Jota Leonis

Jota Leonis (ι)
Leo IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLejonet
Rektascension11t 23m 55,45273s[1]
Deklination10° 31′ 46,2195″[1]
Skenbar magnitud ()4,00[2]
Stjärntyp
SpektraltypF4 IV[3]
U–B+1,420[4]
B–V+0,456[4]
VariabeltypMisstänkt[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-10,3[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +141,45[1] mas/år
Dek.: -79,14[1] mas/år
Parallax ()41,26 ± 1,16[1]
Avstånd79 ± 2  (24,2 ± 0,7 pc)
Detaljer
Massa1,62-1,70[3] M
Radie2,1[7] R
Luminositet11,5[3] L
Temperatur6 739[8] K
Metallicitet+0,06[8]
Vinkelhastighet16[3] km/s
Ålder1,7[3] miljarder år
Andra beteckningar
78 Leonis, BD + 11 2348, HD 99028, HIP 55642, HR 4399, SAO 99587.[2]

Jota Leonis (ι Leonis , förkortat Jota Leo, ι Leo) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,00[2] och är svagt synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 41,3 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 79 ljusår (24 parsek) från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan Jota Leonis är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass F4 IV[3]. Den är en spektroskopisk dubbelstjärna, vilket innebär att dess komponenter ligger för nära varandra för att kunna upplösas individuellt med ett teleskop. I det här fallet kan ljus från endast den primära stjärnan detekteras och den behandlas därför som ensam.[3] Den har en massa som är ca 1,65 gånger solens massa och en radie som är dubbelt så stor som solens radie. Den utsänder från dess fotosfär 11,5[3] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på 6 740 K.[8]

Den tredje komponenten i trippelstjärnan betecknas Jota Leonis B. Den kretsar kring det centrala paret med en omloppstid på ca 200 år, och efter dess perihelionpassage 1948 växer separationen mellan de två stadigt.[9] Jota Leonis B är liksom solen[10] en huvudseriestjärna av typ G och har en massa ca 8 procent större än solens.[9]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752v1 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357 Note: see VizieR catalogue I/311.
  2. ^ [a b c] "iot Leo -- Spectroscopic binary". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-04-07.
  3. ^ [a b c d e f g h] Bi, S.-L.; Basu, Sarbani; Li, L.-H. (February 2008). "Seismological Analysis of the Stars γ Serpentis and ι Leonis: Stellar Parameters and Evolution". The Astrophysical Journal. 673 (2): 1093–1105. Bibcode:2008ApJ...673.1093B. doi:10.1086/521575
  4. ^ [a b] Rufener, F. (October 1976). "Second catalogue of stars measured in the Geneva Observatory photometric system". Astronomy & Astrophysics Supplement Series. 26: 275–351. Bibcode:1976A&AS...26..275R. Kukarkin, B. V.; et al. (1981).
  5. ^ Kukarkin, B. V.; et al. (1981). Nachrichtenblatt der Vereinigung der Sternfreunde e.V. (Catalogue of suspected variable stars). Moscow, Academy of Sciences USSR Shternberg.
  6. ^ Wilson, R. E. (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Washington D.C.: Carnegie Institute. Bibcode:1953GCRV..C......0W. Retrieved 2009-10-24.
  7. ^ Malagnini, M. L.; Morossi, C. (November 1990), "Accurate absolute luminosities, effective temperatures, radii, masses and surface gravities for a selected sample of field stars", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 85 (3): 1015–1019, Bibcode:1990A&AS...85.1015M
  8. ^ [a b c] Balachandran, Suchitra (May 1, 1990). "Lithium depletion and rotation in main-sequence stars". Astrophysical Journal, Part 1. 354: 310–332. Bibcode:1990ApJ...354..310B. doi:10.1086/168691.
  9. ^ [a b] Fuhrmann, Klaus (2008). "Nearby stars of the Galactic disc and halo - IV". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 384 (1): 173–224. Bibcode:2008MNRAS.384..173F. doi:10.1111/j.1365-2966.2007.12671.x.
  10. ^ "BD+11 2348B". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 9 maj 2017.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Leo IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Leo chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.