Julius von Hann

Julius von Hann
Julius von Hann.jpg
Född23 mars 1839[1][2][3]
Schloss Haus[4]
Död1 oktober 1921[5][1][2] (82 år)
Wien[6]
MedborgarskapÖsterrike
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningFysiker, professor, meteorolog, geograf
ArbetsgivareWiens universitet
Graz universitet
Central Institute for Meteorology and Geodynamics
Utmärkelser
Cothenius-medaljen (1888)
Buys Ballot-medaljen (1893)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Julius Ferdinand von Hann, född 23 mars 1839 i Schloss Haus i Wartberg ob der Aist, Oberösterreich, död 1 oktober 1921 i Wien, var en österrikisk meteorolog, geograf och fysiker.

Hann blev 1867 vetenskapligt biträde och 1869 adjunkt vid meteorologiska centralanstalten i Wien samt var 1877–1897 föreståndare för densamma. Dessutom blev han 1868 privatdocent i meteorologi och 1873 extra ordinarie professor i fysisk geografi och var 1877–1897 professor i fysik. Åren 1897–1900 var han professor i meteorologi i Graz och blev sedan åter professor i Wien, i kosmisk fysik. Hann blev ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1881, Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1882 och av svenska Vetenskapsakademien 1906. Han tilldelades Buys Ballot-medaljen 1893 och Symons Gold Medal 1904. År 1866 blev han Karl Jelineks medarbetare som redaktör av Zeitschrift der österreichischen Gesellschaft für Meteorologie, var sedan 1877 ensam redaktör av tidskriften och var efter 1885 jämte Wladimir Köppen den ene huvudredaktören för den 1884 i Berlin uppsatta Meteorologische Zeitschrift, i vilken den förra 1885 uppgick. Dessa tidskrifter blev genom Hanns bidrag ledande organ inom den meteorologiska forskningen. Inom signalbehandling har en fönsterfunktion blivit uppkallad efter Hann[7].

Bibliografi (i urval)

  • Die Erde als Weltkörper, ihre Atmosphäre und Hydrosphäre (1872, del 1 av samlingen "Allgemeine Erdkunde")
  • Handbuch der Klimatologie (1883, blev en del av Katzels "Bibliothek geographischer Handbücher")
  • Atlas der Meteorologie (del 3 av Berghaus "Physikalischer Atlas")
  • Die Temperatur von Wien nach hundertjährigen Beobachtungen 1877, Die Meteorologie von Wien nach den Beobachtungen–1852-1900 (1901)
  • Die Vertheilung des Luftdruckes über Mittel- und Südeuropa (1887)
  • Zur Frage über den Ursprung des Föhn (1866)
  • Die Gesetze der Temperaturänderung in aufsteigenden Luftströmungen und einige der wichtigsten Folgerungen aus denselben (1874)
  • Die Abnahme des Wasserdampfgehaltes mit der Höhe in der Atmosphäre (1874, 1894)
  • Untersuchungen über die tägliche Oscillation des Barometers (1889, 1892, 1895, 1898)
  • Studien über die Luftdruck- und Temperaturverhältnisse auf dem Sonnblickgipfel nebst Bemerkungen über deren Bedeutung für die Theorie der Cyclonen und Anticyclonen (1891)
  • Über den Einfluss des Regens auf den Barometerstand und über die Entstehung der Niederschläge im allgemeinen (1876)
  • Lehrbuch der Meteorologie (1901, omarbetad 1905), ett omfångsrikt sammanfattande arbete över tidens meteorologiska forskningsresultat.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hann-julius-ferdinand, omnämnd som: Julius Ferdinand Hann.[källa från Wikidata]
  3. ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 25360, omnämnd som: Julius von Hann.[källa från Wikidata]
  4. ^ Ferdinand Krackowizer & Franz Berger, Biographisches Lexikon des Landes Österreich ob der Enns : Gelehrte, Schriftsteller und Künstler Oberösterreichs seit 1800, Verein und Institut für Ostbairische Heimatforschung, 1931, omnämnd som: Hann, Julius, läs online och läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ганн Юлиус”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ганн Юлиус”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ R. B. Blackman and John Tukey (1959) "Particular Pairs of Windows" i The Measurement of Power Spectra, From the Point of View of Communications Engineering, New York: Dover, pp. 98-99.
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Julius von Hann.jpg
Julius von Hann, Austrian meteorologist