Kåkstan
Kåkstan är ett område med en rekonstruerad byggnadsmiljö från slutet av 1800-talet i Malmberget.
Den nuvarande kåkstan byggdes upp inför Malmbergets 100-årsjubileum 1988. Bakom projektet låg Länsstyrelsen i Norrbottens län, Gellivare sockens hembygdsförening och Gällivare kommun.[1] Den ligger på sin ursprungliga plats strax söder om det tidigare bangårdsområdet.
Järnmalmsutvinningen i Malmberget expanderade kraftigt efter öppnandet i mars 1888 av Malmbanan mellan Luleå och Gällivare/Malmberget. Tillströmmande gruvarbetare hänvisades till att själva bygga enkla bostäder, och resultatet blev en kåkstad omedelbart söder om bangården och i anslutning till Kaptensgruvan. Kåkstans centrum var affärsgatan Västerlånggatan, med klädaffärer, kaféer och krogar. Omkring 1900 fanns omkring 7.000 invånare i Malmberget, varav flertalet bodde i kåkbebyggelsen.[2]
Området stadsplanelades 1898, varefter kåkbebyggelsen efter hand sanerades bort. En del kåkar brann ned 1903 och 1907, och omkring 1914 hade så gott som alla hus rivits. Några hus flyttades till stadsplanelagt område och några få byggnader kom att stå kvar in på 1960-talet. Kvar i slutet av 1980-talet på området fanns två byggnader: klädeshandlaren Enoch Finkelsteins Godtköpsbod och Strandska huset, vilket från början inrymt bageri, bostäder samt i övre våningen en tjänstemannamäss. "Finkelsteins boda" har bevarats i den rekonstruerade Kåkstan.
Ansvarig för rekonstruktionen av kåkstan var arkitekten Jan Vikström (född 1945), som kunde utgå från ett rikligt fotografiskt material i Gällivare kommuns bildarkiv.
Kåkstan ligger omedelbart vid Kaptensgropen och inom ett område som kommer att avvecklas på grund av rasrisk vid fortsatt utbyggnad av malmbrytningen under Malmberget.[3] Dess framtid är idag (2020) oklar.[4][5]
Källor
Noter
- ^ Martins Holmberg: Historiseringen av Malmberget i Birgitta Svensson och Ola Wetterberg (redaktörer): Malmberget – strukturella förändringar och kulturarvsprocesser, en fallstudie, Riksantikvarieämbetet 2008, ISBN 978-91-7209-516-8, sidan 50
- ^ i Malmberget: markdisposition och bebyggelse vid ett uppväxande Från Malmberget 1888–1963, LKAB 1963, sidan 6, citerad i Fredrik Gustafsson och Pär Isling: Gropen som svalde ett samhälle – Gropen i media 1956–1979, uppsats i historia vid Luleå tekniska universitet 2005, ISRN LTU-CUPP-0546-SE, sidan 11
- ^ Kåkstad hotas av rivning på Sveriges Televisions webbplats den 16 december 2016
- ^ ”Framtiden oviss för Kåkstan i [[Norrbottens-Kuriren]] den 22 juni 2019”. Arkiverad från originalet den 21 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200621154643/https://kuriren.nu/nyheter/framtiden-oviss-for-kakstan-nm5150719.aspx. Läst 21 juni 2020.
- ^ Malmberget kan hamna i Gällivare i Norrbottens-Kuriren den 23 oktober 2019
Att läsa vidare
- Gösta Forsström (1917–1996): Malmbergets kåkstad i Malm, Grängesbergskoncernens tidning för anställda, 1954
- Gösta Forsström: Kåkstaden i Malmberget – markdisposition och bebyggelse vid ett uppväxande gruvsamhälle, Stockholm, 1975
Externa länkar
- Foto på E. Finkelsteins Godtköpshandel
- Arkivpärla: När Malmbergets langarnästen och lönnkrogar rensades ut, intervju av Lars Madsén från 1954, på Sveriges Radio P4 Norrbottens webbplats den 1 april 2016
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Vinterfrid, Licens: CC BY-SA 3.0
Kåkstaden, Malmberget, december 2005