Kajsa Leander

Kajsa Leander
Född11 juli 1970 (53 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningAffärsman, datavetare
Redigera Wikidata

Kajsa Johanna Lysgaard Leander, född 11 juli 1970, är en svensk före detta fotomodell, formgivare, IT-entreprenör och äppelodlare.[1]

Hon grundade tillsammans med Ernst Malmsten bokförlaget Leander Malmsten 1994 och tillsammans startade de 1997 internetbokhandeln Bokus. Bokus kom att i grunden förändra svenskarna sätt att köpa böcker. Projektet blev framgångsrikt och såldes något år senare vidare till KF-koncernen.

Tillsammans med Ernst Malmsten och Patrik Hedelin startade hon 1998 Boo.com, en e-handelsplats för kläder och skor som vid tiden var en av de största satsningarna inom e-handel. Under denna period kallades Leander ibland för "dotcom-drottning" och "high tech Lady Macbeth". För boo.com drog de in 1,4 miljarder kronor i riskkapital och ville ligga i teknikens framkant genom att bland annat ha tredimensionella provdockor där kunderna på sin skärm kunde se kläderna ur alla vinklar och med möjlighet att zooma in på materialen. Webbplatsen lanserades 3 november 1999 men blev ett misslyckande, bland annat på grund av att många inte lyckades ladda sidan med sina långsamma modemuppkopplingar. Boo.com gick i konkurs efter sju månader och har blivit en symbol för IT-bubblan som brast vid samma tid.[2][3][4]

Kajsa Leander driver idag (2014) filmproduktionsföretaget Vision and Art, med kontor i Stockholm och Milano. Hon är utbildad pomolog och driver äppelodling och musteri i Småland.[5][6]

Källor

  1. ^ ”Förlorade miljarder och hånades under it-kraschen – fick rätt 20 år senare”, Dagens Nyheter 2020-03-09
  2. ^ ”Kajsa Leander går i bräschen med Bokus – och Boo.com”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/kajsa-leander/. Läst 24 oktober 2017. 
  3. ^ Boo.com och IT-bubblan som sprack, från Företagskällan.se, en företagshistorisk informationssajt från Centrum för Näringslivshistoria, läst 2016-02-10
  4. ^ ”Drivkraften var aldrig pengar”, Aftonbladet 2001-11-10
  5. ^ Dagens Industri Weekend, 15–17 oktober 2014, sid. 30
  6. ^ ”Tillbaka till framtiden”. Di Weekend. 4 november 2015. http://weekend.di.se/reportage/tillbaka-till-framtiden. Läst 17 juni 2020.