Jumdzjaagijn Tsedenbal
| Jumdzjaagijn Tsedenbal Юмжаагийн Цэдэнбал | |
 | |
| Tid i befattningen 26 januari 1952–11 juni 1974 | |
| Företrädare | Chorloogijn Tjojbalsan |
|---|---|
| Efterträdare | Dzjambyn Batmönch |
Ordförande i presidiet i den stora statshuralen (statsöverhuvud) | |
| Tid i befattningen 11 juni 1974–23 augusti 1984 | |
| Företrädare | Sonomyn Luvsan (tillförordnad) |
| Efterträdare | Nyamyn Dzjagvaral (tillförordnad) |
| Född | 17 september 1916 Davst, Uvs, Mongoliet |
| Död | 20 april 1991 (74 år) Moskva, Ryssland |
| Gravplats | Ulan Bator[1] |
| Politiskt parti | Mongoliska folkets revolutionära parti |
Jumdzjaagijn Tsedenbal, född 17 september 1916, död 20 april 1991, var en kommunistisk politiker och Folkrepubliken Mongoliets ledare 1952–1984. Under hans politiska liv var han premiärminister och ordförande i Mongoliska folkets revolutionära parti.
Tsedenbal kom från en fattig herdefamilj och fick sin utbildning i ekonomi i Moskva. 1939 blev han finansminister och var under hela 1940-talet ordförande i styrelsen för Mongoliets statsbank.
1952 efterträdde Tsedenbal Tjojbalsan som partichef och landets premiärminister. Efter att han vunnit en maktkamp i partledningen framstod Tsedenbal som landets verklige ledare. Med Chrustjovs avstaliniserings som förebild avvecklade han 1958 den personkult som Tjojbalsan varit föremål för under sin levnad.[2]
Tsedenbal förde en försiktig utrikespolitik under det Kalla kriget och trots att han samarbetade nära med Sovjetunionen så försökte han undvika att Mongoliet förvandlades till en sovjetrepublik. I brytningen mellan de sovjetiska och kinesiska kommunistpartierna tog han dock ställning för Sovjetunionen, vilket gjorde att han utsattes för häftig polemik från Kinas sida, särskilt under kulturrevolutionen.[3]
Tsedenbal tvingades gå i pension 1984 på grund av sviktande hälsa. Hans fru Anastasia Filatova skall ha varit en av Mongoliets mäktigaste kvinnor då hon hade nära band till Leonid Brezjnev.
Källor
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Norrman och Engman, s. 60f.
- ^ Norrman och Engman, s. 154ff.
- Norrman, Karl-Erik; Engman Hans (1969). Mongoliet: den första folkrepubliken. Tema, 99-0110911-6. Stockholm: LT. Libris 8078131
- Rossabi, Morris. (2005) (på engelska). Modern Mongolia [Elektronisk resurs] from khans to commissars to capitalists. Berkeley: University of California Press. Libris 9980539
- Sanders, Alan J. K. Historical Dictionary of Mongolia. 3:e upplagan. Lanham, Md.: Scarecrow Press, 2010.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Helmut Schaar , Licens: CC BY-SA 3.0
Yumjaagiin Tsedenbal, first secretary of the Central Committee of the Mongolian Revolutionary People's Party, at the VI-th party congress of the "SED" in Berlin.