Kaiser-klass (slagskepp)
| ||
 (c) Bundesarchiv, DVM 10 Bild-23-61-83 / CC-BY-SA 3.0 SMS Kaiser | ||
| Allmänt | ||
|---|---|---|
| Typ | Slagskepp | |
| Före | Helgoland | |
| Efter | König-klass | |
| Fartyg tillhörande klassen | Kaiser, Friedrich der Grosse, Kaiserin, Prinzregent Luitpold, König Albert | |
| Tekniska data | ||
| Deplacement | 24 724 ton (design) 27 000 ton (maximum) | |
| Längd | 172,4 m | |
| Bredd | 29,0 m | |
| Djupgående | 9,1 m | |
| Framdrift | ||
| Framdrift | 3 axlar 3 ångturbiner 28 000 shp (20 900 kW) | |
| Prestanda | ||
| Hastighet | 21 knop (39 km/h) | |
| Räckvidd | 14 600 km vid 12 knop (22 km/h) | |
| Lastförmåga | ||
| Besättning | 1 084 | |
| Beväpning | ||
| Bestyckning | 10 × 30,5 cm kanoner 14 × 15 cm kanoner 10 × 8,8 cm kanoner 5 × 50 cm torpedtuber | |
| Pansar | Bältpansar: 350 mm Kanontorn: 300 mm Batteri: 170 mm Kommandotorn: 350 mm | |
Kaiser-klass var en fartygsklass bestående av fem slagskepp som byggdes i Tyskland före första världskriget och tjänstgjorde i Kaiserliche Marine under kriget. Det var den tredje klassen av tyska dreadnoughts och den första med turbinmotorer. De fem fartygen var Kaiser, Friedrich der Grosse, Kaiserin, Prinzregent Luitpold och König Albert. Som vanligt för tyska slagskepp under perioden var huvudartilleriet på Kaiser-klassen mindre än sina brittiska rivaler: 30,5 cm jämfört med 34,3 cm kanoner i den brittiska Orion-klassen.[1][a]
Samtliga fem fartyg gjorde insatser i Nordsjön under kriget där de tjänstgjorde tillsammans som VI-divisionen i III-krigseskadern. Fyra var närvarande under Skagerrakslaget; König Albert låg vid kaj vid den tidpunkten.[2] Av de fyra fartygen som deltog i slaget skadades bara Kaiser när hon träffades av två grovkalibriga granater.[3] Fartygen deltog också i Operation Albion i Östersjön. Under operationen omorganiserades de som IV-krigseskadern under ledning av viceamiral Wilhelm Souchon.[4]
I slutet av kriget internerades alla fem fartyg vid den brittiska flottbasen i Scapa Flow. Den 21 juni 1919 sänktes de av sina egna besättningar för att förhindra att de skulle bli beslagtagna av Royal Navy. Fartygen bärgades därefter och höggs upp för skrotning mellan 1929 och 1937.[5]
Fotnoter
- ^ Mätningarna här och på andra håll i artikeln hänvisar till diametern på kanonernas eldrör. Kalibern på de monterade kanonerna på Kaiser-klassens fartyg var 30,5 cm.
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Breyer, Siegfried; Kurti, Alfred (1973). Battleships and Battle Cruisers 1905-1970: Historical Development of the Capital Ship. Garden City, New Jersey: Doubleday. ISBN 978-0385072472. OCLC 702840
- Gardiner, Robert; Gray, Randal, reds (1985). Conway's All the World's Fighting Ships: 1906-1922. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 978-0870219078. OCLC 12119866
- Gröner, Erich; Jung, Dieter; Martin, Maass (1990). German Warships: 1815–1945. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 978-0870217906
- Halpern, Paul G. (1995). A Naval History of World War I. Annapolis: Naval Institute Press. ISBN 1557503524
- Preston, Anthony (1972). Battleships of World War I; An Illustrated Encyclopedia of the Battleships of all Nations, 1914-1918. Harrisburg, Pennsylvania: Stackpole Books. ISBN 978-0811702119. OCLC 402382
- Staff, Gary (1995). Battle for the Baltic Islands 1917. Barnsley, South Yorkshire: Pen & Sword Maritime. ISBN 978-1-84415-7877. OCLC 232131032
- Tarrant, V. E. (2001) [1995]. Jutland: The German Perspective. London: Cassell Military Paperbacks. ISBN 978-0304358489. OCLC 48131785
- Weir, Gary E. (1992). Building the Kaiser's Navy: The Imperial Navy Office and German Industry in the Tirpitz Era, 1890-1919. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. ISBN 978-1557509291. OCLC 22665422
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kaiser-klass (slagskepp).
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
(c) Bundesarchiv, DVM 10 Bild-23-61-83 / CC-BY-SA 3.0
