Julius Nicolaysen

Julius Nicolaysen
Född	31 juli 1831
Död	25 december 1909 (78 år)
Medborgare i	Norge
Utbildad vid	Universitetet i Oslo
Sysselsättning	Läkare, kirurg, tandläkare
Arbetsgivare	Universitetet i Oslo
Barn	Johan Nicolaysen (f. 1860)
Föräldrar	Lyder Nicolaysen
Släktingar	Nicolay Nicolaysen (syskon)
Utmärkelser
Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1900)[1] Kommendör av Sankt Olavs orden
Redigera Wikidata

Julius Nicolaysen, född den 31 juli 1831 i Bergen, död den 25 december 1909 i Kristiania, var en norsk läkare, halvbror till Nicolay Nicolaysen, far till Johan Nicolaysen.

Nicolaysen var militärläkare vid norska gardet i Stockholm 1857–60, sedan 1867 universitetsstipendiat i kirurgi och 1870–1908 professor i medicin i Kristiania samt sedan 1872 därjämte överkirurg vid Rikshospitalet. Han kreerades till hedersdoktor vid Köpenhamns universitets jubelfest 1879 och var ledamot av Svenska läkarsällskapet (1882).

Nicolaysen, som kirurg en föregångsman i Norge, var den förste, som där med lyckligt resultat utförde ovariotomi (1866) och tarmresektion (1885). Många av hans uppsatser är offentliggjorda i "Norsk magazin for lægevidenskaben" (sedan 1857), "Klinisk aarbog" - bägge dessa publikationer var han med om att utge - och i "Nordiskt medicinskt arkiv", varav han var medredaktör för Norge.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nicolaysen, 2. Julius, 1904–1926.