Köpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Köpings stad, Kolsva landskommun och Munktorps landskommun samt delar ur Medåkers landskommun (Himmeta och Västra Skedvi församlingar).[6]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.[7]
I kommunens norra delar finns en sprucken berggrund täckt av morän. Här är barrskog det dominerande landskapet, med en del myrmark, särskilt i nordvästliga delar där sänkorna finns. Söder om detta område öppnar landskapet upp sig mot Mälaren och består till stor del av uppodlade lerslätter. Här och var finns även mindre områden med ädellövskog.
Hedströmmen rinner genom kommunen och dess dalgång är känd för sin rika flora. Flera rullstensåsar finns i området, där den största är Köpingsåsen som grenar sig strax nordväst om tätorten Köping.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av ännu en blocköverskridande koalition. Denna gång bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.[15]
Efter valet 2014 kunde partierna inte komma överens om hur platserna i kommunstyrelsen skulle fördelas eftersom de båda politiska blocken fick lika jämförelsetal. Således kom två av platserna att lottas ut bland partierna. De tillföll då det borgerliga blocket respektive Sverigedemokraterna.[17]
Köpings kommunvapen går tillbaka på stadens sigill, känt från 1378. I sigillet fanns, förutom korset, även bokstaven "K". När vapnet fastställdes av Kungl Maj:t år 1940 avlägsnades bokstaven. 1971 övertogs vapnet oförändrat av Köpings kommun och registrerades för denna i PRV år 1974.
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Rådhuset köping.jpg Författare/Upphovsman:Rotsee,
Licens:CC BY-SA 3.0 Rådhuset i Köping. Uppfört 1875-77 i timmer. Arkitekt Johan Adolf Haverman efter berarbetning och nedbantning av ett tidigare förslag av Johan Fredrik Åbom, som 1870 gjorde ritningar till ett stadshus i sten. Västra flygeln tillbyggdes 1892. 1907 gjordes inre ändringar i Rådhuset. 1925-26 genomfördes en stor yttre och inre ombyggnad efter arkitekten Erik Hahrs ritningar.