag finns fortfarande rester kvar av denna på några platser i Gamla staden. På Kvarnholmen är betydande delar av 1600-talets stadsmur och befästningsanläggningar bevarade. Staden klarade sig hyggligt undan 1960- och 1970-talens rivningsraseri som drabbade många andra svenska städer vid denna tid. De historiskt viktiga områdena Kvarnholmen och Gamla staden vid Kalmar slott skonades relativt väl medan stora delar av Malmen som i huvudsak kom till under sena 1800-talet revs för att få plats med nya komplex för Länsstyrelsen. En stor del av den gamla staden finns alltså kvar i välbevarat skick.

Kalmar har en hel del praktfulla barockbyggnader, till exempel domkyrkan.

Till moderna tiders sevärdheter hör Ölandsbron; bygget startade 1967 och bron invigdes 1972. Ölandsbron är över 40 meter hög och fullt synlig över stora delar av staden. Den var med sina 6072 meter under lång tid Europas längsta bro.

Teleskolan var en stor internatanläggning, som uppfördes att ersätta dåvarande Televerkets utbildningsanstalt i Stockholm, som avvecklades till följd av statsmakternas utlokaliseringsbeslut. Numera kallas byggnaden Kalmar Nyckel och där finns ett hotell samt grundskolan Tallhagsskolan

Stadsparken

Stadsparken

Kalmars stadspark som ligger vid vattnet intill Kalmar slott. Marken som parken ligger på donerades av grosshandlaren Johan Jeansson och parken anlades år 1877-1880.[16] Han hade även tagit initiativet till att samtidigt uppföra den så kallade stadsparkspaviljongen. Byggnaden var en rund träbyggnad med öppna verandor runt om. Formen ledde till att stadsparkspaviljongen i folkmun blev kallad "Byttan".[17]

Under 1930-talet blev byggnaden utdömd och den ursprungliga byggnaden revs 1939 för att ge plats åt en modern restaurang. Uppdraget att rita den nya restaurangen gick till arkitekten Sven Ivar Lind. En av de mest kända byggnaderna Sven Ivar Lind uppfört var paviljongen för världsutställningen i Paris 1937, en paviljong som för tiden var en högteknologisk byggnad. Sven Ivar Lind var även arkitekten bakom Råsunda fotbollsstadion.

I "Byttans" arkitektur kan man tydligt se det klassiska funktionalistiska formspråket. "Byttan" visar på Linds ambitioner att kombinera funktion och estetik till en harmonisk enhet. Precis som dekorationen skulle förhöja och inte dominera byggnaden, skulle byggnaden i sig inte dominera landskapet. Stadsparksrestaurangen, som ursprungligen arbetsnamnet var, går än idag under namnet "Byttan" trots att den nya byggnaden inte har några som helst likheter med den gamla Stadsparkspaviljongen Byttan.

Kalmar slott

Andra sevärdheter

2018 blev Kalmar utsedd till årets sommarstad för femte gången[18] och fick därmed behålla titeln för alltid.

Kommunikationer

Kalmars centralstation

Staden har kontakt med omvärlden genom tåg (Öresundstågen, Kust till Kust och Stångådalsbanan), buss och flyg.

Ölandsbron till Färjestaden och de anslutande lederna går igenom norra delen av staden. Staden ligger vid E22 mellan Malmö och Norrköping och är start/slutpunkt för Riksväg 25 mot Halmstad och Växjö. Inom staden och länet körs stads- och landsbygdstrafik av Kalmar länstrafik.

Kalmar Öland Airport är en flygplats på tidigare Kalmar flygflottiljs område.

Tidningar

I Kalmar ligger Barometerns huvudredaktion som är Kalmar läns största tidning. Fram till 2019 gavs även tidningen Östra Småland och Nyheterna ut med bas från Kalmar, men den är nu nedlagd. Varje vecka distribueras gratistidningen KalmarPosten.

Tv

I Kalmar har Sveriges Television en lokalredaktion på Norra Vägen, som tillsammans med huvudredaktionen i Växjö producerar och sänder innehåll i Lokala Nyheter Småland.

Radio

Sveriges Radios lokala station P4 Kalmar har sin huvudredaktion lokaliserad i samma lokaler som SVT på Norra vägen.

Näringsliv

Enligt SCB:s företagsregister fanns det i december 2009 drygt 6 000 verksamma företag och knappt 6 400 arbetsställen i Kalmar kommun (alla verksamma företag har minst ett arbetsställe). Cirka 4 000 av dessa arbetsställen hade 0 anställda.

Tillverkningsindustri, handel och offentlig sektor dominerar arbetsmarknaden.

De största arbetsgivarna i december 2009, om man bortser från offentlig sektor, var enligt SCB:s företagsregister:

  • Atlas Copco Construction Tools AB, Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner, 200-249 anställda
  • Nobina Sverige AB, (fram till 29 december 2007 var företagsnamnet Swebus Aktiebolag), Linjebussverksamhet, 200-249 anställda
  • Tidningsbärarna KB Skånsk Tidn.distr. AB o Co, Bud- och kurirverksamhet, 200-249 anställda
  • Ikea Svenska Försäljnings Aktiebolag, Specialiserad butikshandel med möbler för hemmet, 200-249 anställda
  • KLS Ugglarps AB, Styckning av kött, 200-249 anställda

Enligt Handeln i Sverige 2009, ökade detaljhandeln i Kalmar centralort med 11 procent 2008 i jämförelse med 2007. En stark bidragande orsak är etableringen av Hansa City, Kalmars just nu[när?] mest expansiva handelsområde. Området ligger intill gamla Volvo Kalmarverken.

Volvo hade tidigare bilproduktion i staden vid Volvo Kalmarverken, invigd 1974, och stängd 1994. Likaså fanns en chokladfabrik, invigd 1909, där Nordchoklad länge (tidigare Chokladfabriken Röda ugglan, senare Candelia och Cloetta) hade sin godisproduktion. Denna fabrik stängdes 1998. Tågtillverkaren Kalmar Verkstad invigdes 1902, senare ABB, Adtranz och Bombardier Transportation fanns i Kalmar, men stängdes 2005. Bombardier kom 2017 tillbaks till Kalmar och håller till i en ny tågdepå på bangården söder om Kalmar C. I depån servas Kustpilens Y2 och Itinovagnar samt Krösatågens X11 (motorvagn). Kalmar Varv invigdes 1679 och stängdes 1981.

Staden är ett administrativt centrum för Kalmar län och omgivande landsbygd och har därför flera lokala och regionala myndigheter.

Historiska industrier:

Bankväsende

Handelsbanken i Kalmar.

Sparbanken i Kalmar grundades 1831. Den uppgick 1986 i Sparbanken Kronan, som senare blev en del av Swedbank.

Smålands enskilda bank hade avdelningskontor i Kalmar från dess start 1837. År 1858 bildades Filialbanken i Calmar.[19] Båda dessa kontor upphörde på 1860-talet och i dess ställe grundades 1866 Kalmar enskilda bank.[20] År 1877 etablerade Oskarshamns enskilda bank ett kontor som mot slutet av 1880-talet ersattes av Smålandsbanken, som därmed återkom till staden. År 1887 etablerade Sveriges riksbank ett kontor i Kalmar.[21] Den år 1903 grundade Västerviks handelsbank öppnade den 15 oktober samma år ett kontor i Kalmar.[22][23] Efter fusioner hade vid 1910-talets slut Kalmarbanken uppgått i Svenska Handelsbanken och Västerviks handelsbank i Skandinaviska kreditaktiebolaget. I början av 1920-talet kunde man dessutom notera kontor för Mälareprovinsernas bank, Sydsvenska kreditaktiebolaget och Svenska lantmännens bank (öppnat 1917).[24] Mälarebanken uppgick i Svenska Handelsbanken, medan de andra två fortsatte på orten som Skånska banken respektive Jordbrukarbanken/Kreditbanken/PK-banken.

Konsulat

I Kalmar har under årens lopp funnits ett 20-tal länders konsulat, vicekonsulat och konsularagenturer. Följande lista är sorterad utifrån när konsulatet etablerades i staden.

  • Danmark 1830-talet–, vicekonsulat (före 1836), senare konsulat, därefter honorärkonsulat[25]
  • Storbritannien, vicekonsulat tidigt 1830-tal–1947
  • Ryssland, vicekonsulat sent 1840-tal–1916
  • Portugal, vicekonsulat tidigt 1850-tal–1892
  • Nederländerna, vicekonsulat tidigt 1850-tal–1870; ånyo 1885–cirka 2010
  • Spanien, vicekonsulat tidigt 1850-tal–1892; ånyo 1923–1933
  • Mecklenburg-Schwerin, vicekonsulat tidigt 1850-tal–1868
  • Preussen, konsulat tidigt 1850-tal–1868
  • Lübeck, konsulat 1866–1868
  • Nordtyska Förbundet (trädde istället för Mecklenburg-Schwerin, Preussen och Lübeck), konsulat 1868–1871
  • Tyska Riket, konsulat 1871–1945
  • Förbundsrepubliken Tyskland, honorärkonsulat 1960–[25]
  • Brasilien, vicekonsulat 1866–1919
  • Frankrike, konsularagentur 1896–1917
  • Norge 1907–, vicekonsulat till 1989 därefter konsulat 1989, senare honorärkonsulat[25]
  • Argentina, vicekonsulat 1911–1925
  • Finland 1921–1997, vicekonsulat från 1921, upphöjt till konsulat 1947
  • Estland, vicekonsulat 1929–1940
  • Litauen, konsulat 1931–1940
  • Polen, vicekonsulat 1937–1948
  • Island, vicekonsulat 1950–1971
  • Lettland, honorärkonsulat 2002–[25]

Utbildning och museer

Linnéuniversitetet vid Ölandshamnen i Kalmar
Sjöfartshögskolan i Kalmar

Den tidigare Högskolan i Kalmar ingår sedan 2010 i Linnéuniversitetet. Universitetets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Kalmar och Växjö, med campus även i Hultsfred (musikutbildningar). Starka forskningsområden i Kalmar är: akvatisk ekologi, biokemi, biomedicinsk vetenskap, bioorganisk kemi, nanovetenskap/nanoteknik och miljövetenskap

I staden finns Kalmar konstmuseum, Kalmar sjöfartsmuseum samt Kalmar läns museum, vilket bland annat innehåller permanenta utställningar om Regalskeppet Kronan och Jenny Nyström.

Sport

Klubbar:

Det största idrottsevenemanget i staden är Kalmar Triathlon tillsammans med Ironman Kalmar som infaller efter varandra.

Kända personer från Kalmar

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 26 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Södermanlands runinskrifter 1, 1936, s. 315–319.
  8. ^ Lars Hellberg, »Forn-Kalmar. Ortnamnen och stadens förhistoria.» Kalmar stads historia 1, 1979 sidorna 119–166.
  9. ^ ”Svenska ortnamn i Amerika”. Institutet för språk och folkminnen. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201021064457/https://www.isof.se/sprak/dialekter/webbutstallningar/halsningar-from-amerikat/svenska-ortnamn-i-amerika.html. Läst 9 september 2020. 
  10. ^ ”Calmar, d. 13 augusti. Nära hälften af denna stad blef förleden Måndag ett rof”. Gammalt och Nytt, rapport längst ner. 3 september 1800. https://tidningar.kb.se/2801121/1800-09-03/edition/147487/part/1/page/10/?newspaper=NYTT%20OCH%20GAMMALT&from=1800-09-03&to=1800-09-03. Läst 8 oktober 2022. 
  11. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  12. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  13. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  14. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  15. ^ ”Kvarnholmen”. kalmar.se. Kalmar kommun. 21 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 6 september 2010. https://web.archive.org/web/20100906013548/http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=34561. Läst 14 oktober 2009. 
  16. ^ ”Stadsparken”. kalmar.se. Kalmar Kommun. 11 september 2009. Arkiverad från originalet den 19 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110519032211/http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=24182. Läst 14 oktober 2009. 
  17. ^ ”Motiv från Byttan i Kalmar stadspark.”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021017068161/motiv-fran-byttan-i-kalmar-stadspark. Läst 26 januari 2021. 
  18. ^ Sommarstaden
  19. ^ 1856-1860 Kalmar län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 1. Landshövdingeämbetets uti Kalmar län underdåniga berättelse för åren 1856-1860, s. 38
  20. ^ 1866-1870 Kalmar län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Kalmar län, s. 48
  21. ^ 1886-1890 Kalmar län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 7. Åren 1886-1890. Kalmar län, s. 34
  22. ^ Aktiebolaget Westervik handelsbank, Kalmar, 10 oktober 1903
  23. ^ 1901-1905 Kalmar län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Kalmar län, s. 32
  24. ^ Banker och kreditanstalter i Sveriges statskalender 1921
  25. ^ [a b c d] ”Honorärkonsulslistan” (pdf). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 11 maj 2023. https://www.government.se/contentassets/108af7c2fddb46f4b3c93a9bcd0908e9/honorara-konsuler-230511.pdf. Läst 7 oktober 2023. 
  26. ^ ”BMK Kvasten”. http://www.bmkkvasten.se/#home. Läst 13 mars 2013. 
  27. ^ ”KFUM Kalmar Saints”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140520020546/http://www3.idrottonline.se/KFUMBasketklubbKalmar-Basket/. Läst 13 mars 2013. 
  28. ^ ”Kalmar Boxningsklubb”. http://kalmarboxningsklubb.com/. Läst 13 mars 2013. 
  29. ^ ”Kalmar SK Friidrott”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120619031551/http://www3.idrottonline.se/KalmarSK-Friidrott. Läst 13 mars 2013. 
  30. ^ ”KFUM Kalmar Handboll”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120706043439/http://www3.idrottonline.se/KFUMKalmarHK-Handboll. Läst 13 mars 2013. 
  31. ^ ”Kalmar IBK”. Arkiverad från originalet den 21 december 2013. https://web.archive.org/web/20131221130856/http://www.laget.se/kalmaribk/. Läst 13 mars 2013. 
  32. ^ ”T.I.A. Sweden”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150509062628/http://tia-sweden.org/kampsports-klubb/kalmar/. Läst 13 mars 2013. 

Vidare läsning

  • Hjord, Bengt (2005). Litteratur om Kalmar. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 11. [Kungsängen: Bengt Hjord]. Libris 10012996. ISBN 91-631-7107-4 
  • Johansson, Mats (2008) Mörekonflikten: Klassformering, agrar kapitalism och klasskonflikt i Södra och Norra Möre härader 1929-1931. ISBN 9789176365915 Open Access i DiVA fulltext(2140 kB).
  • Adolfson, Göran P. D (1997). Öar kring fästningsstaden : en kulturhistorisk skildring av Ängö, Lindö, Kullö, Svinö, Skallöarna, Varvsholmen och Laboratorieholmen. Kalmar: KalmarSund. Libris 10170973. ISBN 91-972781-0-6 
  • Bengtsson, Bengt & Magnusson, Gunnar (red), Kalmar lexikon : en bok om Kalmar kommun från då till nu (582 s). Kalmar: Kalmar stads hembygdsförening (skriftserie), 2014. Libris 17525255
  • Berggrén, Per Gustaf; Hofrén, Manne (1936). Kalmar stad och dess historia (2. uppl. / omarbetad av Manne Hofrén). Kalmar: Appeltoffts bokhandel. Libris 1200222 
  • Björkman, Liss-Eric (1988). Kalmar från forntid till nutid. Kalmar: Barometern. Libris 820314. ISBN 91-970636-5-7 
  • Harrison, Dick (2017). Kalmars historia : den begravda staden. Lund: Historiska media. Libris 20013084. ISBN 9789175454061 
  • Kalmar mellan dröm och verklighet : konstruktionen av den tidigmoderna staden / redaktörer Göran Tagesson & Peter Carelli. [Linköping]. 2016. Libris 19793097. ISBN 9789185333738 
  • Kalmar stads historia / huvudred.: Ingrid Hammarström ; utg. av Kulturnämnden i Kalmar ; [teckningar av Lars Wellton]. Kalmar: Kulturnämnden. 1979-1984. Libris 231600 
    • 1, Kalmarområdets forntid och stadens äldsta utveckling  : tiden intill 1300-talets mitt. 1979. Libris 231604. ISBN 91-970307-0-8 
    • 2, Från Kalmarunionens stad till den nya stadsgrundningen på Kvarnholmen. 1982. Libris 231605. ISBN 91-970307-1-6 
    • 3, Från 1700-talets stad till det moderna Kalmar. 1984. Libris 231606. ISBN 91-970307-2-4 
  • Kvarnholmen i Kalmar : en användningsplan. Den nordiske træstad, 0347-8939 ; 8. Stockholm. 1971. Libris 466448 
  • Selling, Dagmar (1984). Kalmar. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 61. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7619035. ISBN 91-7192-607-0 
  • Sylvander, Gustaf Volmar (1864-1874). Kalmar slotts och stads historia : tre afdelningar. Kalmar. Libris 422041 
    • [Del 1]. Afdelning 1, Kalmar slotts enskilda hävder : byggnadshistoria och länsförfattning från äldsta tider. 1864. Libris 422042 
    • [Del 2]. Afdelning 2, Kalmar stads enskilda häfder : byggnadshistoria från äldsta tider, Del 1, Forntid, hedniska samhällslifvet före 1250. 1864. Libris 422043 
    • [Del 3]. Afdelning 2, Kalmar stads enskilda häfder : byggnadshistoria från äldsta tider, Del 2, Kalmar stads-rätt från 1250 till när varande tid. Westin. 1865. Libris 422044 
    • Del 4. Afdelning 2, Kalmar stads enskilda häfder : byggnadshistoria och samhällsförfattning från äldsta tider, Del 3, Kalmar stads byggnadshistoria från 1250 till närvarande tid. 1865. Libris 422045 
    • [Del 5]. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 1, Kalmar slotts och stads historia under medeltiden 1250-1520. 1865. Libris 422046 
    • Del 6. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 2, Konung Gustafs riksstyrelse 1521-1560. 1870. Libris 422047 
    • Del 7. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 3, Eric XIV:s, Johan III:s och Sigismunds riksstyrelse 1561- 1604. 1872. Libris 422048 
    • Del 8. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 4, Konung Carl IX:s riksstyrelse 1604-1611 : Kalmar-kriget 1611-1613  : Kalmar-kriget 1611-1613. 1873. Libris 422049 
    • Del 9. Afdelning 3, Kalmar slotts och stads politiska historia, Del 5, Gustaf II Adolfs, Christinas, Carl X:s och Carl XI:s riksstyrelse 1613-1693 samt franska prinsarnas möte i Kalmar 1804. Westin. 1874. Libris 422050 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Kalmar, Småland, Sweden (15089401117).jpg

A woman walking in Västerlånggatan street.

En kvinna promenerar på Västerlånggatan.

Parish (socken): Kalmar Province (landskap): Småland Municipality (kommun): Kalmar County (län): Kalmar

Photograph by: Fredrik Bruno Date: 1945 Format: Colour slide

See a recent photo of the same view: kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000307024

Persistent URL: kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000278204

Read more about the photo database (in english): www.kms.raa.se/cocoon/bild/about.html
Sweden Kalmar location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Kalmar County in Sweden. N-S stretching is 183%, geographic limits of the map:
  • N: 58.20° N
  • S: 56.10° N
  • W: 15.10° E
  • E: 17.20° E
Linneuniversitet Kalmar Maritime Academy Ölandshamnen 03.jpg
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Kalmars sjöfartshögskola, en del av Linnéuniversitetet i Kalmar, vid Ölandshamnen i Kalmar.
Kalmar stadspark.JPG
Författare/Upphovsman: Marcusroos, Licens: CC BY-SA 3.0
Stadparken i Kalmar
Sv-Kalmar.ogg
Författare/Upphovsman: Mårten Mellberg , Licens: CC BY-SA 4.0
Uttal av orten Kalmar på svenska
Kalmar 1906.jpg
Plan för Kalmar
Handelsbanken Kalmar.JPG
Författare/Upphovsman: Marcusroos, Licens: CC BY-SA 3.0
Handelsbanken in Kalmar
Kalmar, coat of arms.svg
(c) GeMet, CC BY-SA 3.0
Svenska: Kalmar stadsvapen, Kalmar kommunvapen, och/eller Kalmar stads sigill. Blasonering: I fält av silver ett krenelerat, rött borgtorn med port och fönster av guld, uppskjutande från en av en vågskura bildad, blå stam och på båda sidor åtföljt av en sexuddig, röd stjärna.
18th century map of Kalmar, Sweden.jpg
Handritad 1700-tals karta över Kalmar
Kalmar gästhamn Linnéuniversitetet Ölandshamnen 02.jpg
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Linnéuniversitetet vid Ölandshamnen i Kalmars hamn. Här finns också Kalmars gästhamn.
Posthuset, Kalmar (Guldfisken 2), 2021-09-09, 08.jpg
Författare/Upphovsman: Axel Pettersson, Licens: CC BY 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Kalmar collage.jpg
Författare/Upphovsman:

L.G.foto, Kiwijo2000, ginandtonique, Sniper Zeta and Shrek_38

Collage by Moralist., Licens: CC BY 3.0
Kollage från Kalmar
Kalmar centralstation maj 2022.jpg
Författare/Upphovsman: Johannes Scherman, Licens: CC BY-SA 4.0
Kalmar centralstation i maj 2022. Stationen är ändstation för såväl Kust-till-kustbanan som Stångådalsbanan.
Kalmar rådhus maj 2022.jpg
Författare/Upphovsman: Johannes Scherman, Licens: CC BY-SA 4.0
Rådhuset i Kalmar, maj 2022.
Schloss Kalmar Luftaufnahme (2021).jpg
Författare/Upphovsman: HaSe, Licens: CC BY-SA 4.0
Schloss Kalmar Luftaufnahme (2021)