Jugoslaviska förstaligan i fotboll
| Stat |  SFR Jugoslavien |
|---|---|
| Federation | Uefa |
| Grundad | 1946 |
| Nedlagd | 1992 |
| Nationella cuper | Jugoslaviska cupen |
| Internationella cuper | Europacupen Uefacupen |
Jugoslaviska förstaligan i fotboll (serbokroatiska: Prva Liga, Пpвa Лигa) var högsta fotbollsserien i Kungariket Jugoslavien (1918–1941) och socialistiska Jugoslavien (1945–1991). Den kan också syfta på förstaligan i fotboll i Förbundsrepubliken Jugoslavien (1991–2003), före namnbytet till Serbien och Montenegro.
Mästerskapet var tillsammans med Jugoslaviska cupen en av de årliga nationella fotbollstävlingarna i Jugoslavien.
Kungariket Jugoslavien (1923-1940)
Detta var den första nationella klubbtävlingen i Kungariket Jugoslavien (named the Kingdom of Serbs, Croats and Slovenes until 1930). Mästerskapet startade 1923 och de fyra första säsongerna handlade det om cupturnering, medan första alla möter alla-tävlingen spelades 1927. Mellan 1927 och 1940 spelades 17 säsonger, och alla titlarna vanns av klubbar från Kroatien (Građanski Zagreb, Concordia Zagreb, HAŠK Zagreb och Hajduk Split) eller Serbien (BSK Belgrad och Jugoslavija Belgrad).
Turneringen ordnades av Nogometni Savez Jugoslavije (kroatiska Jugoslaviens fotbollsförbund), som grundades i april 1919 i Zagreb,[1] fram till 1929 års diskussioner mellan förbundets avdelningar i Zagreb och Belgrad. Det ledde till att högkvarteret i maj 1930 flyttade till Belgrad och antog serbiskspråkiga namnet Fudbalski Savez Jugoslavije och fortsatte organisera tävlingen tills den avbröts av andra världskriget.[2] I samband med grundandet av Banovina Kroatien 1939, skapades separata kroatiska och serbiska ligor, vilka spelades fram till andra världskriget.
Mästare och skyttekungar
| Säsong | Format | Mästare | Tvåa | Skyttekung(ar) [3] | Mål | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1923 | Cupturnering (Alla möter alla, enkelserie; 6 lag) | Građanski Zagreb | SAŠK Sarajevo | Dragan Jovanović (Jugoslavija Beograd) | 4 | |
| 1924 | Cupturnering (Alla möter alla, enkelserie; 7 lag) | Jugoslavija Beograd | Hajduk Split | Dragan Jovanović (Jugoslavija Beograd) | 6 | |
| 1925 | Cupturnering (Alla möter alla, enkelserie; 7 lag) | Jugoslavija Beograd | Građanski Zagreb | Dragan Jovanović (Jugoslavija Beograd) | 4 | |
| 1926 | Cupturnering (Alla möter alla, enkelserie; 7 lag) | Građanski Zagreb | Jugoslavija Beograd | Dušan Petković (Jugoslavija Beograd) | 4 | |
| 1927 | Seriespel (Alla möter alla, enkelserie; 6 lag) | Hajduk Split | BSK Beograd | Kuzman Sotirović (BSK Beograd) | 6 | |
| 1928 | Seriespel {Alla möter alla, enkelserie; 6 lag) | Građanski Zagreb | Hajduk Split | Ljubo Benčić (Hajduk Split) | 8 | |
| 1929 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 5 lag) | Hajduk Split | BSK Beograd | Đorđe Vujadinović (BSK Beograd) | 10 | |
| 1930 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 6 lag) | Concordia Zagreb | Jugoslavija Beograd | Blagoje Marjanović (BSK Beograd) | 10 | |
| 1930/1931 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 6 lag) | BSK Beograd | Concordia Zagreb | Đorđe Vujadinović (BSK Beograd) | 12 | |
| 1931/1932 | Cupturnering (Alla möter alla, dubbelserie; 8 lag) | Concordia Zagreb | Hajduk Split | Svetislav Valjarević (Concordia Zagreb) | 10 | |
| 1932/1933 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 11 lag) | BSK Beograd | Hajduk Split | Vladimir Kragić (Hajduk Split) | 21 | |
| 1933–34 | Nationellt mästerskap spelades ej. | |||||
| 1934/1935 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 10 lag) | BSK Beograd | Jugoslavija Beograd | Leo Lemešić (Hajduk Split) | 18 | |
| 1935/1936 | Cupturnering (Alla möter alla, dubbelserie; 14 lag) | BSK Beograd | Slavija Sarajevo | Blagoje Marjanović (BSK Beograd) | 5 | |
| 1936/1937 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 10 lag) | Građanski Zagreb | Hajduk Split | Blagoje Marjanović (BSK Beograd) | 21 | |
| 1937/1938 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 10 lag) | HAŠK Zagreb | BSK Beograd | August Lešnik (Građanski Zagreb) | 17 | |
| 1938/1939 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 12 lag) | BSK Beograd | Građanski Zagreb | August Lešnik (Građanski Zagreb) | 22 | |
| 1939/1940 | Seriespel [4] (Alla möter alla, dubbelserie; 6 lag) | Građanski Zagreb | BSK Beograd | Svetislav Glišović (BSK Beograd) | 10 | |
Resultat efter klubb
| Nr | Klubb | Mästerskap | Andraplatser |
|---|---|---|---|
| 1 | BSK Beograd | 5 | 4 |
| 2 | Građanski Zagreb | 5 | 2 |
| 3 | Hajduk Split | 2 | 5 |
| 4 | Jugoslavija Beograd | 2 | 3 |
| 5 | Concordia Zagreb | 2 | 1 |
| 6 | HAŠK Zagreb | 1 | 0 |
| 7 | Slavija Sarajevo | 0 | 1 |
| 8 | SAŠK Sarajevo | 0 | 1 |
SFR Jugoslavien (1945-1992)
Mästare och skyttekungar
| Säsong | Mästare | Tvåa | Trea | Skyttekung(ar) | Mål |
|---|---|---|---|---|---|
| 1945[A 1] | SR Serbien | JNA | SR Kroatien | Stjepan Bobek (JNA) | 8 |
| 1946/1947 | Partizan | Dinamo Zagreb | Crvena Zvezda | Franjo Wölfl (Dinamo Zagreb) | 28 |
| 1947/1948 | Dinamo Zagreb | Hajduk Split | Partizan | Franjo Wölfl (Dinamo Zagreb) | 22 |
| 1948/1949 | Partizan | Crvena Zvezda | Hajduk Split | Frane Matošić (Hajduk Split) | 17 |
| 1950 | Hajduk Split | Crvena Zvezda | Partizan | Marko Valok (Partizan) | 17 |
| 1951 | Crvena Zvezda | Dinamo Zagreb | Hajduk Split | Kosta Tomašević (Crvena Zvezda) | 16 |
| 1952 | Hajduk Split | Crvena Zvezda | Lokomotiva Zagreb | Stanoje Jocić (BSK Belgrad) | 13 |
| 1952/1953 | Crvena Zvezda | Hajduk Split | Partizan | Todor Živanović (Crvena Zvezda) | 17 |
| 1953/1954 | Dinamo Zagreb | Partizan | Crvena Zvezda | Stjepan Bobek (Partizan) | 21 |
| 1954/1955 | Hajduk Split | BSK Belgrad | Dinamo Zagreb | Predrag Marković (BSK Belgrad) Kosta Tomašević (Spartak) Bernard Vukas (Hajduk Split) | 20 |
| 1955/1956 | Crvena Zvezda | Partizan | Radnički Belgrad | Muhamed Mujić (Velež Mostar) Tihomir Ognjanov (Spartak) Todor Veselinović (Vojvodina) | 21 |
| 1956/1957 | Crvena Zvezda | Vojvodina | Hajduk Split | Todor Veselinović (Vojvodina) | 28 |
| 1957/1958 | Dinamo Zagreb | Partizan | Radnički Belgrad | Todor Veselinović (Vojvodina) | 19 |
| 1958/1959 | Crvena Zvezda | Partizan | Vojvodina | Bora Kostić (Crvena Zvezda) | 25 |
| 1959/1960 | Crvena Zvezda | Dinamo Zagreb | Partizan | Bora Kostić (Crvena Zvezda) | 19 |
| 1960/1961 | Partizan | Crvena Zvezda | Hajduk Split | Zoran Prljinčević (Radnički Belgrad) Todor Veselinović (Vojvodina) | 16 |
| 1961/1962 | Partizan | Vojvodina | Dinamo Zagreb | Dražan Jerković (Dinamo Zagreb) | 16 |
| 1962/1963 | Partizan | Dinamo Zagreb | Željezničar | Mišo Smajlović (Željezničar) | 18 |
| 1963/1964 | Crvena Zvezda | OFK Belgrad | Dinamo Zagreb | Asim Ferhatović (FK Sarajevo) | 19 |
| 1964/1965 | Partizan | FK Sarajevo | Crvena Zvezda | Zlatko Dračić (NK Zagreb) | 23 |
| 1965/1966 | Vojvodina | Dinamo Zagreb | Velež Mostar | Petar Nadoveza (Hajduk Split) | 21 |
| 1966/1967 | FK Sarajevo | Dinamo Zagreb | Partizan | Mustafa Hasanagić (Partizan) | 18 |
| 1967/1968 | Crvena Zvezda | Partizan | Dinamo Zagreb | Slobodan Santrač (OFK Belgrad) | 22 |
| 1968/1969 | Crvena Zvezda | Dinamo Zagreb | Partizan | Vojin Lazarević (Crvena Zvezda) | 22 |
| 1969/1970 | Crvena Zvezda | Partizan | Velež Mostar | Slobodan Santrač (OFK Belgrad) Dušan Bajević (Velež Mostar) | 20 |
| 1970/1971 | Hajduk Split | Željezničar | Dinamo Zagreb | Petar Nadoveza (Hajduk Split) Božo Janković (Željezničar) | 20 |
| 1971/1972 | Željezničar | Crvena Zvezda | OFK Belgrad | Slobodan Santrač (OFK Belgrad) | 33 |
| 1972/1973 | Crvena Zvezda | Velež Mostar | OFK Belgrad | Slobodan Santrač (OFK Belgrad) Vojin Lazarević (Crvena Zvezda) | 25 |
| 1973/1974 | Hajduk Split | Velež Mostar | Crvena Zvezda | Danilo Popivoda (Olimpija Ljubljana) | 17 |
| 1974/1975 | Hajduk Split | Vojvodina | Crvena Zvezda | Dušan Savić (Crvena Zvezda) Boško Đorđević (Partizan) | 20 |
| 1975/1976 | Partizan | Hajduk Split | Dinamo Zagreb | Nenad Bjeković (Partizan) | 24 |
| 1976/1977 | Crvena Zvezda | Dinamo Zagreb | Sloboda Tuzla | Zoran Filipović (Crvena Zvezda) | 21 |
| 1977/1978 | Partizan | Crvena Zvezda | Hajduk Split | Radomir Savić (FK Sarajevo) | 21 |
| 1978/1979 | Hajduk Split | Dinamo Zagreb | Crvena Zvezda | Dušan Savić (Crvena Zvezda) | 24 |
| 1979/1980 | Crvena Zvezda | FK Sarajevo | Radnički Niš | Safet Sušić (FK Sarajevo) Dragoljub Kostić (Napredak Kruševac) | 17 |
| 1980/1981 | Crvena Zvezda | Hajduk Split | Radnički Niš | Milan Radović (NK Rijeka) | 26 |
| 1981/1982 | Dinamo Zagreb | Crvena Zvezda | Hajduk Split | Snješko Cerin (Dinamo Zagreb) | 19 |
| 1982/1983 | Partizan | Hajduk Split | Dinamo Zagreb | Sulejman Halilović (Dinamo Vinkovci) | 18 |
| 1983/1984 | Crvena Zvezda | Partizan | Željezničar | Darko Pančev (Vardar Skopje) | 19 |
| 1984/1985 | FK Sarajevo | Hajduk Split | Partizan | Zlatko Vujović (Hajduk Split) | 25 |
| 1985/1986 | Partizan [5] | Crvena Zvezda | Velež Mostar | Davor Čop (Dinamo Vinkovci) | 20 |
| 1986/1987 | Partizan [6] | Velež Mostar | Crvena Zvezda | Radmilo Mihajlović (Željezničar) | 23 |
| 1987/1988 | Crvena Zvezda | Partizan | Velež Mostar | Duško Milinković (Rad Belgrad) | 16 |
| 1988/1989 | Vojvodina | Crvena Zvezda | Hajduk Split | Davor Šuker (NK Osijek) | 18 |
| 1989/1990 | Crvena Zvezda | Dinamo Zagreb | Hajduk Split | Darko Pančev (Crvena Zvezda) | 25 |
| 1990/1991 | Crvena Zvezda | Dinamo Zagreb | Partizan | Darko Pančev (Crvena Zvezda) | 34 |
| 1991/1992 | Crvena Zvezda | Partizan | Vojvodina | Darko Pančev (Crvena Zvezda) | 25 |
- ^ En specialturnering spelades för att framhäva den jugoslaviska enheten. Turneringen bestod av sex lag; Serbien, Kroatien, Makedonien, Vojvodina, Slovenien, Montenegro, Bosnien och Hercegovina, och ett av JNA-lag.
Titlar efter klubb
| Nr | Klubb | Titlar | Säsonger |
|---|---|---|---|
| 1 | Crvena Zvezda | 19 | 1951, 1952/1953, 1955/1956, 1956/1957, 1958/1959, 1959/1960, 1963/1964, 1967/1968, 1968/1969, 1969/1970, 1972/1973, 1976/1977, 1979/1980, 1980/1981, 1983/1984, 1987/1988, 1989/1990, 1990/1991, 1991/1992 |
| 2 | Partizan | 11 | 1946/1947, 1948/1949, 1960/1961, 1961/1962, 1962/1963, 1964/1965, 1975/1976, 1977/1978, 1982/1983, 1985/1986, 1986/1987 |
| 3 | Hajduk Split | 7 | 1950, 1952, 1954/1955, 1970/1971, 1973/1974, 1974/1975, 1978/1979 |
| 4 | Dinamo Zagreb | 4 | 1947/1948, 1953/1954, 1957/1958, 1981/1982 |
| 5 | FK Sarajevo | 2 | 1966/1967, 1984/1985 |
| Vojvodina | 2 | 1965/1966, 1988/1989 | |
| 7 | Željezničar | 1 | 1971/1972 |
Resultat efter klubb-delrepublik
| Nr | Klubb | Delrepublik | Mästare | Tvåa | Trea |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Crvena Zvezda | SRB | 19 | 9 | 7 |
| 2 | Partizan | SRB | 11 | 9 | 8 |
| 3 | Hajduk Split | CRO | 7 | 6 | 8 |
| 4 | Dinamo Zagreb | CRO | 4 | 11 | 7 |
| 5 | Vojvodina | SRB | 2 | 3 | 2 |
| 6 | FK Sarajevo | BIH | 2 | 2 | 0 |
| 7 | Željezničar | BIH | 1 | 1 | 2 |
| 8 | Velež | BIH | 0 | 3 | 4 |
| 9 | OFK Belgrad* | SRB | 0 | 2 | 2 |
| =10 | Radnički Belgrad | SRB | 0 | 0 | 2 |
| =10 | Radnički Niš | SRB | 0 | 0 | 2 |
| =12 | Lokomotiva Zagreb | CRO | 0 | 0 | 1 |
| =12 | Sloboda Tuzla | BIH | 0 | 0 | 1 |
- *Hette BSK Belgrad fram till 1957
Alla tiders skyttekungar
Lista över spelare som gjort 100 mål eller mer under perioden 1946-1992 i SFR Jugoslaviens period.
Källa: RSSSF; Senast uppdaterad 14 december 2007 [3]
| Nr | Namn | Mål | Klubb | Ligakarriär |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Slobodan Santrač | 218 | OFK Beograd, Partizan, Galenika | |
| 2 | Darko Pančev | 169 | Vardar, Crvena Zvezda | 1982–1992 |
| 3 | Dušan Bajević | 166 | Velež Mostar | 1966–1977, 1981–1983 |
| 4 | Bora Kostić | 158 | Crvena Zvezda | |
| 5 | Frane Matošić | 149 | Hajduk Split | 1946–1953 |
| 6 | Todor Veselinović | 145 | Vojvodina | 1951–1961 |
| 7 | Stjepan Bobek | 129 | Partizan | 1946–1956 |
| =7 | Zoran Prljinčević | 129 | Radnički Beograd, Crvena Zvezda | |
| 9 | Dušan Savić | 120 | Crvena Zvezda | 1973–1982 |
| 10 | Dragan Džajić | 113 | Crvena Zvezda | 1961–1975 |
| 11 | Vojin Lazarević | 112 | Sutjeska, Crvena Zvezda | 1962–1970, 1972–1974 |
| 12 | Josip Bukal | 111 | Željezničar | 1963–1973, 1977–1978 |
| 13 | Petar Nadoveza | 108 | Hajduk Split | 1963–1973 |
| 14 | Kosta Tomašević | 105 | Crvena Zvezda, Spartak Subotica | 1946–1956 |
| 15 | Vahid Halilhodžić | 104 | Velež Mostar | 1972–1981 |
| 16 | Snješko Cerin | 103 | Dinamo Zagreb | |
| 17 | Petar Nikezić | 102 | Vojvodina, Osijek | 1967–1978, 1979–1982 |
| 18 | Zlatko Vujović | 100 | Hajduk Split | 1977–1986 |
Noterbara klubbar (minst en säsong i toppen eller en titel)
Under årens lopp spelade många klubbar i ligan, men det var alltid vissa som tillhörde de mer framgångsrika, och de hörde ofta hemma i större städer. Bland dem fanns:
|
|
Efterträdande ligor
Säsongen 1990/1991 season var den sista med lag från alla delrepubliker. Med Upplösningen Jugoslavien skapades flera mindre ligor.
Slovenien och Kroatien drar sig ur
I juni 1991 utropade Slovenien sin självständighet, och Kroatien gjorde samma sak i oktober det året. Därmed skildes deras fotbollsförbund från Jugoslaviens fotbollsförbund så de båda kunde starta egna ligor. Slovenska förstaligan i fotboll hade premiär 1991, medan kroatiska Prva HNL började spelas 1992. På grund av kriget i Kroatien, spelades säsongen över kalenderåret, från februari till juni 1992.
Säsongen 1991/1992
Säsongen 1991/1992 var den sista i Socialistiska federationen Jugoslavien, fastän slovenska och kroatiska klubbar redan lämnat tävlingen. Klubbar från kvarstående förbund deltog alla i tävlingen, men på grund av att Bosnienkriget utbröt vid säsongens slut, avslutade aldrig de bosniska lagen säsongen. (Željezničar från Sarajevo spelade 17 av 33 matcher, medan Sloboda Tuzla och Velež Mostar slutade spela med några matcher kvar. Men de flesta matcherna kunde spelas, och Crvena Zvezda från Belgrad utropades till mästare.
Makedonien och Jugoslavien
Makedonska klubbar lämnade tävlingen efter säsongen 1991/1992, och började spela i Makedoniska förstaligan i fotboll kommande säsong. Säsongen 1992/1993 kunde inte bosniska klubbar spela på grund av stridigheterna, förutom Borac från Banja Luka (det starkaste Bosnisenserbiska samhället vid tidpunkten) som tillfälligt flyttade till Belgrad för att spela med klubbar från Serbien och Montenegro i den nya jugoslaviska ligan. (Serbien och Montenegro, de enda kvarstående efter att övriga medlemsrepubliker utropat självständighet, ändrade namn på landet till Förbundsrepubliken Jugoslavien.) Ligan spelades under detta namn till säsongen 2002/2003, då namnet ändrades till Serbisk-montenegrinska fotbollsligan. I juni 2006 utropade Montenegro slutligen självständighet, och fick från säsongen 2006/2007 egen fotbollsliga, styrd av det egna förbundet. Efterträdare till serbisk-montenegrinska ligan blev serbiska ligan som grundades som Prva liga (First League) 1992, men bytte namn till Serbiska superligan 2005.
Bosnien och Hercegovina
Samtidigt i Bosnien och Hercegovina blev fotbollssituationen komplicerad. På grund av kriget spelades inga matcher säsongen 1992/1993. I slutet av 1993 försökte man nystarta fotbollstävlingar i vissa delar, men splittringen påverkade även fotbollen. 1993 sparkade Bosnienkroaterna igång Herzeg-Bosnias förstaliga i fotboll där kroatiska klubbar deltog.
För bosniakerna ställdes, förutom en kort halvsäsong 1994 (som vanns av Čelik Zenica), det mesta spelet in fram till säsongen 1995/1996 då bosniakiska ligan startades. Bosnienserberna grundades sin egen Republika Srpskas förstaliga i fotboll samma år.
De tre olika fotbollsligorna i Bosnien och Hercegovina spelades sedan fram till år 2000.
Inför säsongen 2000/2001 startades bosniska Premijer Liga BiH, med bara kroatiska och bosniakiska klubbar, medan serberna fortsatte bojkotta och i stället spela egen liga fram tills de gick med, efter press från UEFA, inför säsongen 2002/2003. Premijer Liga blev den bosniska toppligan. Två etniskt baserade ligor bestod dock (serberna i Republika Srpskas förstaliga i fotboll, och kroaterna och bosniakerna i Federation BiH:s förstaliga), men ligorna kom senare ingå i den bosniska seriepyramiden.
Efterträdare
→ Bosniska Premier League (1998–)
→ Prva HNL (1992–)
→ Makedoniska förstaligan i fotboll (1992–)
→ Montenegrinska förstaligan i fotboll (2006–; gemensam liga med Serbien 1992–2006)
→ Serbiska Superligan (2006–; gemensam liga med Montenegro 1992–2006)
→ Slovenska Prva Liga (1991–)
Förbundsrepubliken Jugoslavien (1992–2002)
Mästare och skyttekungar
Förbundsrepubliken Jugoslavien bestod av de kvarvarande delrepublikerna Serbien och Montenegro. Namnet användes fram till FR Jugoslavien blev Serbien och Montenegro 2003.
| Säsong | Mästare | Tvåa | Trea | Skyttekung(ar) | Mål |
|---|---|---|---|---|---|
| 1992/1993 | Partizan | Crvena Zvezda | Vojvodina | Anto Drobnjak (Crvena Zvezda) Vesko Mihajlović (Vojvodina) | 22 |
| 1993/1994 | Partizan | Crvena Zvezda | Vojvodina | Savo Milošević (Partizan) | 21 |
| 1994/1995 | Crvena Zvezda | Partizan | Vojvodina | Savo Milošević (Partizan) | 30 |
| 1995/1996 | Partizan | Crvena Zvezda | Vojvodina | Vojislav Budimirović (Čukarički) | 23 |
| 1996/1997 | Partizan | Crvena Zvezda | Vojvodina | Zoran Jovičić (Crvena Zvezda) | 21 |
| 1997/1998 | Obilić | Crvena Zvezda | Partizan | Saša Marković (FK Železnik / Crvena Zvezda) | 27 |
| 1998/1999 | Partizan | Obilić | Crvena Zvezda | Dejan Osmanović (Hajduk Kula) | 16 |
| 1999/2000 | Crvena Zvezda | Partizan | Obilić | Mateja Kežman (Partizan) | 27 |
| 2000/2001 | Crvena Zvezda | Partizan | Obilić | Petar Divić (OFK Beograd) | 27 |
| 2001/2002 | Partizan | Crvena Zvezda | Sartid | Zoran Đurašković (Mladost Lučani) | 27 |
Se även
- Jugislaviska cupen
- Jugoslaviens fotbollsförbund
- Jugoslaviens herrlandslag i fotboll
- Serbiska Superligan
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 10 maj 2011.
Fotnoter
- ^ ”Povijest - počeci” (på kroatiska). Kroatiens fotbollsförbund. http://www.hns-cff.hr/?ln=hr&w=o_hns&d=povijest_poceci. Läst 28 juni 2008.
- ^ ”Fudbalski savez Srbije - History”. Serbiens fotbollsförbund. Arkiverad från originalet den 22 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090722085125/http://fss.rs/cms/item/home/sr/istorijat/HISTORY.html. Läst 28 juni 2008.
- ^ [a b] ”Yugoslavia - list of topscorers”. RSSSF. 14 december 2007. http://www.rsssf.com/tablesj/joegtops.html. Läst 26 juni 2008.
- ^ Ligan hade skrivit kontrakt för säsongen. 1939 började kroatiska och slovenska klubbar lämna Jugoslaviens fotbollsförbund och går med i nybildade Kroatiska fotbollsförbundet, som en protest mot centralstyrning av sport i Belgrad. Nya Kroatisk-slovenska fotbollsligan startades, medan jugoslaviska förstaligan fortsatte spelas, och snart blev serbiska förstaligan. Uppdelningen hävdes till slut med löftet att öka antalet klubbar från Kroatien och Slovenien. Till slut spelades en serie med 10 matcher.
- ^ Jugoslaviens fotbollsförbund beslutade att sista omgången skulle spelas om, efter misstankar om uppgjorda matcher. Partizan, som vunnit titeln efter 4-0 mot Željeznicar Sarajevo, vägrade och Željeznicar tilldelades seger med 3-0, vilket gav Crvena zvezda titeln och platsen i Europacupen 1986/1987. 1987 erkändes dock sluttabellen, med Partizan som mästare 1987.
”Yugoslavia list of champions”. RSSSF. 28 maj 2008. http://www.rsssf.com/tablesj/joegchamp.html. Läst 26 juni 2008. - ^ 10 klubbar hade börjat säsongen 1986/1987 med 6 poängs avdrag, bland dem Partizanoch Crvena zvezda, på grund av händelserna föregående säsong. Vardar Skopje, som inte blivit av med 6 poäng, vann titeln och fick spela i Europacupen 1987/1988, men poängavdragen togs senare bort och titeln tilldelades Partizan, som ledde serien när poängavdragen återställts.
”Yugoslavia list of champions”. RSSSF. 28 maj 2008. http://www.rsssf.com/tablesj/joegchamp.html. Läst 26 juni 2008.
| ||||||||||||||
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Chart showing the timeline of football leagues created after the dissolution of SFR Yugoslavia and its Yugoslav First League.
.svg)
Författare/Upphovsman: Okänd, but under the authority of the Socialist Republic of Macedonia., Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of the Socialist Republic of Macedonia from 1946 to 1992 and of the Republic of Macedonia from 1991 to 1992.
%2c_Flag_of_Serbia_(1947%e2%80%931992).svg)
Flag of the Socialist Republic of Serbia and Socialist Republic of Montenegro, a federated states within the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (SFRY)
.svg)
Flag of the Socialist Republic of Slovenia, a constituent republic of the former Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1945-1991)
Matches the design of Slovak and Russian ethnic minority flags.
.svg)
Flag colours seen in picture here, where a Yugoslav soldier is holding a SR Croatian flag upside down which makes it look like the Yugoslav flag, but the star position shows it's a SR Croatian flag.
.svg)
Flag of the Bosnia and Herzegovina during the SFRY times.
