Kaktusspett

	Kaktusspett; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hackspettartade fåglar; Piciformes
Familj	Hackspettar; Picidae
Släkte	Melanerpes
Art	Kaktusspett; M. uropygialis
Vetenskapligt namn
	§ Melanerpes uropygialis
Auktor	(Baird, 1854)
Utbredning
	Kaktusspettens utbredningsområde

Kaktusspett^[2] (Melanerpes uropygialis) är en fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.^[3] Den förekommer i sydvästligaste USA söderut till centrala Mexiko.

Kännetecken

Utseende

Kaktusspetten är en medelstor (21,5–24 cm) hackspett med brun på huvud och undersida, medan resten av ovansidan och undergumpen är tätt tvärbandad i svartvitt. Hanen har rött på hjässan. I flykten syns en liten vit handbasfläck och, till skillnad från karolinaspetten (Melanerpes carolinus) bandad undergump som inte kontrasterar mot ryggen.^[4]

Läten

Lätet är ett ljudligt, hårt och något stigande "quirrr". Även skrattande "geet geet geet..." hörs. Artens trumvirvel är lång och håller jämn tonhöjd.^[4]

Utbredning och systematik

Kaktusspetten förekommer i sydvästra USA och Mexiko. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:^[3]

Melanerpes uropygialis uropygialis – förekommer i arida låglänta områden i sydvästra USA till centrala Mexiko
Melanerpes uropygialis cardonensis – förekommer i norra Baja California
Melanerpes uropygialis brewsteri – förekommer i södra Baja California

Arten har tidigare behandlats som samma art som gråbröstad hackspett (M. hypopolius). Hybridisering förekommer med gulpannad hackspett (M. aurifrons) i sydvästra Mexiko.^[5]

Levnadssätt

Kaktusspetten hittas i låglänta ökenområden med tillgång på vedartade växter stora nog för att kunna hacka ut ett bohål ur, som popplar utmed vattendrag eller saguarokaktusar. Arten är i princip allätare. Den häckar mellan april och augusti, och lägger ofta två eller tre kullar under en och samma häckningssäsong.^[4]^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till 1,6 miljoner häckande individer.^[6]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Melanerpes uropygialis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 265. ISBN 0-679-45120-X
^ [a b] Winkler, H. & Christie, D.A. (2020). Gila Woodpecker (Melanerpes uropygialis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56171 21 mars 2020).
^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör gilaspett.
Bilder & media
Wikispecies har information om Melanerpes uropygialis.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Melanerpes uropygialis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Sibley-4] [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 265. ISBN 0-679-45120-X

[hbw-5] [a b] Winkler, H. & Christie, D.A. (2020). Gila Woodpecker (Melanerpes uropygialis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56171 21 mars 2020).

[6] Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler