Julön
- Denna artikel handlar om Julön i Indiska oceanen. För Julön i Stilla havet, se Kiritimati.
- Uppslagsordet ”Christmas Island” leder hit. För andra betydelser, se Christmas Island (olika betydelser).
| Julön Territory of Christmas Island | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||
| Nationalsång: Advance Australia Fair | ||||||
 | ||||||
| Huvudstad (även största stad) | Flying Fish Cove | |||||
| Officiella språk | Engelska (De facto) | |||||
| Statsskick | Konstitutionell monarki | |||||
| - | Regent | Charles III | ||||
| - | Generalguvernör | Quentin Bryce | ||||
| Självständighet | Australiskt territorium | |||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 135 km² (n/a) | ||||
| - | Vatten (%) | 0 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 års uppskattning | 2 200[1] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 16,3 inv./km² | ||||
| Valuta | Australisk dollar (AUD) | |||||
| Tidszon | UTC + 7 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Murray Hill, 361 m ö.h. | ||||
| Kör på | Vänster | |||||
| Nationaldag | 26 januari (Australien) | |||||
| Landskod | CX, CXR, 162 | |||||
| Toppdomän | .cx | |||||
| Landsnummer | 61 | |||||
Julön (engelska: Christmas Island) är en ö i östra delen av Indiska oceanen. Ön är 135 km² och har cirka 2 200 invånare, är ett australiskt territorium och belägen 360 km sydväst om Java och 1 290 km nordväst om Australien. Julön upptäcktes den 25 december 1643 av sjöfarare från Brittiska Ostindiska Kompaniet.
Huvudort på ön är Flying Fish Cove, även kallad The Settlement.
Man bröt länge fosfat på ön som ursprungligen skapats från döda havsorganismer.
Historia
Upptäckt
Första nedskrivna information om öns existens är från 1615, men det var William Mynors, kapten på Royal Mary, en segelskuta tillhörande Brittiska Ostindiska Kompaniet som namngav ön när han seglade förbi den på juldagen, år 1643.[2] Första antecknade landstigningen ägde rum 1688.
Japanska invasionen
Efter krigsutbrottet i Sydostasien år 1941 var Julön ett strategiskt mål för japansk ockupation på grund av dess stora fosfattillgångar. Den första attacken genomfördes den 20 januari 1942 av den japanska ubåten I-59, som torpederade det norska lastfartyget M/S Eidsvold.[3] Fartyget drev och sjönk så småningom utanför West White Beach. De flesta av de europeiska och asiatiska anställda och deras familjer evakuerades till Perth. I slutet av februari och början av mars 1942 utförde japanska skepp ytterligare två attacker på ön.[4]
Överföring till Australien
På Australiens begäran överfördes Julön från Storbritannien till Australien 1957. Australien betalade Singapores regering £2,9 miljoner i kompensation för det uppskattade fosfatvärdet som Singapore gick miste om vid överföringen.
Geografi
Klimat
Klimatet är tropiskt. Värme och luftfuktighet styrs av passadvindarna.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Flora och fauna
63 procent av öns yta utgörs idag av Julöns nationalpark, ett område som domineras av regnskog.[6] På grund av öns isolerade geografiska läge och den minimala mänskliga påverkan på ön förekommer en hög endemism av flora och fauna. Hela 254 arter av växt- och djurliv förekommer endast på Julön.[7] På ön häckar varje år cirka 80 000 sjöfåglar, däribland den endemiska Julöfregattfågeln.
Påfallande är dessutom det stora antalet landkrabbor på ön med ungefär 20 olika arter. Arten Gecarcoidea natalis har till exempel en population av cirka 45 miljoner individer.[6]
Öns ursprungliga däggdjursfauna är starkt hotad i beståndet eller redan utdöd. Två arter av råttor, Rattus macleari och Rattus nativitatis, försvann på ön efter att svartråttan och husmusen introducerades. Av tre endemiska arter eller underarter (Pipistrellus tenuis murrayi [en fladdermus], Crocidura trichura [en näbbmus], Pteropus melanotus natalis [en flyghund]) finns bara mindre populationer kvar.[8]
Gecarcoidea natalis, Röd krabba
Ekonomi och infrastruktur
Fosfatbrytning var den enda betydande ekonomiska aktiviteten, men i december 1987 stängde den australiensiska regeringen gruvan. År 1991 var gruvan åter i drift av ett konsortium som inkluderade många av de före detta gruvarbetarna, nu som aktieägare.
Med ekonomiskt stöd av regeringen öppnades Christmas Island Casino and Resort 1993, men stängdes efter bara några års drift år 1998.
Frimärken
Ett postkontor öppnades på ön år 1901 och sålde frimärken från Straits Settlements.
Efter den japanska ockupationen (1942–1945) togs frimärken från den brittiska militära administrationen i brittiska Malaya i bruk, med Singapore-stämplar.
År 1958 fick ön sina egna frimärken efter att ha satts under Australiens förvaltning. Den hade ett stort filatelistiskt och postalt oberoende, administrerat först av fosfatkommissionen (1958-1969) och därefter av öns regering (1969-1993). Detta avslutades den 2 mars 1993, då Australia Post blev öns postoperatör. Frimärken från Julön kan användas i Australien och vice versa.
Transporter
Det går två flygningar per vecka till Julöns flygplats från Perth (via RAAF Learmonth) samt en gång i veckan från Malaysia med Malaysia Airlines.
Demografi
Befolkningen uppgår till ca 2200 personer. Det är ca 70% kineser, ca 20% av europeiskt ursprung och ca 10% malajer.[1]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Christmas Island, 30 mars 2012.
Noter
- ^ [a b] https://www.cia.gov/library/publications/resources/the-world-factbook/geos/print_kt.html Arkiverad 16 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine. CIA World Factbook
- ^ ”Christmas Island history” (på engelska). Arkiverad från originalet den 4 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120304001240/http://www.environment.gov.au/parks/christmas/culture-history/island-history.html. Läst 16 december 2011.
- ^ L, Klemen (1999-2000). ”Allied Merchant Ship Losses in the Pacific and Southeast Asia” (på engelska). Forgotten Campaign: The Dutch East Indies Campaign 1941-1942. http://www.dutcheastindies.webs.com/allied_losses.html.
- ^ ”The Mystery of Christmas Island, March 1942”. Arkiverad från originalet den 21 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160121080434/http://www.dutcheastindies.webs.com/christmas.html. Läst 19 februari 2013.
- ^ ”Australian Bureau of Meteorology - Julön” (på engelska). http://www.bom.gov.au/climate/averages/tables/cw_200790_All.shtml. Läst 16 december 2011.
- ^ [a b] Christmas Island National Park - Welcome, officiell hemsida
- ^ Christmas Island National Park - Management, officiell hemsida
- ^ Christmas Island National Park - Native animals, officiell hemsida
Externa länkar
- Christmas Island Tourism Association – Officiella webbsidan för turister.
- Christmas Island National Park – Officiella webbsidan för Julöns nationalpark.
- Christmas Island på Open Directory Project
| |||||||||||
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
State flag and government ensign (internal waters only) of Queensland.
FIAV 110010.svg:
.svg)
State flag and government ensign (internal waters only) of Victoria.
Författare/Upphovsman: Glen Fergus, Licens: CC BY-SA 2.5
Common Noddy, Anous stolidus. Lady Elliot Island, Australia
Författare/Upphovsman: TUBS
,
Licens: CC BY-SA 3.0
Location of Christmas Island in the region.
_Islands.svg)
Flago de la Kokosinsuloj, uzo ne oficiala
Författare/Upphovsman: user:Dbenbenn, Licens: CC0
The flag of the Australian Capital Territory
It is from openclipart.org, specifically australia_capital_territory.svg by Caleb Moore
Författare/Upphovsman: Vector-Images.com (vectorized by Gvido Petersons), Licens: CC BY-SA 3.0
Unofficial coat of arms of Christmas Island – "The above arms were sometimes used, but were not official arms. The composition was based on the letterhead of the former private company Phosphate Mining Company of Christmas Island (PMCI)." [1]
Författare/Upphovsman: John Tann from Sydney, Australia, Licens: CC BY 2.0
Margaret Knoll, Christmas Island, Australia, April 2011.
Map of Christmas. This map was produced by the U.S. Central Intelligence Agency, unless otherwise indicated. Maps dated 1976 were taken from The Indian Ocean Atlas, published by the Central Intelligence Agency.
The flag of the Northern Territory (adopted on July 1, 1978 on the first day of self-government) was designed by the Australian artist Robert Ingpen, of Drysdale Victoria, after consultation with members of the community at the invitation of the Northern Territory Government. The flag incorporates the three official Territorian colours of black, white and ochre and is divided into two panels, black at the hoist side taking up one third the length of the flag while the remainder is equal to two third the length of the flag in ochre. The black panel display the five white stars that form the constellation of the Southern Cross, using the Victorian configuration of the Southern Cross with stars having between five to eight points. The flag also features the official Northern Territory floral emblem on the red ochre panel, a stylisation of the Sturt's Desert Rose, which uses seven petals encircling a seven-pointed black star of the federation in the centre. The seven petals symbolises the six Australian states plus the Northern Territory. The Northern Territory Flag was the first official flag that did not contain the Union Jack.
The first postage stamp of Christmas Island, 2¢, 1958, Queen Elizabeth II definitive.
