Justitiedepartementet

Justitiedepartementet (Ju)[1] är det departement inom det svenska regeringskansliet som ansvarar för frågor om bland annat rättsväsendet inklusive polisväsendet, brottsbekämpande inklusive terrorism, kriminalvård, krisberedskap och frågor som rör migration och asyl. Departementet ansvarar även för lagstiftningen inom områdena för statsrätten, den allmänna förvaltningsrätten, processrätten, civilrätten samt straffrätten.

Justitiedepartementet
Lilla riksvapnet
UnderordnadRegeringskansliet
Ansvarigt statsrådGunnar Strömmer
OrganisationstypDepartement
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-3831
FöregångareJustitierevisionen
Nedre justitierevisionen
Inrättad1840
InstruktionSFS 1996:1515 (lagen.nu)
Webbplats[1]

Departementschef är Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer. Ett annat statsråd vid departementet är migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Vid departementet arbetar omkring 350 medarbetare, flertalet opolitiska tjänstemän. Dess lokaler ligger i Rosenbad.

Historik

Föregångaren till Justitiedepartementet kan sägas vara Justitierevisionen samt Nedre justitierevisionen. Det senare var ett statliga ämbetsverk som verkade fram till 1972, och Justitiestatsministern samt senare Justitieministern var även chefer för Nedre justitierevisionen.

Justitiedepartementet bildades 1840 i samband med Departementalreformen. Då var Justitiedepartementet ett av sju departement. I dag är Justitiedepartementet ett av elva departement, som tillsammans med Statsrådsberedningen och Förvaltningsavdelningen utgör Regeringskansliet. Justitiedepartementets verksamhetsområden har skiftat genom åren, men lagstiftning har alltid varit en av departementets kärnverksamheter.

I och med den borgerliga regeringens tillträde i oktober 2006, flyttades integration- och jämställdhetsfrågor till det nya Integrations- och jämställdhetsdepartementet, som inrättades den 1 januari 2007. Ansvaret för idrottsfrågor, som tidigare hanterades inom Justitiedepartementet, flyttades samtidigt till Kulturdepartementet. I gengäld flyttades migrationsfrågorna till Justitiedepartementet från Utrikesdepartementet. Den 1 januari 2015 övertog Justitiedepartementet ansvaret för krisberedskapsfrågor, bland annat Kansliet för krishantering som tidigare varit placerat vid Statsrådsberedningen, samtidigt som konsument- och demokratifrågor flyttades till Finansdepartementet respektive Kulturdepartementet.

Statsråd

Justitiestatsminister

Se Justitiestatsminister

Justitieminister

Se Sveriges justitieminister

Övriga statsråd på Justitiedepartementet

NamnBefattningÄmbetsperiodPolitisk tillhörighet
 Carl Axel Petrienergiminister9 november 19795 maj 1981opolitisk
 Reidunn LaurénJuristkonsult4 oktober 19917 oktober 1994opolitisk
 Britta LejonDemokrati- och förvaltningsminister7 oktober 199821 oktober 2002Socialdemokraterna
 Mona Sahlinintegrations- och storstadsminister16 oktober 200021 oktober 2002Socialdemokraterna
 Mona SahlinDemokrati-, integrations-, jämställdhets- och idrottsminister21 oktober 200231 oktober 2004Socialdemokraterna
 Jens OrbackDemokrati-, storstads-, integrations- och jämställdhetsminister1 november 20046 oktober 2006Socialdemokraterna
 Nyamko SabuniIntegrations- och jämställdhetsminister6 oktober 200631 december 2006Folkpartiet
 Tobias BillströmMigrationsminister6 oktober 20063 oktober 2014Moderata samlingspartiet
 Anders YgemanInrikesminister3 oktober 201427 juli 2017Socialdemokraterna
 Heléne FritzonMigrationsminister, biträdande justitieminister27 juli 201721 januari 2019Socialdemokraterna
 Mikael DambergInrikesminister21 januari 201930 november 2021Socialdemokraterna
 Anders YgemanIntegrations-, migrations- och idrottsminister30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna
 Maria Malmer Stenergardmigrationsminister18 oktober 2022Moderaterna

Statssekreterare hos justitieministern

Övriga statssekreterare på Justitiedepartementet sedan 2006

Expeditionschefer vid Justitiedepartementet

Sentida expeditionschefer

Myndigheter under Justitiedepartementet

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.