Kontinental Hockey League

Kontinental Hockey League

Land	Ryssland (19 lag)
Andra länder	Kazakstan (1 lag)  Belarus (1 lag)  Kina (1 lag)
Grundad	2008
Konferenser	Västra konferensen Östra konferensen
Divisioner	Bobrovdivisionen Tarasovdivisionen Charlamovdivisionen Tjernysjovdivisionen
Antal klubbar	22
Nuvarande mästare	CSKA Moskva (första titeln)
Flest ligatitlar	Ak Bars Kazan (3 segrar)
TV-partners	KHL-TV (Ryssland) Match TV (Ryssland) Belteleradio (Belarus) Qazsport (Kazakstan) CCTV (Kina)[1]
Webbplats	KHL.ru
2021/2022

Kontinental Hockey League (ryska: Континентальная хоккейная лига, Kontinentalnaja chokkejnaja liga), KHL^[2], svenska: Kontinentala hockeyligan, är en ishockeyliga, bildad 2008 i Eurasien. I Ryssland ersatte KHL den tidigare ryska superligan.

KHL-säsonger avslutas med slutspelet om Gagarin Cup (Kubok Gagarina). Trofén är uppkallad efter kosmonauten Jurij Gagarin, den första människan i rymden. Den sjunde och avgörande matchen i finalspelet den första säsongen var planerad till den 12 april 2009, årsdagen för Gagarins rymdresa 1961.^[3][4] KHL åtnjuter politiskt stöd i Ryssland och finansieras av den delvis statligt ägda energijätten Gazprom. Tanken är att skapa en resursstark, multinationell ishockeyliga för att konkurrera med nordamerikanska NHL om de bästa spelarna.^[2]

Lagens hemorter Kontinental Hockey League 2021/2022. - Moskva, se karta nedan.
- Bobrovdivisionen - Tarasovdivisionen - Charlamovdivisionen - Tjernysjovdivisionen

Lagens hemorter i Moskvaområdet 2019/2020.
- Bobrovdivisionen - Tarasovdivisionen
Ytterligare två lag spelar i Moskvaområdet, men deras hemorter finns på annan plats.

2008/2009

KHL bestod inledningsvis av 24 lag: 20 lag från den Ryska superligan, Barys Astana från Kazakstan och Chimik Voskresensk från Ryssland (båda spelade i Vyssjaja Liga), Dinamo Minsk från Vitryssland och Dinamo Riga från Lettland.^[5][6][7]

2009/2010

Chimik Voskresensk lämnar för VHL. De ersätts av Avtomobilist Yekaterinburg som flyttas upp från VHL.

2010/2011

Lada Toljatti går till VHL, på grund av deras arena inte uppfyllde KHL:s krav. Samtidigt flyttas Jugra Chanty-Mansijsk upp från VHL för att ersätta dem. Dynamo Moskva slogs samman med HC MVD och bildade OHK Dynamo Moskva. Antalet lag i ligan minskade i och med detta till 23.

2011/2012

Lokomotiv Jaroslavl deltog inte p.g.a. en flygolycka. Ett nybildat slovakiskt lag, Lev Poprad anslöt.

2012/2013

Lev Poprad upplöstes och ersattes av det nybildade tjeckiska laget HC Lev Prag. HC Slovan Bratislava tillkom från Slovak Extraliga och HC Donbass från VHL. KHL bestod nu av 26 lag.

2013/2014

Nybildade Admiral Vladivostok tillkommer tillsammans med Medveščak Zagreb som flyttar från EBEL. Ligan har nu 28 lag.

2014/2015

HC Donbass pausar sin medverkan och övergår inför nästa säsong till Ukrainska Hockey Extraliga.^[8] HC Lev Prag upplöses^[9][10][11] och Spartak Moskva gör ett års uppehåll av ekonomiska skäl.^[12] Istället anslöt HK Lada Togliatti från VHL, Jokerit från finska Liiga och det nybildade HK Sotji.^[13]

2015/2016

Spartak Moskva återkommer^[14] medan Atlant Mytisjtji läggs ner^[15].

2016/2017

Nybildade kinesiska laget Red Star Kunlun ansluter till ligan som nu har 29 lag.^[16][17]Laget har sin hemmaplan i LeSports Center,^[18] men spelade större delen av hösten 2016 i Shanghai då arenan inte varit tillgänglig för spel.^[19]

2017/2018

Medveščak Zagreb flyttar tillbaka till EBEL och Metallurg Novokuznetsk övergår till VHL. KHL består nu av 27 lag.

2018/2019

Inför säsongen beslutade KHL att inte låta Jugra och Lada stanna kvar i ligan. Båda klubbarna har haft höga statsbidrag, utan att dra särskilt stora tittar- eller publiksiffror. Dessutom har de en jämförelsevis låg budget för spelarlöner och står sig inte i konkurrensen med de andra lagen. KHL består nu av 25 lag.^[20]

2019/2020

HC Slovan Bratislava drog sig ur spel på grund av dålig ekonomi. KHL består av 24 lag.^[21]

2020/2021

Redan i april 2020 meddelade Admiral Vladivostok att det inte skulle delta i den kommande KHL-säsongen. Skälet var ekonomiskt så huvudsponsorn drabbats hårt av Coronapandemin och inte skulle kunna bidra ekonomiskt till den kommande säsongens spel.^[22]

2021/2022

Inför säsongen erbjuds Admiral Vladivostok att få tillbaka sin plats i KHL om de betalar sina skulder till spelare och tränare före den 31 juli.^[23] I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 hoppade först det finska laget Jokerit av slutspelet och strax därefter hoppade det lettiska laget Dinamo Riga av ligan helt och hållet.^[24] I slutet av mars månad visade det sig att Jokerit vill hoppa av serien helt och hållet.^[25]

(c) Jirka.h23, CC BY-SA 3.0

KHL har strävat efter att utöka ligan alltsedan starten säsongen 2008/2009; både geografiskt och sett till antalet lag. I juni 2012 presenterade dåvarande presidenten Alexander Medvedev en plan på att expandera ligan till så många som 64 lag i upp till 22 länder.^[26] Samme Medvedev har vid senare tillfälle sagt att antalet lag i ligan inte kan överstiga 32, för att det annars skulle bli problem med logistiken.^[27]

Två av lagen som blev inbjudna redan 2008 var svenska Frölunda HC och Färjestads BK, men de har ännu inte antagit erbjudandet.^[28] Andra lag utanför forna Sovjet som var aktuella vid KHL:s tidiga skede var; finska laget Kärpät, tyska lagen Eisbären Berlin och Kölner Haie^[29] samt Österrikiska EC Red Bull Salzburg. AIK undertecknade en avsiktsförklaring angående spel säsongen 2010/2011. Svenska Ishockeyförbundet avslog dock klubbens ansökan.^[30]

Ligan planerades att 2011/2012 utökas med Vetra från Vilnius i Litauen och Budivelnik från Kiev i Ukraina. Budivelnik skulle ha spelat i ligan redan 2010/2011 men den planerade arenan kunde inte färdigställas i tid.^{[källa behövs]}

Första säsongen var lagen i KHL inte indelade geografiskt utan uppdelade genom lottning. Till grund för lottningen fanns ett seedningssystem, likt det som används inom fotbollen för kval till VM och EM. Lagen delades upp i sex olika seedningsgrupper och i dessa räknades lagens resultat under en femårsperiod.^[3] Divisionerna är uppkallade efter legendariska ishockeyspelare, Vsevolod Bobrov, Anatolij Tarasov, Valerij Charlamov och Arkadij Tjernysjov. Ligan är sedan säsongen 2009/2010 geografiskt indelad ^[31] i två konferenser, öst och väst, som i sin tur är indelade i två divisioner vardera.

Nedan ses konferens och divisionsindelning ihop med fakta om klubbarna. Data uppdaterade 2021-08-02.^[32]

Division	Klubb	Stad	Arena	Kapacitet	Bildad	Anslöt
Västra konferensen
Bobrov	SKA Sankt Petersburg	Sankt Petersburg	Ispalatset	&&&&&&&&&&012300.&&&&&012 300	1946	2008
	Sotji	Sotji	Bolsjoj-palatset	&&&&&&&&&&012000.&&&&&012 000	2014
	Spartak Moskva	Moskva	Megasport Arena	&&&&&&&&&&014000.&&&&&014 000	1946	2008
	Torpedo Nizjnij Novgorod	Nizjnij Novgorod	Nagornyj Arena	&&&&&&&&&&&05500.&&&&&05 500	1946	2008
	Vitjaz Podolsk	Podolsk[a]	Vityaz ispalats	&&&&&&&&&&&05500.&&&&&05 500	1996	2008
Tarasov	CSKA Moskva	Moskva	CSKA Arena	&&&&&&&&&&012100.&&&&&012 100	1946	2008
	Dinamo Minsk	Minsk	Minsk-Arena	&&&&&&&&&&015000.&&&&&015 000	1948	2008
	Dynamo Moskva	Moskva	VTB-ispalatset	&&&&&&&&&&010500.&&&&&010 500	1946	2008
	Lokomotiv Jaroslavl	Jaroslavl	Lokomotiv Arena 2000	&&&&&&&&&&&09000.&&&&&09 000	1959	2008
	Severstal Tjerepovets	Tjerepovets	Ispalatset	&&&&&&&&&&&05500.&&&&&05 500	1956	2008
Östra konferensen
Charlamov	Ak Bars Kazan	Kazan	Tatneft Arena	&&&&&&&&&&&08900.&&&&&08 900	1956	2008
	Avtomobilist Jekaterinburg	Jekaterinburg	Uralets Arena	&&&&&&&&&&&05500.&&&&&05 500	1946	2009
	Metallurg Magnitogorsk	Magnitogorsk	Arena Metallurg	&&&&&&&&&&&07700.&&&&&07 700	1955	2008
	Neftechimik Nizjnekamsk	Nizjnekamsk	Neftekhim Arena	&&&&&&&&&&&05500.&&&&&05 500	1968	2008
	Red Star Kunlun	Shanghai	Mytisjtji Arena[b]	&&&&&&&&&&&07100.&&&&&07 100	2016
	Traktor Tjeljabinsk	Tjeljabinsk	Valerij Belousov Traktor Arena	&&&&&&&&&&&07500.&&&&&07 500	1947	2008
Tjernysjov
	Admiral Vladivostok	Vladivostok	Fetisov Arena	&&&&&&&&&&&05500.&&&&&05 500	2013
	Amur Chabarovsk	Chabarovsk	Platinum Arena	&&&&&&&&&&&07100.&&&&&07 100	1957	2008
	Avangard Omsk	Omsk	Arena Balasjicha[c]	&&&&&&&&&&&05600.&&&&&05 600	1950	2008
	Barys Astana	Astana	Barys Arena	&&&&&&&&&&011500.&&&&&011 500	1999	2008
	Salavat Julajev Ufa	Ufa	Ufa Arena	&&&&&&&&&&&08000.&&&&&08 000	1961	2008
	Sibir Novosibirsk	Novosibirsk	Sibir Arena	&&&&&&&&&&&07400.&&&&&07 400	1962	2008

Anmärkningar

En spelares nationalitet kan ibland vara tvetydig. I tabellen nedan bestäms detta av det senaste land spelaren representerat i landslagssammanhang. Om spelaren aldrig spelat i något landslag avgörs det vanligen av i vilket land spelaren är född.^[35] För spelare som är födda i tidigare Sovjetrepubliker kan det vara komplexare att avgöra. Icke-ryssar representerar omkring 40 procent av KHL-spelarna. I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 beslutade sig många utländska spelare för att lämna de ryska lagen.^[36][37][38]

Tabell över aktiva spelare per nationalitet och säsong

Nation	08 09	09 10	10 11	11 12	12 13	13 14	14 15	15 16	16 17	17 18	18 19	19 20	20 21	21 22	22 23
Belarus	32	31	24	25	35	45	47	40	37	36	30	45	50	42	44
Danmark	1					1	2	4	3	5	6	4	3	2
Estland											1		1	2
Finland	8	16	19	33	40	37	50	47	51	40	42	44	53	39	1
Frankrike							1	1	2		3	1	1	1	2
Israel										1			1
Italien								1	2
Japan															1
Kanada	34	28	29	20	31	62	52	38	56	54	61	64	48	56	63
Kazakstan	43	37	37	32	35	36	34	42	34	30	25	24	19	19	22
Kina									3		2			10	5
Kroatien						3	2	2	3	1	1
Lettland	31	26	28	27	35	32	29	33	32	31	28	35	33	25	2
Litauen									1	3	2	2	1	2	1
Norge		1	1	2	3	3	3	1		1
Ryssland	538	532	492	475	539	569	592	631	662	643	579	570	637	564	624
Schweiz		1							1			1
Slovakien	17	22	28	28	51	43	32	27	27	23	24	6	6	9	9
Slovenien						2	4	4	4	4	3				1
Sverige	11	12	17	20	24	22	28	27	24	26	26	32	35	39	7
Sydkorea				1	1	1
Tjeckien	31	30	33	41	46	47	29	35	35	33	28	20	23	20	4
Tyskland	3	2	2	2	1	3	3	1				2	3	2	2
Ukraina	12	12	8	4	10	11	2	2	5	4	2	2	1	1	1
USA	11	6	8	5	12	19	26	20	24	21	21	16	17	14	17
Österrike	1	2	1	1									1
Öö Totalt	773	758	727	716	863	936	936	956	1006	956	884	868	933	847	806

Tabellens data är hämtade från Quanthockey.^{[39][40][41][42][43][44][45][46][47][48][49][50][51][52][53]}

Antalet matcher i grundserien har varierat från år till år, mellan 52, 54 och 56 matcher. På senare år när antalet lag i ligan har ökat har det spelats dubbel round robin: alla lag i ligan har mött varandra hemma och borta. Tidigare när det var färre lag i ligan, spelades motsvarande dubbla round robin, plus att lagen inom samma division möttes ytterligare två gånger vardera.^[7] De åtta högst rankade lagen i vardera konferens efter grundspelet går vidare till slutspel. Konferensvinnarna rankas 1 till 8, baserad på rankningen relativt varandra (som i Nordamerikanska NHL).^[6]

Från och med säsongen 2014/2015 möts lagen i första hand inom sina divisioner, och i andra hand inom sina konferenser. Enligt det nya formatet ska varje lag spela totalt 60 matcher i grundserien.^[54]

Slutspelsomgångarna avgörs i bästa av sju matcher. Efter varje omgång paras det högst rankade kvarvarande laget ihop med det lägst rankade kvarvarande laget inom vardera konferens.^[6] Lagen från de olika konferenserna möts först i finalen (som i NHL).

KHL spelade från början med 3 poäng för vunnen match, 2 poäng för match vunnen på övertid och 1 poäng för match förlorad på övertid/straffar. Fr.o.m. säsongen 2018/2019 planerar man att övergå till samma poängsystem som i NHL, d.v.s. 2 poäng per vunnen match oavsett om det är på övertid eller ej och 1 poäng för matcher som förloras på övertid eller straffar.^[55][56]

Ett lönetak har införts i KHL för spelarlönerna, ett system som påminner om det i NHL. Det övre lönetaket ligger på 140 miljoner kronor, eller 562,5 miljoner rubel, per år och lag och är uppdelat på två delar:

• 100 miljoner kronor på en grupp på 21 spelare i laget
• 40 miljoner kronor till fyra stjärnspelare.

Klubben får själv välja in tre spelare i sin stjärnspelargrupp. Den fjärde spelaren måste uppfylla något av kraven:

• Spelaren har spelat i NHL föregående säsong, dock i högst 40 matcher, 20 för målvakter.
• Spelaren är ännu ej fyllda 20 år, juniorspelare från Nordamerika och draftad i någon av de tre första rundorna i NHL-draften.
• Spelaren är hämtad från en liga i Europa som har deltagit i den senaste VM- eller OS-turneringen.

Ett undantag till reglerna ovan inträffar vid kontraktering av en spelare med NHL-kontrakt, då räknas inte spelarens lön med lagets lönetak. Detta inträffade säsongen 2008/2009 med spelaren Aleksandr Radulov.^[3]

KHL:s första draft inföll i juli 2009, då lagen sedan dess fått välja mellan spelare i Nordamerika och Europa. Ersättning utgår om en klubb draftar en annan klubbs juniorspelare, då får juniorspelarens klubb ekonomisk ersättning från det andra laget. För att skydda sina viktigaste spelare har det införts en så kallad waivers-draft, då klubbarna får skydda 18 av sina spelare från att bli valda av någon annan klubb. Övriga spelare i klubben får dock draftas av en annan klubb.

I likhet med NHL har det också införts rätt till transfers av spelare mellan lagen. Bytesaffärerna måste vara klara till den 15 januari. Om en spelare byts bort till ett annat lag gäller fortfarande det gamla spelarkontraktet.^[57]

Med NHL som förebild har också KHL infört att lagen ska spela med mörka matchtröjor på hemmaplan och med ljusa tröjor på bortaplan. Även tränarstaben måste följa klädregler och bära kostym till match.

I tabellen nedan anges bäste svenske poängplockare i KHL, säsong för säsong, samt övriga noterbara svenskar.

Sedan starten av ligan 2008 har hittills 35 olika klubbar spelat i KHL, endast tre av dessa har aldrig nått slutspel nämligen Metallurg Novokuznetsk, Chimik Voskresensk och Lev Poprad (de två sista deltog bara varsin säsong). Inget av dessa lag deltar säsongen 2017/2018. I tabellen nedan står siffrorna för grundserieplacering och färgerna för hur långt lagen nådde i slutspelet. Lagen är ordnade alfabetiskt, men kan sorteras efter valfri säsongs resultat.

Anmärkningar

• Vyssjaja chokkejnaja liga
• Ryska superligan i ishockey

• KHL.ru (ryska) (engelska)
• KHL på eurohockey.com (engelska)