Kaliumjodid
Kaliumjodid | |
Systematiskt namn | Kaliumjodid |
---|---|
Övriga namn | Jodkalium |
Kemisk formel | KI |
Molmassa | 166,0028 g/mol |
Utseende | Vita kristaller |
CAS-nummer | 7681-11-0 |
SMILES | [K+].[I-] |
Egenskaper | |
Densitet | 3,123 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 1400 g/l |
Smältpunkt | 681 °C |
Kokpunkt | 1330 °C |
Faror | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Kaliumjodid, eller jodkalium, är en jonförening av kalium och jod med formeln KI, bestående av vita eller färglösa, kubiska luftbeständiga kristaller med saltartad, något bitter smak. Det är lösligt i vatten, sprit och glycerin.[1]
Framställning
Kaliumjodid framställs av jod och kaliumhydroxid i vattenlösning, varvid en blandning av jodkalium och jodsyrat kalium bildas. Genom glödgning i närvaro av kol reduceras jodsyrat kalium till jodkalium. Genom lösning i vatten av glödgningsresterna erhålls en vattenlösning av kaliumjodid. Lösningen indunstas till kristallisation.[1]
Kaliumjodid tillverkas industriellt genom att lösa jod i kalilut (KOH).
Användning
Inom fotografisk teknik används kaliumjodid för att framställa silverjodid.
I Sverige tillsätts kaliumjodid i koksalt för matlagning, i syfte att utgöra en extra jodkälla.
Kaliumjodid har använts inom medicinen som slemlösande medel vid luftrörskatarr, för behandling av struma, astma, åderförkalkning med mera.[2]
För användning i livsmedel eller medicin måste ämnet genomgå en rad prov som visar frihet från föroreningar.[1]
Källor
- ^ [a b c] Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 467
Se även
Media som används på denna webbplats
Jodid draselný - KI
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.