Kaarle Krohn
| Kaarle Krohn | |
 | |
| Född | 10 maj 1863[1][2][3] Helsingfors |
|---|---|
| Död | 19 juli 1933 (70 år) Sammatti, Finland |
| Begravd | Sandudds begravningsplats |
| Medborgarskap | Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet |
| Sysselsättning | Författare, litteraturvetare[4], universitetslärare, folklorist[4] |
| Arbetsgivare | Tartu universitet |
| Föräldrar | Julius Krohn Emma Sofia Nyberg[5] |
| Släktingar | Helmi Krohn (syskon) Aino Kallas (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Köpenhamns universitet Hedersdoktor vid Tartu universitet | |
| Redigera Wikidata | |
Kaarle Leopold Krohn, född 10 maj 1863 i Helsingfors, död 19 juli 1933 i Sammatti, var en finländsk folklivsforskare och professor i finsk och komparativ folkloristik vid Helsingfors universitet 1898-1928. Han var son till Julius Krohn och bror till Aino Kallas och Ilmari Krohn.
Biografi
Krohn blev filosofie doktor 1888 och samma år docent i finsk och jämförande folkdiktsforskning vid Helsingfors universitet. 1898 blev han extraordinare och var därefter 1908-28 ordinarie professor. Från 1884 var han ledare för Finska litteratursällskapets folkminnesinsamling.[6]
Mellan åren 1881 och 1885 gjorde han insamlingsresor i Finland och till Viena, Aunus och Värmland. Först var hans forskning inriktad på sagor, varunder han tillämpade sin far Julius Krohns historisk-geografiska metod. Hans doktorsavhandling Bär (Wolf) und Fuchs, eine nordische Tiermärchenkette (1887), samma år översatt till finska med titeln Tutkimuksia suomalaisen kansansatujen alalta I gav honom internationell berömmelse. Han utgav sin fars oavslutade forskningsrön Suomen suvun pakanallinen jumalanpalvelus (1894) och Kantelettaren tuktimuksia (2 bd, 1900-01). Mestadelen av Kaarle Krohns produktion handlar om finsk forndiktning; hans huvudverk är Kalevalan runojen historia (1903-10), Suomalaiset syntyloitsut (1917), Kalevalankysymyksiä, I-III (1918) och Kalevalastudien, I-IV (1924-28).
Enligt ett av hans senare synsätt har en del av folkdiktningen i Kalevala (kertomarunot) uppstått under vikingatiden, och det rör sig om historiska personer och händelser, vilka skildras i hjältediktningen. Hans viktigaste verk om fornreligion är Suomalaisten runojen uskonto (1915), Skandinavisk mytologi (1922) och Zur finnischen Mythologie (1932). Tillsammans med sin svåger E.N. Setälä grundade han 1901 tidskriften Finnisch-ugrische Forschungen och Folklore Fellows (1907), ett internationellt förbund för folkdiktning och var verksam som föreståndare för Finska litteratursällskapet 1917-33.
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[7]
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6419zds, omnämnd som: Kaarle Krohn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kaarle Krohn, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4779-1416928957385, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20201065376, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 107
- ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.
Externa länkar
- ”Krohn, Kaarle”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4779-1416928957385
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Suomalainen kielitieteilijä, kansanrunouden tutkija ja Helsingin yliopiston suomalaisen ja vertailevan kansanrunoustutkimuksen professori Kaarle Krohn (1863-1933)