Kaliningrad

	Kaliningrad ; (Калининград)
	Königsberg
	Stad
Flagga	Stadsvapen
Land	Ryssland
Federalt distrikt	Nordvästra federala distriktet
Oblast	Kaliningrad oblast
Koordinater	54°43′00″N 20°30′00″Ö / 54.71667°N 20.50000°Ö
Area	223,03 km²
Folkmängd	490,449 (1 oktober 2021)
Befolkningstäthet	2 invånare/km²
Grundad	1255
Borgmästare	Alexandr Jarosjuk
Postnummer	236xxx
Riktnummer	+7 4012
Geonames	554234
	(c) Karte: NordNordWest, Lizenz: Creative Commons by-sa-3.0 de
	Kaliningrads läge i Kaliningrad oblast. Kaliningrads läge i Kaliningrad oblast.
	Webbplats: Kaliningrads officiella webbplats

Kaliningrad eller Königsberg som staden kallas traditionellt^[3]^[4] (ryska: Калининград, IPA: [kəlʲɪnʲɪnˈɡrat]), (tyska: [ˈkøːnɪçsbɛʁk] ( lyssna); ryska: Кёнигсберг, IPA: [ˈkʲɵnʲɪɡzbɛrk]) är en stad i Kaliningrad oblast, den ryska exklav som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön. Folkmängden uppgår till cirka 450 000 invånare.

Under namnet Königsberg var staden tidigare huvudstad i den tyska provinsen Ostpreussen och längre tillbaka var staden hertigdömet Preussens huvudstad. Efter att sovjeterna hade fördrivit de etniska tyskarna och annekterat staden efter andra världskriget, ville den nya regimen inte ha kvar det monarkiskt klingande namnet (Königsberg betyder Kungsberg) utan uppkallade i stället staden efter kommunisten Michail Kalinin. En del av invånarna använder Königsberg som namn på staden och en debatt förs om en officiell återgång till det gamla namnet.^[5]

Kaliningrad var en av värdstäderna för världsmästerskapet i fotboll 2018.

Namnet

Fram till 1946 var Königsberg även det ryska namnet på staden, men det bytte Sovjetunionen ut mot Kaliningrad på grund av att det var ett monarkiskt klingande namn. Staden fick sitt namn efter den sovjetiska kommunistiske politikern Michail Kalinin. Staden har behållit sitt sovjetiska namn, till skillnad från andra städer uppkallade efter bolsjeviker som sedan Sovjetunionens fall i augusti 1991 återfått sina ursprungliga namn, till exempel Sankt Petersburg, förut Leningrad. I maj 2023 beslutade Polen om att byta stadens namn till Królewiec på polska, vilket är den polska översättningen av det tyska namnet Königsberg.^[6]. Samma sak gjordes i Litauen där staden kallas för Karaliaučius^[7]. I september 2023 bytte Estland namn på staden till Königsberg^[8]

Historia

Königsberg

Platsen för det som utgör Kaliningrad grundades som ett militärt fort 1255 av Tyska orden.^[9] Platsen befolkades till övervägande del av tyskar, medan polacker, litauer och letter utgjorde minoriteter. Stadens universitet grundades 1544.^[10]

Bland namnkunniga, födda i staden, märks filosofen Immanuel Kant^[9] och författaren och kompositören E.T.A. Hoffmann.

Sovjettiden

År 1946 blev regionen en del av Ryska SFSR och Sovjetunionen och namnet ändrades till Kaliningrad efter Michail Kalinin. Kaliningrad var fram till Sovjetunionens fall huvudbas för den sovjetiska Östersjöflottan. Från 1950-talet blev staden ett militärt spärrområde och fram till 1992 var det svårt för utlänningar att besöka staden. Samtidigt byggdes staden åter upp men ändrades radikalt då en sovjetisk mönsterstad utan sin historiska bakgrund planlades. 1969 följde sprängningen av de resterande delarna av Königsbergs slott. Den tidigare innerstaden som låg i ruiner ersattes av grönområden och höghusområden.

Ryssland

I samband med stadens 750-årsjubileum 2005 restaurerades Domkyrkan och järnvägsstationen. Stadens centrum vid Segerplatsen byggdes om. I närheten av domkyrkan har man byggt upp ett affärscentrum i historisk stil som knyter an till de gamla hansastäderna men även Moskva och Sankt Petersburg. Det finns även planer på att återskapa den tidigare gamla stan.

Staden har även blivit plats för tillverkning, bland Avtotor som tillverkar för BMW, General Motors och Kia för den ryska marknaden. Inför världsmästerskapet i fotboll 2018 uppfördes en ny fotbollsarena i staden.

Kultur och sevärdheter

Historiska byggnader

Det gamla preussiska kungliga slottet skadades svårt under kriget och de sovjetiska myndigheterna lät riva ruinerna. Ett stadshus av betong kallat Sovjeternas hus byggdes senare på platsen; dock avbröts bygget på 1980-talet och har aldrig färdigställts, även om fasaden gjordes i ordning 2005. Bland övriga äldre byggnader som förstördes under andra världskriget märktes domen från 1300-talet, det gamla rådhuset, även det från 1300-talet, samt två av stadsmurens torn Gelber Turm och Blauer Turm.^[11] men domkyrkan har senare restaurerats. Åren 1996–2006 byggdes en ny stor katedral, Kristus-Frälsarens katedral, den första större rysk-ortodoxa kyrkobyggnaden i Kaliningrad, som blir den näst största i Ryssland. Brandenburger Tor en del av stadsmuren finns kvar sedan 1600-talet.

Idrott

Stadens mest framgångsrika fotbollsförening är FC Baltika Kaliningrad, vars herrlag 2018 spelar i den ryska näst högsta ligan och tidigare även spelat i högsta ligan. Kaliningrad var en av värdstäderna för Fotbolls-VM 2018 i Ryssland. Inför VM uppfördes en helt ny fotbollsarena, Kaliningrad Stadion, med plats för 35 000 åskådare.

Museer

Kaliningrad har många museer, bland annat Immanuel Kant-museet och domkyrkomuseet. Museet för historia och konst har en omfattande samling och Bärnstensmuseet har en stor samling av bärnstenssmycken. Även stadens konstgalleri har omfattande utställningsverksamhet.

Världshavsmuseet är inrymt på ett tidigare forskningsfartyg vid floden och visar utställningar om havsforskning samt världshavens flora och fauna. På en ubåt finns även en utställning om den ryska ubåtsflottan.

Teater

Kaliningrads filharmoni är inrymd i en tidigare katolsk kyrka, uppförd 1907 och restaurerad efter kriget.

Dramatiska teatern uppfördes ursprungligen 1910 under den tyska epoken och återuppfördes 1960 efter att ha förstörts till större delen i kriget. Kolonnaden uppfördes med Bolsjojteatern i Moskva som förebild.

Kaliningrads dockteater, Kaliningradski teatr kukol, är sedan 1975 inrymd i den nyromanska tidigare Luisenkirche, uppförd 1901.

Frihandelszon

Kaliningrad är en frihandelszon. Regionen har speciella avtal med de baltiska staterna för att den ryska inrikestrafiken ska fungera. Här pågår omförhandlingar på grund av att Polen och Litauen har gått med i EU, vilket komplicerar bilden för Ryssland. Numera krävs till exempel visum för ryska medborgare till Litauen, vilket inte krävdes tidigare.

Stadsdistrikt

Kaliningrad är indelat i tre stadsdistrikt.

Stadsdistrikt	Invånarantal 9 oktober 2002^[12]	Invånarantal 14 oktober 2010^[13]	Invånarantal 1 januari 2015^[2]
Baltijskij¹	68 664	Ingen uppgift	Ingen uppgift
Leningradskij	152 541	159 771	167 806
Moskovskij	85 507	152 165	158 441
Oktiabrskij¹	43 252	Ingen uppgift	Ingen uppgift
Tsentralnyj	80 039	119 966	127 214
TOTALT	430 003	431 902	453 461

¹ Distrikten Baltijskij och Oktiabrskij är numera sammanslagna med de andra distrikten.

Klimat

	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde	−0,7	0,3	4,7	10,9	17,2	20,6	21,8	21,6	17,3	12,0	5,7	1,6
Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde	−5,8	−5,2	−2,1	2,2	7,0	10,9	12,8	12,3	9,1	5,3	1,2	−3,1

Nederbörd	57	40	43	37	53	71	80	90	89	79	91	73

Diagram	temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm • Källa: World Weather Information Service^[14]
	57 -1 -6	40 0 -5	43 5 -2	37 11 2	53 17 7	71 21 11	80 22 13	90 22 12	89 17 9	79 12 5	91 6 1	73 2 -3

Framträdande personer från Königsberg/Kaliningrad

Immanuel Kant, filosof
Erich von Drygalski, upptäcktsresande
Oleg Gazmanov, född 1951, kompositör, poet, musikproducent, producent, sångare
Christian Goldbach, född 1690, matematiker
Christoph Hartknoch, historiker
Gotthilf Heinrich Ludwig Hagen, fysiker
Andreas Kutnar, ingenjör
David Hilbert, matematiker
Ernst Theodor Amadeus Hoffmann, författare
Friedrich Ludwig Zacharias Werner, dramatiker
Gustav Robert Kirchhoff, fysiker
Karl Rudolf König, fysiker
Agnes Miegel, författare
Ljudmila Putina, lärare, hustru till Vladimir Putin och Rysslands första dam 2000–2008 och 2012–2013
Otto Wallach, kemist
Käthe Kollwitz, konstnär
Aleksandr Volkov, tennisspelare

Se även

Referenser

^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 16 augusti 2010.
^ [a b] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 14 maj 2020 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 12 augusti 2015.
^ ”Estland byter namn på Kaliningrad”. www.expressen.se. 27 september 2023. https://www.expressen.se/nyheter/estland-byter-namn-pa-kaliningrad/. Läst 15 oktober 2023.
^ Natoland retar gallfeber på Ryssland
^ Plath, Toralf (7 juli 2009). ”Bizarrer Namensstreit um "Königsberg"” (på tyska). N24. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819024617/http://www.n24.de/news/newsitem_5187603.html.
^ ”Kaliningrad får nytt polskt namn”. www.aftonbladet.se. 10 maj 2023. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rr77qd/aftonbladet-direkt?pinnedEntry=1117221. Läst 10 maj 2023.
^ ”Lithuanian Seimas Proposes to Rename Kaliningrad to Karaliaučius” (på engelska). European Pravda. https://www.eurointegration.com.ua/eng/news/2023/05/12/7161559/. Läst 15 oktober 2023.
^ ”Estland byter namn på Kaliningrad”. www.expressen.se. 27 september 2023. https://www.expressen.se/nyheter/estland-byter-namn-pa-kaliningrad/. Läst 30 september 2023.
^ [a b] Landtman, Gunnar (1922). ”Königsberg”. Immanuel Kant : hans liv och filosofi. sid. 10–14. https://runeberg.org/glkant/0012.html. Läst 13 februari 2023
^ Tilitzki, Christian (2013) (på tyska). Die Albertus-Universität Königsberg: Ihre Geschichte von der Reichsgründung bis zum Untergang der Provinz Ostpreußen (1871-1945). Band 1: 1871-1918. Walter de Gruyter. ISBN 978-3-05-006090-3. https://books.google.se/books?id=OafpBQAAQBAJ&pg=PA670&dq=Albertus-Universit%C3%A4t+K%C3%B6nigsberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjiyPLOx5L9AhW_cfEDHfRYBmwQ6AF6BAgJEAI#v=onepage&q=1544&f=false. Läst 13 februari 2023
^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 585
^ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 16 augusti 2010.
^ Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Arkiverad 6 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 11 oktober 2012.
^ ”Kaliningrad” (på engelska). World Weather Information Service. http://worldweather.wmo.int/en/city.html?cityId=977. Läst 22 februari 2017.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kaliningrad.
Bilder & media
(tyska) Landets historia 1815-1945

[RyssDatabas-1] Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. Databas över ryska administrativa enheter. Läst 16 augusti 2010.

[RysslandAdm150101-2] [a b] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Arkiverad 14 maj 2020 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 12 augusti 2015.

[3] ”Estland byter namn på Kaliningrad”. www.expressen.se. 27 september 2023. https://www.expressen.se/nyheter/estland-byter-namn-pa-kaliningrad/. Läst 15 oktober 2023.

[4] Natoland retar gallfeber på Ryssland

[5] Plath, Toralf (7 juli 2009). ”Bizarrer Namensstreit um "Königsberg"” (på tyska). N24. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819024617/http://www.n24.de/news/newsitem_5187603.html.

[6] ”Kaliningrad får nytt polskt namn”. www.aftonbladet.se. 10 maj 2023. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rr77qd/aftonbladet-direkt?pinnedEntry=1117221. Läst 10 maj 2023.

[7] ”Lithuanian Seimas Proposes to Rename Kaliningrad to Karaliaučius” (på engelska). European Pravda. https://www.eurointegration.com.ua/eng/news/2023/05/12/7161559/. Läst 15 oktober 2023.

[8] ”Estland byter namn på Kaliningrad”. www.expressen.se. 27 september 2023. https://www.expressen.se/nyheter/estland-byter-namn-pa-kaliningrad/. Läst 30 september 2023.

[:0-9] [a b] Landtman, Gunnar (1922). ”Königsberg”. Immanuel Kant : hans liv och filosofi. sid. 10–14. https://runeberg.org/glkant/0012.html. Läst 13 februari 2023

[10] Tilitzki, Christian (2013) (på tyska). Die Albertus-Universität Königsberg: Ihre Geschichte von der Reichsgründung bis zum Untergang der Provinz Ostpreußen (1871-1945). Band 1: 1871-1918. Walter de Gruyter. ISBN 978-3-05-006090-3. https://books.google.se/books?id=OafpBQAAQBAJ&pg=PA670&dq=Albertus-Universit%C3%A4t+K%C3%B6nigsberg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjiyPLOx5L9AhW_cfEDHfRYBmwQ6AF6BAgJEAI#v=onepage&q=1544&f=false. Läst 13 februari 2023

[11] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 585

[Ryssland_Folkräkning_2002-12] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 16 augusti 2010.

[Ryssland2010folkr-13] Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Arkiverad 6 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 11 oktober 2012.

[14] ”Kaliningrad” (på engelska). World Weather Information Service. http://worldweather.wmo.int/en/city.html?cityId=977. Läst 22 februari 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

Navigation

Navigering

Temaportaler