Kallbadhus
Kallbadhus är en badinrättning med en byggnadskonstruktion, som ska möjliggöra bad i vatten som inte är konstlat uppvärmt, bekvämt och skyddat. Kallbadhuset kan vara kombinerat med rum under tak för varma sötvatten- eller saltvattenbad och annan verksamhet. Ett kallbadhus är en mer eller mindre enkel byggnad, oftast vid en havsstrand eller sjöstrand, alternativt strandnära i själva vattnet.
Bad i romerska riket inkluderade ett frigidarium, som var ett rum med en kallvattenbassäng. I romerska bad var kallbad ett enskilt bad i en serie bad, som först innefattade varma bad i det heta caldarium och därefter det ljumma tepidarium. Det hade bland annat syftet att stänga porerna, som öppnats i det varma vattnet.
Kallbadhus började i modern tid byggas på 1800-talet. Den äldsta offentliga bevarade utomhusbadinrättningen i Storbritannien finns på torra land i Hampton Row i utkanten av Bath i Somerset, Cleveland Pools från 1815. Det är en swimmingpool, som ritades av John Pinch och som har ett hus i en båge i en tredjedels ring runt den halvcirkelformiga poolkanten. Den är ett byggnadsminne.
Historik i Sverige
I Sverige byggdes nästan lika tidigt som i England Gjörckeska badinrättningen på Riddarholmen i Stockholm, som öppnade 1827 och revs 1882, då det låg i vägen för bygget av Norstedts kontorshus.
Det första svenska kallbadhuset i en badort torde vara en flytande anläggning i kurorten Gustafsberg, som tillkom på 1820-talet. Tidigt under 1800-talet öppnades flera kallbadhus, utöver dem i Stockholm och Gustafsberg, oftast i saltvatten, till exempel Warbergs hafsbad 1866 och det i Malmö 1867, från 1868 flyttat till i Ribersborg. Mot slutet av 1800-talet kom kallbadhus i ropet och var då ofta ett verktyg för hälsovård, som en förlängning av de olika slags invärtes och utvärtes vattenkurer som sedan andra hälften av 1600-talet bedrivits på kurorter, vilka var belägna vid hälsokällor.
Omkring 1877 bildades Landskrona Badhus AB, som lät uppföra stadens förmodligen första kallbadhus vid hamninloppet.[1] Andra kallbadhus på kustorter var Lysekils badinrättning, Bjärreds saltsjöbad från omkring 1900 och Borgholms kallbadhus.
Gjörckeska badinrättningen i Stockholm ersattes av en annan i närheten, också i Riddarfjärdens sötvatten, nämligen Strömbadet, ritat 1882 av arkitekt Axel Kumlien. Strömbadet revs 1936. Sjövattnet var då nedsmutsat, samtidigt som intresset för friluftsbad i slutna badinrättningar minskat. Både kurorts- och kallbadortskulturerna hade í stort sett dött ut vid tiden för andra världskriget och ersattes med bredare och längre semestrar av fritidsstugor, rörligt fritidsliv och fribad på offentliga badstränder och på annat håll i det fria.
Under 2000-talet har vissa gamla kallbadhus renoverats eller återskapats, till exempel Bjärreds saltsjöbad och Strömstads kallbadhus och ett fåtal nykonstruktioner tillkommit eller diskuterats, till exempel ett kallbadhus i Karlshamn och ett par föreslagna projekt i Riddarfjärden i Stockholm.
I några kallbadhus har badtraditionen levt vidare kontinuerligt, eller i stort sett kontinuerligt, sedan sekelskiftet 1800/1900, till exempel Ribersborgs kallbadhus, Varbergs kallbadhus, Saltsjöbadens kallbadhus, Borgholms kallbadhus och Lysekils badinrättning. I Varberg står idag ett kallbadhus, som är det tredje i ordningen och byggdes 1903. Beträffande Ribersborg stod det första kallbadhuset först vid Skeppsbron och kom efter rivning och återuppbyggnad på plats i Ribersborg 1898. Det renoverades och byggdes om 1902.[2]
Bildgalleri
Gjörckeska badinrättningen i Stockholm, omkring 1870
Flottans badhus på Skeppsholmen i Stockholm, 1886
Warbergs hafsbad, tidigt 1900-tal
Strömbadet i Stockholm, 1925
Lysekils kallbadhus, mellan 1920 och 1939
Dambadet på Saltholmen i Göteborg
Kallbadhuset i Gustafsberg
"Långa bryggan" i Bjärreds saltsjöbad
Litteratur
- Lars-Gunnar Bengtsson och Per Jönsson (redaktörer): Ribersborgs kallbadhus och badvanor genom tiderna, Historiska Media 2016
Källor
Noter
Media som används på denna webbplats
Strömbadet med Strömsborg bakom
Författare/Upphovsman: jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Långa Bryggan (the long jetty) in Bjärred, Sweden.
Gjörckeska badinrättningen på Riddarholmen. Anläggningen ritad av Georg Theodor Chiewitz 1844
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Badhuset i Gustafsberg, Uddevalla
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Nyckelord: Riksintressen
Författare/Upphovsman: Ye Sons of Art, Licens: CC BY-SA 4.0
This is a photo of listed building number 1396146.
Simskola och badinrättning för fruntimmer, Skeppsholmen. SE/NS37/Stadsbyggnadskontorets kartor och ritningar/1859:859
Författare/Upphovsman: Smiley.toerist, Licens: CC BY-SA 4.0
De haven van Varberg gezien vanaf de veerboot. Het gebouw in het midden is het badhuis. Achterin is een open zee zwembad.
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Entre till badhusparken i8 Lysekil
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Borgholms kallbadhus i juni 2017
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 4.0
Friluftsbadet för damer på Saltholmen i Göteborg
Varbergs kallbadhus, tidigt 1900-tal.