Kallinge

Kallinge
Tätort
Torget i Kallinge (2023)
Torget i Kallinge (2023)
LandSverige Sverige
LandskapBlekinge
LänBlekinge län
KommunRonneby kommun
DistriktRonneby distrikt
Höjdläge45 m ö.h.
Koordinater56°14′44″N 15°17′12″Ö / 56.24556°N 15.28667°Ö / 56.24556; 15.28667
Area523 hektar (2018)
Folkmängd4 841 (2020)SCB mars 2021
Befolkningstäthet9,25 inv./hektar
Grundad1800-talets första hälft
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortKallinge
Postnummer372 5X
Riktnummer0457
TätortskodT2672
Geonames2702405
Kallinges läge i Blekinge län.
Kallinges läge i Blekinge län.
Kallinges läge i Blekinge län.
Wikimedia Commons: Kallinge
Torget i Kallinge med torghandel på 1950-talet.

Kallinge är en tätort och ett brukssamhälle kring Kockums Jernverks AB i Ronneby kommun i Blekinge. Kallinge är också en flottiljort med F 17 Kallinge sedan 1944. Blekinges största flygplats är Ronneby Airport i Kallinge.[1] Orten är belägen vid ett av Ronnebyåns vattenfall strax norr om kommunens huvudort Ronneby. Kallinge var tidigare huvudort i Kallinge landskommun, från 1967 en tätort inom Ronneby stad och sedan 1971 en del av Ronneby kommun.[2] Orten avgränsas i söder mot Ronneby av Europaväg E22, som skär igenom landskapet mellan dessa båda orter.

Historia

Orten bildades under 1800-talets senare hälft när Örmo Bruk flyttades från Konga i Småland till Ronnebyåns vattenfall vid Kallinge. Orten Kallinge bestod till en början av två byar, Häggatorp på västra sidan av Ronnebyån och Kalleberga på den östra. Av dessa finns det fortfarande tydliga spår av Kalleberga by i bebyggelsemiljön då både mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader från den gamla radbyn finns kvar längs Kallebergavägen. Denna bebyggelse karaktäriseras av oskiftade götiska gårdar i träarkitektur med traditionell färgsättning.[3]

Blekinge bataljon hade Bredåkra hed i Bredåkra och västra Kallinge som förläggningsplats sedan 1888.[4] Orten Kallinge fick officiellt sitt namn 1889 i samband med, att det byggdes en poststation i samhället vid Mellersta Blekinge järnväg.[5]

Flygvapnet valde, att anlägga F 17 Kallinge vid Bredåkra hed. I samband med att Blekinge flygflottilj anlades 1944, så gick också orten Kallinge in i en expansiv period.[6] Detta kan avläsas i stadsbilden, där samhället har många tydliga exempel från det sena 1940-talets funktionalistiska arkitektur fram till 1960-talets mitt. Kallinge var även under denna tid en ekonomiskt välmående kommun, vilket avspeglar sig i påkostade material, välutformad arkitektur och investeringar i offentliga byggnader såsom kommunalhus och idrottsanläggningar. Flera av dessa byggnader står numera kvar – arkitektoniskt i hög grad oförvanskade.

Industrihistoria

Vykort över Kockums Jernverks AB bruksområde i Kallinge. Foto från tidigt 1900-tal.

Kockums Jernverk låg tidigare i denna ort med ett eget industrispår från Mellersta Blekinge järnväg. Järnverket lades ner år 1991 och numera bedrivs mer småskalig industriverksamhet på samma plats. I södra Kallinge återfinns också industriområdet Djupafors, som tidigare var platsen för ett pappersbruk med samma namn.

Tätorten

Redan 1915 inrättats en särskild hälsovårdsnämnd speciellt för Kallinge. År 1932 tillkom närmast på länsstyrelsens initiativ en byggnadsplan och en byggnadsnämnd för samhället. Tre år senare (1935) följd av en motsvarande nämnd för resten av kommunen.[7]

Kallinge som tätort präglades av en kraftigt expansiv period under 1930- till 1960-talet, vilket återspeglas i flera bebyggelsemiljöer. Som en följd av utbyggnaden för Blekinge flygflottilj krävdes olika sorters bostäder och därför finns flera påkostade byggnader från denna period i samhället. Även offentliga byggnader såsom kommunhus och Kallinge kyrka speglar denna tids framåtanda och känsla för kvalité i materialval och utformning. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras på flera ställen av långsträckta gatunät kantade av villabebyggelse, som till stor del följer landskapets dalgångar och slätter. Några av dessa områden är Björkehed, Häggatorp och Kalleberga.[8]

Enskilda byggnader

Dåvarande järnvägsstationen i Kallinge vid Blekinge kustbana1960-talet.
Den tidigare järnvägsstationen vid Blekinge kustbana i Kallinge är numera bostadshus.
Centralskolan i Kallinge.

Landskap

Strax väster om Kallinge ligger Moabackens naturreservat och genom samhället rinner Ronnebyån. Direkt söder om Kallinge ligger naturminnet Djupaforsklyftan som beskrivs i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf. Nedströms från Djupaforsklyftan längs Ronnebyån återfinns också Djupadals herrgård. Söder om Kallinge ligger Skärsjön.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kallinge 1900–2020[9][10][11]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1900
  
1 783
1960
  
4 038
1965
  
4 791
1970
  
5 895
1975
  
6 248
1980
  
5 947
1990
  
5 194484
1995
  
5 157487
2000
  
4 813488
2005
  
4 767488
2010
  
4 561485
2015
  
4 664554
2020
  
4 841539

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Etymologi

Namnet Kallinge kommer från en plats som ursprungligen skrevs Kallingeqwarn (1686). Kvarnen tillhörde kallingarna (invånarna i den näraliggande byn Kalleberga). Byn Kallebergas namn (Kallebierg 1570-talet) kan syfta på adjektivet kall. Det kan då beteckna en kallkälla eller på att den höjd där byn ligger varit särskilt utsatt för frost och kyla.[13] Kallinge fick officiellt sitt namn 1889 i samband med att det byggdes en poststation vid Mellersta Blekinge järnväg i samhället.[14]

Ronneby är en flottiljstad, här ses en A 32A Lansen utanför Blekinge flygflottilj (F17) i Kallinge.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Nationalencyklopedin (1993). NE HF band 10. NE Nationalencyklopedin. sid. 359. Libris 12306123. ISBN 9789197624091 
  2. ^ Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. sid. 30. Libris 1178772 
  3. ^ (Ronneby kommunm Byggnadsnämnden) Paolo Voghera, Per Nilsson, red (1977). Framkammarstugor - en kartläggning av äldre bebyggelse på landsbygden i Ronneby kommun. Ronneby: Ronneby kommun, Byggnadsnämnden. Libris 403539 
  4. ^ Kring en åkrök, 1987, s.375
  5. ^ Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 371. Libris 7792377. ISBN 9197075787 
  6. ^ Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994, 1994
  7. ^ Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 373. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  8. ^ Erixon Sigurd, Ericson Olof, red (1947). Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Blekinge län, D. 3, Edestads, Förkärla, Hjortsberga, Listerby och Ronneby socknar. Uddevalla: Hermes. sid. 306ff. Libris 1441646 
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s.159
  14. ^ Kring en åkrök, 1987, s.371

Tryckta källor

  • Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 357-393. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  • Erixon Sigurd, Ericson Olof, red (1947). Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Blekinge län, D. 3, Edestads, Förkärla, Hjortsberga, Listerby och Ronneby socknar. Uddevalla: Hermes. Libris 1441646 
  • Forsberg, Sigvard (1994). Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994. Ronneby: Blekinge flygflottilj. Libris 7450015. ISBN 91-630-2588-4 
  • Nationalencyklopedin (1993). NE HF band 10. NE Nationalencyklopedin. sid. 359. Libris 12306123. ISBN 9789197624091 
  • Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. sid. 29-32. Libris 1178772 
  • Svensson, Björn O. (2006). I vykortens Ronneby. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 10134414. ISBN 91-975092-2-1 
  • Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby - En vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 9751120. ISBN 91-975092-1-3 
  • (Ronneby kommunm Byggnadsnämnden) Paolo Voghera, Per Nilsson, red (1977). Framkammarstugor - en kartläggning av äldre bebyggelse på landsbygden i Ronneby kommun. Ronneby: Ronneby kommun, Byggnadsnämnden. Libris 403539 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Kallinge torg.jpg
Författare/Upphovsman: Eskil Malmberg, Licens: CC BY-SA 4.0
Torget i Kallinge, Ronneby kommun.
Centralskolan, Kallinge.jpg
Centralskolan i Kallinge, Ronneby kommun.
Kallinge station, 1960-tal, Järnvägsmuseet.jpg
Kallinge järnvägsstation, 1960-talet, DigitalMuseum, 00757. Järnvägsmuseet.
Torget i Kallinge 1950-talet.jpg
Författare/Upphovsman: Svenska Pressbyrån, Licens: CC BY-SA 4.0
Kallinge, Torget omkring 1950.
Former railway station in Kallinge.jpg
Författare/Upphovsman: Eskil Malmberg, Licens: CC BY-SA 4.0
Den tidigarre järnvägsstationen i Kallinge. Stationen är belägen vid Blekinge kustbana. År 1885 tog landstinget i Blekinge län initiativ i frågan om järnvägarna i länets mellersta och nordnöstra delar. Mellersta Blekinge Järnväg (MBlJ), ansökte om koncession på ett 1 kilometer långt bispår mellan Djupadal och Kallinge. Detta beviljades 22 juni 1888.
Sweden Blekinge location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Blekinge County in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 182 %. Geographic limits of the map:

  • N: 56° 33' N
  • S: 55° 56' N
  • W: 14° 08' E
  • E: 16° 23' E
A 32A Lansen F17 Wing Gateguard.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Saab A 32A Lansen at Airforce wing F 17 Kallinge, Sweden.