Jugoslaviens damlandslag i handboll
Förbund | Rukometni savez Jugoslavije | ||
---|---|---|---|
VM-meriter | |||
• Guld | 1 (1973) | ||
• Silver | 2 (1965, 1971, 1990) | ||
• Brons | 2 (1957, 1982) | ||
OS-meriter | |||
• Guld | 1 (1984) | ||
• Silver | 1 (1980) | ||
• Brons | 0 |
Jugoslaviens damlandslag i handboll representerade Socialistiska federativa republiken Jugoslavien i handboll på damsidan. Laget blev bland annat världsmästare 1973[1] och olympiska mästare 1984 i Los Angeles.
Historia
Lag från Jugoslavien deltog i tio världsmästerskap och tre olympiska spel. Resultatet blev 6 VM-medaljer och två OS-medaljer varav ett guld vid OS 1984. Eftersom EM började spelas 1994 har Jugoslavien aldrig deltagit i ett EM.
Efter Jugoslaviens upplösning grundades landslag i de forna delrepublikerna i den federativa staten. Därefter tävlade de som de bosnisk-hercegovinska, kosovoa, kroatiska, montenegrinska, nordmakedonska, serbiska-montenegrinska, serbiska och slovenska landslagen i EM och andra mästerskap.
Världsmästare vid VM i handboll för damer 1973
Zdenka Ištvanović, Dunja Kostić, Ana Titlić, Nadežda Abramović, Mirjana Čikoš, Jadranka Antić, Zdenka Leutar, Milenka Lukić, Ivanka Suprinović, Katica Ileš, Dragica Palaversa, Radmila Parezanović, Biserka Rosić, Mara Torti, Milka Veinović, Božena Vrbanc. Biserka Rožič;
Förbundskapten: Vilim Tičić
Olympiska sommarspel
Silvermedaljörer vid OS 1980 i Moskva
Ana Titlić, Slavica Jeremić, Zorica Vojinović, Radmila Drljača, Katica Ileš, Mirjana Ognjenović, Svetlana Anastasovski, Radmila Savić, Svetlana Kitić, Mirjana Đurica, Biserka Višnjić, Vesna Radović, Jasna Merdan, Vesna Milošević;
Förbundskapten: Josip Samaržija.
Guldmedaljörer vid OS 1984 i Los Angeles
Svetlana Anastasovska, Alenka Cuderman, Svetlana Dašić, Slavica Dukić, Dragica Đurić, Mirjana Đurica, Emilija Erčić, Ljubinka Janković, Jasna Kolar-Merdan, Ljiljana Mugoša, Svetlana Mugoša, Mirjana Ognjenović, Zorica Pavićević, Jasna Ptujec, Biserka Višnjić.
Förbundskapten: Josip Samaržija.
Meriter
Världsmästerskap
| Olympiska spelen
|
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 5 augusti 2011.
Noter
- ^ ”Women's World Championships”. IHF. Arkiverad från originalet den 8 september 2009. https://www.webcitation.org/5jdu17TMD?url=http://www.ihf.info/front_content.php?idart=443. Läst 26 juni 2010.
|
|
Media som används på denna webbplats
An icon that represents a bronze medal
An icon that represents a silver medal
An icon that represents a gold medal
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Romania (24 September 1952 - 21 August 1965)
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Government Ensign of Hungary, flown by state-owned, non-military vessels from 1957 to 1990.