Jupiters naturliga satelliter

Jupiters galileiska månar, från vänster till höger: Io, Europa, Ganymedes och Callisto.

Jupiter har 95 bekräftade månar (januari 2024).[1][2]

Månar

Inre månar

De fyra största månarna (Io, Europa, Ganymedes och Callisto) upptäcktes 1610 av Galileo Galilei och kallas de galileiska månarna. Innanför dessa finns fyra små månar (Metis, Adrastea, Amalthea och Thebe) med diametrar mellan 20 och 200 km. Tillsammans kallas dessa åtta månar de reguljära månarna och förefaller vara uppbyggda av samma material, samma blandning is och sten, som kanske utgör Jupiters inre.[3] Dessa månar bildades förmodligen av materia som blev över när Jupiter bildades. De galileiska månarna växte sig stora eftersom de bildades där stoftet och isen var som tätast.[4]

Yttre månar

Den största av de yttre månarna: Himalia.

De yttre månarna är omkring sjuttio små månar med en diameter på 1–186 km. De flesta av de yttre månarna anses vara infångade asteroider från asteroidbältet. Den största av de yttre månarna är Himalia. Den är 170 km i diameter och ligger 11 461 000 km från Jupiter och tar 250,56 dygn på sig att kretsa ett varv kring Jupiter.[5]

Tabell över Jupiters kända månar

Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2015-05)
Motivering: Jämför engelskspråkiga Wikipedia, men framför allt NASAs hemsida.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Tabellen listar Jupiters alla bekräftade naturliga satelliter i stigande ordning efter banradien. Satelliter utan nummer är sådana som ännu inte fått ett officiellt namn av Internationella astronomiska unionen.

NrNamnSkenbar magnitud
(mag)		Diameter
(km)		Massa
(kg)		Banans halva storaxel
(km)		Omloppstid
(dygn)
1.XVIMetis17,5439,55 x 1016127 9690,30
2.XVAdrastea18,726 × 20 × 161,89 x 1016129 0000,30
3.VAmalthea14,1262 × 146 × 1342,10 x 1018181 4000,50
4.XIVThebe16110 × 907,56 x 1017221 9000,67
5.IIo53 6438,93 x 1022421 6001,76
6.IIEuropa5,33 1224,80 x 1022670 9003,55
7.IIIGanymedes4,65 2621,48 x 10231 070 6007,16
8.IVCallisto5,74 8211,08 x 10231 883 00016,69
9.XVIIIThemisto2186,89 x 10147 507 000130,02
10.XIIILeda19,5201,09 x 101611 165 000240,50
11.VIHimalia14,61706,70 x 101811 461 000250,56
12.XLysithea18,3366,30 x 101611 717 000259,20
13.VIIElara16,3868,70 x 101711 741 000259,64
15.XLVICarpo23,034,5 x 101316 989 000456,10
16. S/2003 J 1223,911,5 x 101217 582 000489,50
17.XXXIVEuporie23,121,5 x 101319 304 000550,74
19. S/2003 J 1821,5 x 101320 514 000596,59
20.XXXVOrthosie23,121,5 x 101320 720 000622,56
21.XXXIIIEuanthe22,834,5 x 101320 797 000620,49
22.XXIIHarpalyke22,241,2 x 101420 858 000623,31
23.XXVIIPraxidike21,274,3 x 101420 907 000625,38
24.XXIXThyone22,349,0 x 101320 939 000627,21
25. S/2003 J 1621,5 x 101320 957 000616,36
26.XLMneme23,321,5 x 101321 069 000620,04
27.XXXHermippe22,149,0 x 101321 131 000633,90
28.XLIIThelxinoe23,521,5 x 101321 162 000628,03
29.XLVHelike22,649,0 x 101321 263 000634,77
30.XXIVIocaste21,851,9 x 101421 269 000631,5
31.XIIAnanke18,8283,0 x 101621 276 000629,77
33.XXXIIEurydome22,734,5 x 101322 865 000717,33
34.XLIIIArche22,834,5 x 101322 931 000723,90
36.XXXVIIIPasithee23,221,5 x 101323 004 000719,44
37. S/2003 J 1023,621,5 x 101323 041 000716,25
38.XXIChaldene22,547,5 x 101323 100 000723,70
39.XXVIIsonoe22,547,5 x 101323 155 000726,25
40.XXXVIIKale2321,5 x 101323 217 000729,47
41.XXVErinome22,834,5 x 101323 279 000728,3
42. S/2003 J 923,711,5 x 101223 384 000733,29
43.XICarme17,6461,3 x 101723 404 000734,17
44.XXXVISponde2321,5 x 101323 487 000748,34
46. S/2003 J 1923,721,5 x 101323 533 000740,42
47. S/2003 J 2323,621,5 x 101323 563 000732,44
48.XXIIIKalyke21,851,9 x 101423 566 000742,03
49.VIIIPasiphae17603,0 x 101723 624 000743,63
50.XLVIIEukelade22,649,0 x 101323 661 000746,39
51.XXTaygete21,951,6 x 101423 800 000732,41
52. S/2003 J 42321,5 x 101323 930 000755,24
53.IXSinope18,1387,6 x 101623 939 000758,90
54.XXXIXHegemone22,934,5 x 101323 947 000739,60
55.XLVIIICyllene21,5 x 101323 951 000751,94
56.XLIAoede22,549,0 x 101323 981 000761,50
58.XLIVKallichore23,721,5 x 101324 043 000764,73
59.XXVIIIAutonoe2249,0 x 101324 046 000760,95
60.XXXIAitne22,734,5 x 101324 046 000760,95
61.XVIICallirrhoe20,798,7 x 101424 103 000758,77
62.XIXMegaclite21,75,42,1 x 101424 493 000752,88
63. S/2003 J 223,221,5 x 101329 541 000979,99
LIIIDia
LVIIEirene
LXXIErsa
LHerse
XLIXKore
LXVPandia
LVIIIPhilophrosyne
S/2003 J 24
LIS/2010 J 1
LIIS/2010 J 2
LXXIIS/2011 J 1
LVIS/2011 J 2
S/2011 J3
LIVS/2016 J1
S/2016 J3
S/2016 J4
LIXS/2017 J1
LXIIIS/2017 J2
LXIVS/2017 J3
LXVIS/2017 J5
LXVIIS/2017 J6
LXVIIIS/2017 J 7
LXIXS/2017 J8
LXXS/2017 J9
S/2018 J2
S/2018 J3
S/2018 J4
S/2021 J1
S/2021 J2
S/2021 J3
S/2021 J4
S/2021 J5
S/2021 J6
S/2022 J1
S/2022 J2
S/2022 J3
LXIIValetudo

Referenser

  • Marazzini, C., "The names of the satellites of Jupiter: from Galileo to Simon Marius". Lettere Italiane (in Italian) (2005) 57 (3), sid. 391–407.
  • Galilei, Galileo – översatt av Albert Van Helden (1989), “Sidereus Nuncius”, Chicago & London: University of Chicago Press, sid. 14–16. ISBN 0-226-27903-0.

Noter

  1. ^ Sheppard, Scott S.. ”Moons of Jupiter”. Earth & Planets Laboratory. Carnegie Institution for Science. https://sites.google.com/carnegiescience.edu/sheppard/moons/jupitermoons. Läst 3 januari 2024. 
  2. ^ ”Moons of Jupiter”. NASA Science. https://science.nasa.gov/jupiter/moons/. Läst 3 januari 2024. ”Jupiter has 95 moons that have been officially recognized by the International Astronomical Union.” 
  3. ^ Anderson, J.D.; Johnson, T.V.; Shubert, G. med flera (2005). ”Amalthea's Density Is Less Than That of Water”. Science (The University of Chicago Press on behalf of The History of Science Society) 308 (5726): sid. 1291–1293. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15919987. 
  4. ^ Canup, Robert M.; Ward, William R. (2009). Origin of Europa and the Galilean Satellites. University of Arizona Press. http://adsabs.harvard.edu/abs/2008arXiv0812.4995C 
  5. ^ Jewitt, David; Haghighipour, Nader (2007). ”Irregular Satellites of the Planets: Products of Capture in the Early Solar System”. Annual Review of Astronomy and Astrophysics 45 (1): sid. 261–295. http://www.annualreviews.org/doi/abs/10.1146/annurev.astro.44.051905.092459?journalCode=astro. 

Se även

Externa länkar

Jupiters månar
Adrastea · Aitne · Amalthea · Ananke · Aoede · Arche · Autonoe · Callisto · Callirrhoe · Carme · Carpo · Chaldene · Cyllene · Dia · Eirene · Elara · Erinome · Ersa  · Euanthe · Eukelade · Eupheme · Euporie · Europa · Eurydome · Ganymedes · Harpalyke · Hegemone · Helike · Hermippe · Herse · Himalia · Io · Iocaste · Isonoe · Kale · Kallichore · Kalyke  · Kore · Leda · Lysithea · Megaclite · Metis · Mneme · Orthosie  · Pandia · Pasiphae · Pasithee · Philophrosyne · Praxidike · Sinope · Sponde · Taygete · Thebe · Thelxinoe · Themisto · Thyone · Valetudo
S/2003 J 2 · S/2003 J 4 · S/2003 J 9 · S/2003 J 10 · S/2003 J 12 · S/2003 J 16 · S/2003 J 18 · S/2003 J 19 · S/2003 J 23 · S/2010 J 1 · S/2010 J 2 · S/2011 J 1 · S/2011 J 2 · S/2016 J 1 · S/2017 J 1 · S/2017 J 2 · S/2017 J 3 · S/2017 J 5 · S/2017 J 6 · S/2017 J 7 · S/2017 J 8 · S/2017 J 9
Jupiter · Jupiters ringar
Jupiter
Månar
Inre månar
Galileiska
Yttre månar
Aitne · Ananke · Aoede · Arche · Autonoe · Callirrhoe · Carme · Carpo · Chaldene · Cyllene · Dia · Eirene · Elara · Erinome · Euanthe · Eukelade · Eupheme · Euporie · Eurydome · Harpalyke · Hegemone · Helike · Hermippe · Himalia · Iocaste · Isonoe · Kale · Kallichore · Kalyke · Leda · Lysithea · Megaclite · Mneme · Orthosie · Pasiphae · Pasithee · Philophrosyne · Praxidike · Sinope · Sponde · Taygete · Thelxinoe · Themisto · Thyone · Kore · Herse · S/2003 J 2 · S/2003 J 4 · S/2003 J 9 · S/2003 J 10 · S/2003 J 12 · S/2003 J 16 · S/2003 J 18 · S/2003 J 19 · S/2003 J 23 · S/2010 J 1 · S/2010 J 2 · S/2011 J 1 · S/2011 J 2 · S/2016 J 1 · S/2017 J1
Utforskningen
av Jupiter
Personer
Rymdsonder
Historiska
Pågående
Framtida
Geografi
Astronomi
Transit
Andra ämnen
Jupiterkorsande asteroider · Jupiter i fiktion
Solsystemet
Solsystemet
SolenMerkuriusVenusMånenJordenMarsPhobos och DeimosCeresAsteroidbältetJupiterJupiters naturliga satelliterJupiters ringarSaturnusSaturnus naturliga satelliterSaturnus ringarUranusUranus naturliga satelliterUranus ringarNeptunusNeptunus naturliga satelliterNeptunus ringarPlutoPlutos naturliga satelliterHaumeaHaumeas naturliga satelliterMakemakeKuiperbältetErisDysnomiaScattered discHills molnOorts kometmoln
Solen
•
Heliosfären
Noterbara småplaneter
Ceres · Vesta · Gaspra · Ida · Apophis · Kalliope
Ceres · Pluto · Haumea · Makemake · Eris
Jordens · Mars · Jupiters · Saturnus · Uranus · Neptunus · Plutos · Haumeas  · Eris
Grupper och familjer
Trojansk asteroid · Jordens trojaner · Mars trojaner · Jupiters trojaner · Centaur · Uranus trojaner · Neptunus trojaner · Asteroidmåne · Meteoroid · Pallas · Juno · Vesta · Hygiea
Solsystemets upptäckt och utforskning

Media som används på denna webbplats

Solar System Template Final.png
Major Solar System objects. Sizes of planets and Sun are roughly to scale, but distances are not. This is not a diagram of all known moons – small gas giants' moons and Pluto's S/2011 P 1 moon are not shown.
Ambox outdated serious.svg
An outdated clock with a serious icon
Jupiter.jpg
Original Caption Released with Image: This processed color image of Jupiter was produced in 1990 by the U.S. Geological Survey from a Voyager image captured in 1979. The colors have been enhanced to bring out detail. Zones of light-colored, ascending clouds alternate with bands of dark, descending clouds. The clouds travel around the planet in alternating eastward and westward belts at speeds of up to 540 kilometers per hour. Tremendous storms as big as Earthly continents surge around the planet. The Great Red Spot (oval shape toward the lower-left) is an enormous anticyclonic storm that drifts along its belt, eventually circling the entire planet.
The Galilean satellites (the four largest moons of Jupiter).tif

This composite includes the four largest moons of Jupiter which are known as the Galilean satellites. The Galilean satellites were first seen by the Italian astronomer Galileo Galilei in 1610. Shown from left to right in order of increasing distance from Jupiter, Io is closest, followed by Europa, Ganymede, and Callisto.

The order of these satellites from the planet Jupiter helps to explain some of the visible differences among the moons. Io is subject to the strongest tidal stresses from the massive planet. These stresses generate internal heating which is released at the surface and makes Io the most volcanically active body in our solar system. Europa appears to be strongly differentiated with a rock/iron core, an ice layer at its surface, and the potential for local or global zones of water between these layers. Tectonic resurfacing brightens terrain on the less active and partially differentiated moon Ganymede. Callisto, furthest from Jupiter, appears heavily cratered at low resolutions and shows no evidence of internal activity.

North is to the top of this composite picture in which these satellites have all been scaled to a common factor of 10 kilometers (6 miles) per picture element.

The Solid State Imaging (CCD) system aboard NASA's Galileo spacecraft acquired the Io and Ganymede images in June 1996, the Europa images in September 1996, and the Callisto images in November 1997.

Launched in October 1989, the spacecraft's mission is to conduct detailed studies of the giant planet, its largest moons and the Jovian magnetic environment.
Himalia.png
Image of the moon Himalia taken by the Cassini spacecraft on 19 December 2000.