Kaffaljidhma

Kaffaljidhma (γ)
Cetus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildValfisken
Rektascension02t 43m 18,03910s[1]
Deklination+03° 14′ 08,9390″[1]
Skenbar magnitud ()+3,47[2] (3,56 / 6,63 / 10,16)[3]
Stjärntyp
SpektraltypA3 V + F3 V + K5[3]
U–B+0,07[2]
B–V+0,09[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-5,1[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -146,10[1] mas/år
Dek.: -146,12[1] mas/år
Parallax ()40,97 ± 0,63[1]
Avstånd80 ± 1  (24,4 ± 0,4 pc)
Absolut magnitud ()+1,53[5]
Detaljer
Radie1,9[6] R
Luminositet21[5] L
Temperatur8 673[6] K
Metallicitet0,00[6] dex
Vinkelhastighet186[7] km/s
Ålder300[8] miljoner år
Andra beteckningar
γ Cet, 86 Ceti, BD +02 422, HD 16970, HIP 12706, HR 804, SAO 110707. [9]

Kaffaljidhma eller Gamma Ceti (γ Ceti, förkortat Gamma Cet, γ Cet) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna[8] belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Valfisken. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,47[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 41,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 80 ljusår (ca 24 parsek) från solen.

Nomenklatur

Gamma Ceti har det traditionella namnet Al Kaff al Jidhmah, eller Kaffaljidhma, som kommer från arabiska الكف الجذماء som betyder "Den korta handen".[10] Enligt stjärnkatalogen i det tekniska memorandumet 33-507 - A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars var Al Kaff al Jidhmah ursprungligen titeln för fem stjärnor: γ Cet som Kafaljidma, ξ1 Cet som Al Kaff al Jidhmah I, ξ2 Cet som Al Kaff al Jidhmah II, δ Cet som Al Kaff al Jidhmah III och μ Cet som Al Kaff al Jidhmah IV.[11]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] för att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Kaffaljidhma för Gamma Ceti A den 1 februari 2017, som nu är inskrivet i IAU:s Catalog of star Names.[13]

Egenskaper

Kaffaljidhma är blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A3 V[3]. Den har en radie som är ca 1,9[14] gånger större än solens radie och utsänder från dess fotosfär ca 21[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 670[6] K.

Kaffaljidhma är en trippelstjärna med det inre paret separerade med 2,6 bågsekunder. Följeslagaren är en stjärna i huvudserien av spektralklass F3 V och en skenbar magnitud på 6,6.[3] De kontrasterande färgerna i dessa två stjärnor gör dem till ett populärt mål för amatörastronomer. En andra följeslagare av spektraltyp K5 och magnitud 10,2 ligger med en separation på 840 bågsekunder. Ljusstyrkan hos denna är ännu ej bestämd.[3]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  3. ^ [a b c d e] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x
  4. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c] Gray, R. O.; et al. (2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–70, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
  7. ^ Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785 , Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224
  8. ^ [a b] Su, K. Y. L.; et al. (December 2006), "Debris Disk Evolution around A Stars", The Astrophysical Journal, 653 (1): 675–689, arXiv:astro-ph/0608563 , Bibcode:2006ApJ...653..675S, doi:10.1086/508649
  9. ^ "LTT 10892 -- High proper-motion Star", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-03-04
  10. ^ ^ Allen, Richard Hinckley (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Dover ed.), University of Chicago, p. 160
  11. ^ Rhoads, Jack W. (November 15, 1971), Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars (PDF), Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology
  12. ^ "International Astronomical Union | IAU". www.iau.org. Hämtad 2017-04-01.
  13. ^ "IAU-CSN".
  14. ^ Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3 ed.), Birkhäuser, ISBN 3-540-29692-1. The radius (R*) is given by::

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Cetus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Cetus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.