Jyväskylä

För asteroiden, se 1500 Jyväskylä.
Jyväskylä
Jyväskylä (finska)
Kommun
(c) Tiia Monto, CC BY-SA 3.0
Jyväskylä stads vapen
LandFinland Finland
LandskapMellersta Finland
Admin. centrumJyväskylä centraltätort
Area1 466,35 km² (2016-01-01)[1]
 - land1 170,93 km²
 - vatten295,42 km²
Folkmängd144 473 (2021-12-31)[2]
 - män70 660 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor72 760 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet123,38 invånare/km²[2][1]
Politik   
 - Kommundir.Timo Koivisto[3]
 - Kommunfullm.
ordf.		Jukka Hämäläinen (SDP)[4]
 - Kommunstyr.
ordf.		Caius Forsberg (Saml)[5]
Kommunkod179 [6]
Geonames655195
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:		 
130 969 (95,3 %)[7]
308 (0,2 %)[7]
10 (0,0 %)[7]
6 081 (4,4 %)[7]
Admin. data 
- Landskapsförb.Mellersta Finland
- RegioncentrumJyväskylä [6]
- HäradJyväskylä
- MagistratMellersta Finland [8]
- SkattebyråMellersta Finland [9]
- SjukvårdsdistriktMellersta Finland [10]
- FörsäkringskretsVästra Finland [11]
- NödcentralMellersta Finland [12]
- RäddningsverkMellersta Finland, södra verksamhetsområdet [13]
- EU-målområde1
Läge62°14′38″N 25°44′57″Ö / 62.24389°N 25.74917°Ö / 62.24389; 25.74917
Jyväskylä stads läge
Jyväskylä stads läge
Jyväskylä stads läge
Webbplats: www.jyvaskyla.fi
En utsikt över Ylistö bron, mittemot Mattilanniemi
Viitatorni, ritat av arkitekt Alvar Aalto
Ainola stadsdel

Jyväskylä (finskt uttal: [ˈjyʋæsˌkylæ]) är en stad och kommun i landskapet Mellersta Finland i Finland. Jyväskylä ligger i norra ändan av sjön Päijänne och gränsar mot kommunerna Petäjävesi i väster, Uurainen och Laukas i norr, Toivakka och Muurame i öster samt Joutsa, Luhanka och Jämsä i söder[14]. Kommunen har &&&&&&&&&0144473.&&&&&0144 473 invånare (2020).

Jyväskylä ekonomiska region omfattas förutom av själva staden även av kommunerna Hankasalmi, Laukas, Muurame, Petäjävesi, Toivakka och Uurainen[6].

Jyväskyläs språkliga status är enspråkigt finsk. Från början av år 2009 är Jyväskylä den största finländska kommunen som inte har något svenskspråkigt parallellnamn, utan endast en finskspråkig namnform.

Historia

Jyväskylä fick marknadsrättigheter 1801 och stadsrättigheter den 22 mars 1837. Samma år gjorde Carl Ludvig Engel upp en rutplan för staden och år 1838 hade staden 189 invånare. Finlands första finskspråkiga läroverk inrättades i Jyväskylä 1858. Självständig församling blev Jyväskylä år 1875 och stadskyrkan stod färdig 1880, ritad av Ludvig Isak Lindqvist.

Jyväskylä stadskyrka

År 1897 nåddes Jyväskylä av järnvägen från Haapamäki, vilken ersatte ångbåtstrafiken över Päijänne till Lahtis som stadens viktigaste förbindelse. Under vinterkriget hade Jyväskylä bara 8 000 invånare, men efter det växte Jyväskylä mycket snabbt. 1 januari 1993 inkorporerades Säynätsalo kommun.[15] Ännu år 2008 gränsade staden till Jyväskylä landskommun och Korpilax kommun. År 2008 uppgick Jyväskyläs folkmängd till 87 000 personer men efter en stor kommunsammanslagning mellan dessa båda kommuner vid årsskiftet 2008/2009 hade staden sedan 127 500 invånare.

Geografi

Jyväskylä har hela tiden varit en viktig trafikknutpunkt. Närmsta större städer är Tammerfors (149 km), Kuopio (144 km), Lahtis (171 km) och S:t Michel (113 km). Till huvudstaden Helsingfors är det 272 km via landsväg och 342 km medelst järnväg.

Staden ligger vid sjön Päijännes norra ända, men den centrala delen av staden ligger mellan sjöarna Jyväsjärvi och Tuomiojärvi. Mellan Päijänne och Jyväsjärvi ligger Kuokkala, en ny del av staden. Man kan även säga att Jyväsjärvi är en del av Päijänne, eftersom dess vattenstånd är detsamma som Päijännes.

Jyväskylä ligger i ett kulligt landskap. Högsta höjden i omgivningarna är den 258 meter höga Uutelanmäki i Korpilax. Den högsta höjden i stadens gamla område är Pirttimäki, som är 249 meter hög, men Laajavuori är dock mer känd, eftersom den är en vintersportort och Matti Nykänens hoppbacke finns där.

Centraltätorten

Jyväskyläs centrum är tätt bebyggt, i alla fall jämfört med andra finländska städer och staden har ett enhetligt rutformat gatunät. Större delen av stadens byggnader är byggda efter andra världskriget, och många av dem representerar ett arv från stadens formgivande son Alvar Aalto.[16]

JYP är en ishockeyklubb från Jyväskylä i Finland och spelar i landets högsta liga. Klubben grundades 1923 och nådde FM-ligan 1985.

Invånarantalet i centraltätorten Jyväskylä uppgick 2012 till 117 974.[17]

Politik

Mandatfördelning i Jyväskylä stad, valen 1964–2021

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[18]

ValårFKPVFASSFSDPGRÖNPPÖVRSAFCLFPSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1964112016
112016
4778,1
1968921612512
92162512
4775,6
1972101834111
10183411
4772,2
1976132044414
132044414
5978,2
19801220521316
12205316
5977,4
4316
198410201371215
10203715
5971,8
3821
198892012511416
9205416
5968,0
3524
1992822626312
82266312
5967,4
3722
199662168414
62168414
5957,8
3821
20001520710412
520710412
5950,8
3722
20042518712312
518712312
5954,2
3524
200816219315416
621915416
7560,3
4134
201216177811413
6177811413
6755,1
3730
2017713141511412
71314511412
6755,9
3334
20217131299413
7131299413
6752,3
3136
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Jyväskylä har följande vänorter:[19]

Utbildning

I staden finns Jyväskylä universitet med sju fakulteter.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Jyväskylä stad 1975–2020[20]
ÅrFolkmängd
1975
 
93 096
1980
 
96 966
1985
 
99 993
1990
 
103 921
1995
 
109 657
2000
 
116 519
2005
 
124 205
2010
 
130 816
2015
 
137 368
2020
 
143 420
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 100 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[21][22]

SpråkTalare 2022-12-31
AntalAndel (%)
Hela befolkningen145 887100,0
Inhemska språk totalt137 19394,0
Finska136 87893,8
Svenska2990,2
Samiska160,0
Främmande språk totalt8 6946,0
Ryska1 7351,2
Persiska7690,5
Engelska6140,4
Arabiska5450,4
Kurdiska4240,3
Kinesiska3460,2
Estniska3040,2
"Annat språk"2950,2
Turkiska2440,2
Thailändska2130,1
Swahili2100,1
Kinyarwanda2040,1
Albanska1950,1
Tyska1810,1
Spanska1770,1
Bengali1240,1
Vietnamesiska1240,1
Franska1010,1
Språk med färre än 100 talare men fler än 101 7631,2
Språk med färre än 10 talare1260,1
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 Finska (93,8 %)
 Svenska (0,2 %)
 Samiska (0,0 %)
 Främmande språk (6 %)

Kultur

Sevärdheter

  • Finlands hantverksmuseum. Utställningar om handarbetets historia i Finland. I anslutning till museet verkar Finlands Folkdräktscentrum.
  • Mellersta Finlands flygmuseum. Ligger några kilometer utanför centrum, majoriteten av samlingarna är flygplan som har använts inom finska flygvapnet.

Idrott

Kända personer från Jyväskylä

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ ”Kaupungin johto” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/organisaatio/kaupungin-johto. Läst 4 december 2021. 
  4. ^ ”Valtuuston jäsenet ja materiaalia” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/paatoksenteko/kaupunginvaltuusto/valtuuston-jasenet-ja-materiaalia. Läst 4 december 2021. 
  5. ^ ”Kaupunginhallitus” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/paatoksenteko/kaupunginhallitus. Läst 4 december 2021. 
  6. ^ [a b c] Statistikcentralen Ekonomiska regioner 2009 / Kommuner 2009 - klassificeringsnyckel Arkiverad 4 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [a b c d] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 4 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170704170926/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016. 
  8. ^ Magistraterna Keski-Suomen maistraatti - Jyväskylän yksikkö
  9. ^ Mellersta Finlands skattebyrå Skattebyråers kontaktuppgifter Arkiverad 13 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Kommunerna.net Kontaktuppgifter för sjukvårdsdistrikten och till dem hörande sjukhus
  11. ^ FPA Byråernas kontaktinformation: Jyväskylä
  12. ^ Nödcentralsverket Grundfakta om Mellersta Finlands nödcentral Arkiverad 1 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Keski-Suomen pelastuslaitos Paloasemakohtaiset yhteystiedot
  14. ^ Jyväskylän karttapalvelu Guidekarta Arkiverad 16 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkningens sammansättning 1993. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1994:8". Helsingfors: Statistikcentralen. 1994. sid. 57 (58 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158237/xvaerak_199300_1994_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023 
  16. ^ Guide to Aalto buildings in Finland: Jyväskylä Arkiverad 27 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., Alvar Aalto Museum, läst 2012-12-18
  17. ^ Statistikcentralen, Finland. ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 30 juli 2011. 
  18. ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 4 december 2021. 
  19. ^ ”Jyväskylän ystävyyskunnat”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006082018/http://www.jyvaskyla.fi/hallinto/kansainvalinen_toiminta/kansainvaliset_verkostot/ystavyyskaupungit. Läst 5 oktober 2015. 
  20. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  21. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  22. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar

Kommuner i landskapet Mellersta Finland
Mellersta Finlands vapen
 
Före detta kommuner i landskapet Mellersta Finland
Landskap i Finland · Finlands län · Finland

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Map-icon.svg
Författare/Upphovsman: Loginname, Licens: CC BY-SA 3.0
Map icon
Keski-Suomi Coat of Arms.svg
Mellersta Finlands landskapsvapen
Ylisto silta.jpg
Författare/Upphovsman: Kulmalukko, Licens: CC BY-SA 3.0
Ylistö Bridge in Jyväskylä, Finland
Jyväskylän kaupunginkirkko 2007-08-15.jpg
Jyväskylä Church, Jyväskylä, Finland
Viitatorni 2008-06-29.jpg
Författare/Upphovsman: Yaamboo, Licens: CC BY-SA 3.0
Viitatorni in Viitaniemi, Jyväskylä, Finland.
Jyväskylä - Ainola.jpg
Författare/Upphovsman: Tiia Monto, Licens: CC BY-SA 3.0
Detta foto har tagits med en Olympus E-PL1.
Jyväskylä collage2.jpg
(c) Tiia Monto, CC BY-SA 3.0
Collage of the pictures of Jyväskylä.
Jyväskylä sijainti Suomi.svg
Författare/Upphovsman: Fenn-O-maniC, Licens: CC BY-SA 3.0
Location of Jyväskylä in Finland.