Juniorvärldsmästerskapen i alpin skidsport

	Juniorvärldsmästerskapen i alpin skidsport
Sport(er)	Alpin skidsport
Tidpunkt	januari-mars
År	1982- (herrar och damer)
Geografisk omfattning	Hela världen

Juniorvärldsmästerskapen i alpin skidsport har arrangerats årligen av det internationala skidsportförbundet (FIS) sedan 1982 då det första mästerskapet ägde rum i franska Auron. I disciplinerna störtlopp, storslalom, slalom och kombination har det korats världsmästare sedan 1982, medan super-G inte kom med på programmet förrän 1988. Till JVM 2012 i Italien utökades programmet med en lagtävling. I juniorvärldsmästerskapen deltar åkare i åldrarna 15 till 20 år.

Sverige och Sälen arrangerade JVM 1987, men störtloppet kördes i norska Hemsedal, annars har JVM mest avgjorts i Alperna eller i Nordamerika.

Historia

Det allra första guldet på herrsidan vanns av fransmannen Franck Piccard och det första guldet på damsidan vanns av fransyskan Catherine Quittet, båda två vann guld i störtlopp 1982. Sveriges första medalj togs av Johan Wallner när han tog en bronsmedalj i storslalom det allra första JVM:et, dagen efter tog han dessutom guld i slalom. Första svenska dam att vinna medalj var Erika Hansson som tog guld i kombinationen i JVM 1992 i Maribor. Det var annars ett JVM som dominerades av svensken Tobias Hellman som tog tre guld, ett silver och ett brons. Vid JVM 1990 hade Norge enorma framgångar genom Kjetil André Aamodt (tre guld och två silver) och Lasse Kjus (ett guld, två silver och två brons). Vid JVM 2002 var det schweizaren Daniel Albrechts tur att dominera med tre guld och ett silver. På damsidan dominerade österrikiskan Sabine Ginther slutet av 1980-talet med sex guld och två silver mellan 1987 och 1989. Runt millennieskiftet var svenskan Anja Pärson med fyra guld och två brons en av de mer framstående och direkt efter tog tyskan Maria Riesch över och vann fem guld, två silver och två brons. Mellan 2006 och 2009 tog österrikiskan Anna Fenninger fyra guld, två silver och ett brons.

En av de största överraskningarna är bulgaren Stefan Schalamanov som vann guldet i slalomen vid JVM 1988, bland annat före svenske tvåan Thomas Fogdö. Men även vid JVM 1989 tog chilenaren Paulo Oppliger ett överraskande brons i störtloppet, och en överraskning var det även när nyzeeländskan Annelise Coberger tog brons i slalom vid JVM 1990.

Mästerskap

Upplaga	År	Värdstad	Värdland	Grenar
1	1982	Auron	Frankrike	8
2	1983	Sestriere	Italien	8
3	1984	Sugarloaf	USA	8
4	1985	Jasná	Tjeckoslovakien	8
5	1986	Bad Kleinkirchheim	Österrike	8
6	1987	Hemsedal/Sälen	Norge/ Sverige	8
7	1988	Madonna	Italien	10
8	1989	Aleyska	USA	10
9	1990	Zinal	Schweiz	10
10	1991	Hemsedal	Norge	10
11	1992	Maribor	Slovenien	10
12	1993	Montecampione	Italien	10
13	1994	Lake Placid	USA	10
14	1995	Voss	Norge	10
15	1996	Hoch-Ybrig	Schweiz	10
16	1997	Schladming	Österrike	10
17	1998	Megève	Frankrike	10
18	1999	Pra Loup	Frankrike	10
19	2000	Québec	Kanada	10
20	2001	Verbier	Schweiz	10
21	2002	Tarvisio	Italien	9
22	2003	Briançon	Frankrike	10
23	2004	Maribor	Slovenien	10
24	2005	Bardonecchia	Italien	10
25	2006	Québec	Kanada	10

Upplaga	År	Värdstad	Värdland	Grenar
26	2007	Altenmarkt/Flachau	Österrike	10
27	2008	Formigal	Spanien	10
28	2009	Garmisch Classic	Tyskland	10
29	2010	Les Houches	Frankrike	10
30	2011	Crans-Montana	Schweiz	10
31	2012	Roccaraso	Italien	11
32	2013	Québec	Kanada	11
33	2014	Jasná	Slovakien	11
34	2015	Hafjell	Norge	11
35	2016	Sotji	Ryssland	11
36	2017	Åre	Sverige	11
37	2018	Davos	Schweiz	11
38	2019	Trentino/Fassadalen	Italien	11
39	2020	Narvik	Norge	6
40	2021	Bansko	Bulgarien	6
41	2022	Panorama	Kanada	11
42	2023	St. Anton	Österrike	11
43	2024	Haute-Savoie	Frankrike	11

Medaljställning 1982–2024


Nr	Nation	Guld	Silver	Brons	Totalt
1	Österrike (AUT)	105	112	100	317
2	Schweiz (SUI)	63	65	47	175
3	Italien (ITA)	46	44	44	134
4	USA (USA)	31	25	22	78
5	Norge (NOR)	30	35	31	96
6	Sverige (SWE)	27	19	14	60
7	Frankrike (FRA)	27	18	36	81
8	Tyskland (GER)	18	26	21	65
9	Slovenien (SLO)	16	13	17	46
10	Kanada (CAN)	11	11	16	38
11	Västtyskland	8	8	5	21
12	SFR Jugoslavien	7	7	8	22
13	Sovjetunionen	3	2	4	9
14	Finland (FIN)	2	5	9	16
15	Liechtenstein (LIE)	2	4	1	7
16	Kroatien (CRO)	2	3	6	11
17	Tjeckoslovakien	2	3	3	8
18	Tjeckien (CZE)	2	1	4	7
19	Slovakien (SVK)	2	0	1	3
20	Japan (JPN)	1	2	2	5
21	Albanien (ALB)	1	0	1	2
	Bulgarien (BUL)	1	0	1	2
	Nya Zeeland (NZL)	1	0	1	2
24	Ryssland (RUS)	0	4	4	8
25	Spanien (ESP)	0	1	1	2
26	Storbritannien (GBR)	0	1	0	1
27	Belgien (BEL)	0	0	3	3
28	Chile (CHI)	0	0	1	1
Totalt (28 nationer)		408	409	403	1220