Juridiska föreningen i Uppsala

Juridiska föreningen i Uppsala (JF Uppsala) är Nordens äldsta juridiska förening, grundad den 24 maj 1844, med runt 1900 medlemmar, samt sedan 1 juli 2016 studentkår vid Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.^[1][2] Kårens mål är att gynna medlemmarnas juridiska studier främst vad avser utbildningsfrågor, studiesociala frågor och arbetslivsfrågor.

Kårens verksamhet är uppdelad i olika utskott med en styrelseledamot som är ansvarig för varje utskott. Kåren engagerar över 100 medlemmar inom sin verksamhet.

Kårens högsta beslutade organ är dess föreningsstämma, med ordinarie sammanträden två gånger per år. Det är stämman som väljer alla kårens engagerade och ämbetsmän, inklusive styrelsen.

Kårens styrelse ansvarar för den löpande förvaltningen av kåren och dess verksamhet. Styrelsen består av sju poster, varav ordförande, vice ordförande och utbildningsansvarig tillika sekreterare är heltidsarvoderade samt har studieuppehåll och utgör presidiet. Ordförande ansvarar för kårens externa relationer och studiebevakning, och är kårens studiebevakare. Vice ordförande har ansvar över kårens interna verksamhet och kårens ekonomi. Utbildningsansvarig tillika sekreterare arbetar precis som ordförande framförallt med studiebevakning men har också ett administrativt ansvar över kåren. De andra fem ledamöterna är ideellt engagerade och ansvarar för var sitt utskott. Styrelsen sammanträder normalt varannan vecka.

Kåren har en fristående valberedning som bereder personvalen inför föreningsstämman samt lämnar rekommendationer till föreningsstämman.

Det sociala utskottet anordnar recceveckan (inspark för recentiorer, d.v.s. nya studenter vid universitetet)^[3], fester, gasquer samt den årliga juristbalen på höstterminen. Utskottet ordnar även idrottsaktiviteter samt ansvarar för klubbverket som driver föreningens restaurang- och pubverksamhet. Utskottet leds av ordföranden för det sociala utskottet som även sitter i styrelsen.

Utskottet samverkar även med andra juridiska föreningar i Norden.

Det administrativa utskottet ansvarar för den administrativa delen av kåren. Detta innefattar bland annat utdelningen av kårens årliga stipendium som utdelas till ansökande kårmedlemmar. Utskottet leds av sekreteraren tillika ordföranden för det administrativa utskottet som även sitter i styrelsen.

Kommunikationsutskottet har ansvar för kårens interna samt externa kommunikation. Det innebär att alla kommunikation, marknadsföring eller liknande samordnas i detta utskott, och har det primära ansvaret för all form av kommunikation utåt. Utskottet arbetar främst med marknadsföring samt framställandet av kårens tidning Press Judicata. Utskottet leds av kommunikationsansvarige som även sitter i styrelsen.

Kårens arbetsmarknads- och arbetslivsanknytning sköts genom arbetsmarknadsutskottet. Utskottet verkar för att skapa en sådan bra förutsättning som möjligt för kårens medlemmar att skapa en bild och kontakt med livet efter studierna som möjligt. Detta görs bland annat genom arrangerade föreläsningar, events och en platsbank för annonser. Utskottet leds av arbetsmarknadsansvarige som även sitter i styrelsen.

Den lokala studiebevakande verksamheten sköts av Studierådet. Studierådet tillsätter studentrepresentanter i olika nämnder, grupper och beslutande organ vid Juridiska fakulteten samt driver frågor som är relevanta för utbildningskvaliteten för juriststudenterna. Utskottet leds av ordförande för Studierådet som även sitter i styrelsen.

Studierådet arbetar även med studieförbättrande verksamhet och anordnar som exempel bokbytardagarna, där studenter kan köpa och sälja begagnad kurslitteratur vid varje terminsstart. Man håller även PM-stugor och tenta-stugor för de lägre terminerna.

Det finns även viss verksamhet som inte är bunden till ett utskott. Denna verksamhet utgörs av jämlikhets- och mångfaldsgruppen samt ekonomigruppen. Båda dessa grupper ligger under vice ordförande.

Kåren äger 75 % av Kontaktdagen AB, som anordnar en arbetsmässa för juriststudenter i Uppsala varje höst på Uppsala Konsert och Kongress. Resterande 25 % ägs av ELSA Uppsala.

Kåren äger tillsammans med Studentlitteratur AB bokförlaget Iustus Förlag.^[4] Ursprungligen ägde kåren hela förlaget, men har sålt av 75 % av bolaget. Böcker från Iustus Förlag säljs av kåren utan vinstintresse. Delar av kurslitteraturen samt den gröna lagboken finns till försäljning i kårlokalen Jontes stuga på Övre Slottsgatan 3, Uppsala.

• Torgny Håstad
• Eleonor Alhager
• Ulla Björkman
• Erica P. Björkdahl
• Olle Lundin 2020–nuvarande

• Rolf Johansson 2014–nuvarande

• Hans Blix (1928–)
• Anitha Bondestam (1941–)
• Laila Freivalds (1942–)
• Torbjörn Ingvarsson (1967–)
• Nils Jareborg (1938–)
• Helena Jäderblom (1958–)
• Peter Nobel (1931–)
• Anders Sandström (1944–)
• Anna Skarhed (1952–)
• Stig Strömholm (1931–)
• Bertil Wiman (1954–)

• Nils Alexanderson (1875–1960)
• Nils Edling (1880–1970)
• Birger Ekeberg (1880–1968)
• Thore Engströmer (1878–1957)
• Anna Lindh (1957–2003)
• Vilhelm Lundstedt (1882–1955)
• Leif Mutén (1928–2016)
• Alvar Nelson (1919–2018)
• Axel Olivecrona (1860–1948)
• Östen Undén (1886–1974)

Juridiska föreningen i Uppsala är Nordens äldsta juristförening och grundades officiellt år 1844. Grundarna var:

• juris adjunkten Carl Axel Juel,
• fil. magistrarna Otto Herman Forssell och
• Frans Fabian Huss,
• fil. kand. Carl Ottomar Törnebladh,
• jur. fil. kandidaterna Lars Herman Gyllenhaal,
• Axel Adlercreutz,
• Carl Daniel Poppius,
• Claës Julius Rabe,
• Victor Kruse,
• Gustaf Wilhelm Westberg,
• Uno Skoglar Bergström,
• Pehr Jacob von Ehrenheim och
• jur. kand. Nils Adolf Fröman.

I det första protokollet beskrivs att syftet med föreningen var att:

"öfverlägga om tjenliga medel och utvägar att bereda dem, som vid härvarande universitet idka Rätts- och Statsvetenskapernas studium, tillfälle till personlig bekantskap, inbördes meddelanden och uppmuntran, till närmare beröring med äldre vetenskapsidkare och praktiska jurister, samt till anskaffande af gemensam tillgång till dessa vetenskapers såväl äldre som nyare in- och utländska litteratur"^[5]

Syftet med föreningen var att få professorer och studenter att komma varandra närmare och tillsammans diskutera juridiska problem.

I mitten av 1800-talet skapade föreningen ett bokförlag som idag går under namnet Iustus förlag. Till en början såldes anteckningar från universitetets föreläsningar, sedan kompendier för att täcka upp där kurslitteraturen var bristfällig.^[6] Under 1930-talets slut började man skruva upp produktionen genom den nya metoden duplicering. Den mesta av försäljningen sköttes vid mitten av 1900-talet av Norblads bokhandel i Göteborgs nations hus vid Drottninggatan.

Föreningen bestod således länge av både professorer och studenter men är idag uteslutande studentdriven. Under de första åren hade inte föreningen någon ordförande utan leddes av en sekreterare. De första två ämbetena var en sekreterare och en bibliotekarie. Föreningens första sekreterare var Nils Adolf Fröman. Andra kända sekreterare som styrt Juridiska föreningen är Knut Olivecrona, Carl Svedelius, Victor Nordling, Carl Hammarskjöld, Nils von Steyern, Herman Schlytern, Johan Hagströmer, Philip Leman, Vilhelm Huss, Karl Herlitz, Hugo Blomberg, Moritz Rubenson och David Davidson. Kända bibliotekarier är bland andra Tore Almén och Edvard von Krusenstierna.

Först 1882 fick föreningen sin förste ordförande, den dåvarande docenten Hugo Blomberg. På ordförandeposten satt länge endast docenter eller professorer vid juridiska fakulteten. Vanligast var att en professor var ordförande, en docent vice ordförande (när den posten infördes) och en examinerad var skattmästare. Övriga poster hölls av studenter.

Tabell^[7]

Föreningen har under åren engagerat tusentals studenter. Ett framstående namn utöver ovan nämnda är Robert Themptander.

Under de första drygt 100 åren av föreningens historia gick den huvudsakliga verksamheten ut på att diskutera intressanta och komplicerade juridiska frågor. Sammanträdenas innehöll alltid en presentation av en rättslärd person med efterföljande diskussion. Första gången föreningen i protokoll planerar att hålla en sexa var den 9 mars 1877. Först efter den punkten börjar föreningen bedriva social verksamhet för nöjets skull. Det finns dokumenterat att det redan under 1920-talet hölls så kallade recentiorsfester, vilket är ett viktigt inslag i Juridiska föreningens verksamhet än idag.

Föreningen har precis som många andra studentorganisationer ägnat sig åt tidningsskrivande. Från åtminstone 1960-talet tryckte föreningen sin egen tidning under namnet "Iustus" (eller "IU§STU§"). Samtidigt hade det Juridiska studierådet (det studiebevakande organet) en egen tidning under namnet "Jur.går'n". Under hösten 1980 gick tidningarna ihop under namnet "Jur.går'n/Iustus" men bytte 1987 namn till "Nya Iustus". Under 1984 var tidningens redaktion i rättstvist med postverket om hur formuleringen "per post" i myndighetens regelverk skulle tolkas. Redaktionen gick segrande ur tvisten.

Lördagen den 14 oktober 1944 firade Juridiska föreningen sitt 100-årsjubileum med ett högtidssammanträde på Värmlands nation. Vid sammanträdet instiftades "Juridiska föreningens 100-årsstipendium". Gamla medlemmar hade gemensamt samlat in ett belopp om 2 958 kronor som la grunden till stipendiet. Gåvan lämnades över av föreningens äldsta hedersledamot Axel Olivecrona.^[8] Föreningens ordförande prof. Philips Hult tillkännagav vid sammanträdet även att ytterligare en donation till stipendiet erhållits. Styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse hade beslutat att under 10 års tid utge 1 000 kronor årligen till föreningen.

Runt sekelskiftet 1900 drev föreningen sitt bibliotek på nedervåningen i Östgöta nations lokaler. Biblioteket drevs av en bibliotekarie som bodde i ett rum bakom biblioteket.

Under andra halvan av 1900-talet hyrde föreningen in sig i Ambrosia, annexet tillhörande Västgöta nation, men vräktes senare. Det ledde till att man under några år på 1980-talet huserade i ett litet kontor på "Gubbhyllan" tillhörande Uppsala studentkår (numer tillhör lokalerna Akademihotellet).

Under 1980-talet påbörjades en insamlingskampanj för att föreningen skulle kunna köpa en ny lokal. Drivande i projektet var ordförande Anders Bengtsson, Jonas Christensen och konsulten (sedermera inspektor) Torgny Håstad. Planen var först att köpa "den röda ladan" på Övre Slottsgatan i kvarteret Ubbo, men istället föll beslutet på att köpa Jontes stuga.

Jontes stuga köptes på ofri grund vilket under 2010-talet orsakade tvist mellan Juridiska föreningen och stiftelsen Ubbo.

Den 1 juli 2016 erhöll Juridiska föreningen för första gången kårstatus för den Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. Tidigare hade den studiebevakande verksamheten tillhört Uppsala studentkår. Juridiska studierådet var ett organ under Uppsala studentkår men med tätt samarbete med Juridiska föreningen. Studierådet var representerat i flertalet av den juridiska fakultetens organ. Platserna i studierådet tillsattes i direkta politiska val, men till skillnad från Uppsala studentkår hade Juridiska studierådet enbart två partier: Radikala Jurister och Borgerliga Jurister.^[9]

• Officiell webbplats