Justitiestatsminister

Sveriges justitiestatsminister
Sveriges lilla riksvapen
UnderställdKonungen
Förste innehavareCarl Axel Wachtmeister
Inrättat1809
Siste innehavareLouis De Geer d.ä.
Avvecklat1876
EfterträdareStatsministern
Justitieministern

Justitiestatsministern var enligt 1809 års svenska regeringsform den av statsrådets ledamöter, som tillsammans med utrikesstatsministern, hade högst rang. Före 1809 motsvarades de bägge statsministrarna av kanslipresidenten och riksdrotsen.

Justitiestatsministern var till 1840 ledamot av Högsta domstolen och efter departementalstyrelsens införande samma år chef för Justitiedepartementet. Då det 1876 stadgades att kungen skulle utnämna en av statsrådets ledamöter till "statsminister och statsrådets främste ledamot", upphörde justitiestatsministersämbetet tillsammans med utrikesstatsministertiteln. Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet har därefter i dagligt tal benämnts justitieminister.

Justitiestatsministrar

  Betecknar tillförordnad justitiestatsminister
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödPolitisk tillhörighetKällor
 Carl Axel Wachtmeister9 maj 1754
i Stockholm
9 juni 18095 april 1810
Trolle Ljungby slott utanför Kristianstad i Skåne
Opolitisk
 Fredrik Gyllenborg10 december 176725 juni 181018 augusti 1829
 Mathias Rosenblad23 juni 1758
i Lund i Skåne
31 augusti 18296 februari 18404 september 1847
StavsundEkerön i Uppland
Oberoende konservativ
 Arvid Mauritz Posse5 januari 179228 mars 18405 september 1840Opolitisk
 Carl Petter Törnebladh3 november 17745 september 184014 januari 184117 juni 1844
i Stockholm
14 januari 18415 januari 1843
 Lars Herman Gyllenhaal20 mars 17905 januari 184328 december 184422 december 1858
i Härlingstorp i Vara i Västergötland
 Johan Nordenfalk9 september 1796
Holm säteri i Överlännäs i Ångermanland
28 december 18449 mars 1846
i Stockholm
 Arvid Mauritz Posse23 mars 184610 april 184822 juli 1850
i Göteborg
 Gustaf Sparre4 september 1802
Trolleholms slott utanför Svalöv i Skåne
10 april 184825 september 185626 april 1886
i Stockholm
 Claës Günther30 december 179925 september 18567 april 185823 juli 1861
 Louis De Geer d.ä.18 juli 1818
Finspångs slott i Finspång i Östergötland
7 april 18583 juni 1870Oberoende liberal
 Axel Adlercreutz2 mars 1821
i Skara i Västergötland
3 juni 18708 april 187420 maj 1880
i Stockholm
Oberoende konservativ
 Edvard Carleson16 november 1820
i Valstad i Klockrike socken i Östergötland
4 maj 187411 maj 18751 april 1884
i Stockholm
 Louis De Geer d.ä.11 maj 187520 mars 187624 september 1896
i Hanaskog i Skåne
Oberoende liberal
NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödPolitisk tillhörighetKällor

Se även

Källor

Noter

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Johan Nordenfalk 001.jpg
Johan Nordenfalk, friherre och Justitiestatsminister.
Arvid Mauritz Posse 1845.jpg
Arvid Mauritz Posse (1792-1850), ämbetsman, statsråd, landshövding. Oljemålning av Johan Gustaf Sandberg 1845
Axel Adlercreutz 2.jpg
Алекс-Густав Адлеркреуц, государственный министр юстиции Швеции
Mathias Rosenblad av Nordgren.jpg
Porträtt av Mathias Rosenblad (1758-1847) iklädd riksrådsdräkt med riksrådsmantel. Runt halsen bär han ordenskedjorna för Serfimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden samt Vasaorden. Runt halsen bär han Carl XIII:s orden. På manteln syns kraschan för Serafimerorden samt Carl XIII:s orden. Målning från ca 1830 av Carl Wilhelm Nordgren.
Claës Günther 001.jpg
Claës Günther, Justitiestatsminister 1856-1858.
Louis De Geer (1818-1896) portraited in 1884 by Elis Jacobson.jpg
Louis De Geer (1818-1896) portraited in 1884 by Elis Jacobson. Original painting is located at Uppsala University, Sweden.
Gustaf Vive Sparre.jpg
Gustaf Adolf Vive Sparre af Söfdeborg (1802-1886), Svensk politiker, justistiestatsminister 1848-1856, Riksmarskalk 1864-1886
Edvard Carleson 1904.jpg
Edvard Carleson (1820-1884), Svensk politiker, justistieminister 1874-1875, vice talman i Sveriges Riksdags Första kammar 1877
Gyllenhaal, Lars Herman (ur Svenska landtmarskalkar).jpg
sv:Lars Herman Gyllenhaal (1790-1858), svensk friherre, jurist, ämbetsman, justitiestatsminister och lantmarskalk.