Kaliumtiocyanat
| Kaliumtiocyanat | |
  | |
| Systematiskt namn | Kaliumtiocyanat |
|---|---|
| Övriga namn | Kaliumsulfocyanat, Kaliumisotiocyanat (tautomerisk form), Kaliumtiocyanid, Kaliumrhodanid |
| Kemisk formel | KSCN |
| Molmassa | 97,181 g/mol |
| Utseende | Färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 333-20-0 |
| SMILES | C(#N)[S-].[K+] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,886 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 177 g/100 ml (0 °C) 217 g/100 ml (20 °C) g/l |
| Smältpunkt | 173,2 °C |
| Kokpunkt | 500 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Hälsovådlig |
| NFPA 704 |
0 2 0 |
| LD50 | 854 mg/kg (oral, råtta)[1] |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kaliumtiocyanat (K+ -S-C≡N) är ett viktigt salt av tiocyansyra en av pseudohaliderna. Smältpunkten på 173 °C är ovanligt låg i förhållande till de flesta andra oorganiska salter för att vara en jonförening.
Användning i kemisk syntes
Vattenhaltigt KSCN reagerar nästan kvantitativt med Pb(NO3)2 för att ge Pb(SCN)2, som har använts för att omvandla acylklorider till isotiocyanater.[2]
KSCN omvandlar etylenkarbonat till etylensulfid.[3] För detta ändamål smälts KSCN först under vakuum för att avlägsna vatten. I en relaterad reaktion omvandlar KSCN cyklohexenoxid till motsvarande episulfid.[4]
- C6H10O + KSCN → C6H10S + KOCN
KSCN är också utgångsprodukten för syntes av karbonylsulfid.
Andra användningsområden
Utspädd vattenhaltig KSCN används ibland för måttligt realistiska blodeffekter i film och teater. Den kan målas på en yta eller hållas som en färglös lösning. Vid kontakt med järnkloridlösning (eller andra lösningar innehållande Fe3+) är reaktionsprodukten en lösning med en blodröd färg på grund av bildandet av tiocyanatoironkomplexjonen. Således används denna kemikalie ofta för att skapa effekten av stigmatisering. Eftersom båda lösningarna är färglösa kan de placeras separat på varje hand. När händerna kommer i kontakt reagerar lösningarna och effekten ser anmärkningsvärt ut som blödande sår.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Potassium thiocyanate, 26 maj 2022.
Noter
- ^ Chambers, Michael. ”ChemIDplus - 333-20-0 - ZNNZYHKDIALBAK-UHFFFAOYSA-M - Potassium thiocyanate [NF - Similar structures search, synonyms, formulas, resource links, and other chemical information.”]. chem.sis.nlm.nih.gov. http://chem.sis.nlm.nih.gov/chemidplus/rn/333-20-0.
- ^ Smith, P. A. S.; Kan, R. O. (1973). "2a-Thiohomophthalimide". Organic Syntheses.; Collective Volume, vol. 5, p. 1051
- ^ Searles, S.; Lutz, E. F.; Hays, H. R.; Mortensen, H. E. (1973). "Ethylenesulfide". Organic Syntheses.; Collective Volume, vol. 5, p. 562
- ^ van Tamelen, E. E. (1963). "Cyclohexenesulfide". Organic Syntheses.; Collective Volume, vol. 4, p. 232
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kaliumtiocyanat.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: ERS ROHU, Licens: CC0
Some crystals of potassium thiocyanate.
Structure du thiocyanate de potassium.
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.