Jota Delphini
Jota Delphini (ι) | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Delfinen |
Rektascension | 20t 37m 49,11939s[1] |
Deklination | +11° 22′ 39,6356″[1] |
Skenbar magnitud () | +5,428[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | A1 IV[2] |
U–B | +0,035[3] |
B–V | +0,035[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -3,9[2] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +39,15[1] mas/år Dek.: -8,26[1] mas/år |
Parallax () | 17,26 ± 0,33[1] |
Avstånd | 189 ± 4 lå (58 ± 1 pc) |
Absolut magnitud () | 1,62[4] |
Detaljer | |
Radie | 1,86[5] R☉ |
Luminositet | 20,40[5] L☉ |
Temperatur | 9 301[4] K |
Metallicitet | 0,17 ± 9,99[5] dex |
Andra beteckningar | |
ι Del, 5 Delphini, BD+10° 4339, HD 196544, HIP 101800, SAO 106322, HR 7883, GC 28711 [2] |
Jota Delphini (ι Delphini, förkortat Jota Del, ι Del) är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Delfinen. Den har en skenbar magnitud på 5,43[2], är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 189 ljusår (ca 58 parsek) från solen.
Egenskaper
Primärstjärnan Jota Delphini är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass A1 IV[2]. Stjärnan har en radie som är omkring 90 procent[5] större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 20[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 9 300[4] K. Den ser ut att vara en Am-stjärna,[4] även känd som en metallinjestjärna, som har spektra som anger olika mängder metaller, som järn.[6] Observationer av Jota Delphinis spektrum har visat lägre mängder kalcium och högre mängder järn än förväntat.[4]
Observationer av stjärnans spektrum visar periodiska skiften på grund av Dopplereffekt, vilket tyder på att Jota Delphini är en spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod av 11 dygn och en excentricitet på 0,23,[7] men nästan ingen information är känd om följeslagaren.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d e] "iot Del". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 15 januari 2016.
- ^ [a b] Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ [a b c d e] "Abundance analysis of Am binaries and search for tidally driven abundance anomalies - III. HD 116657, HD 138213, HD 155375, HD 159560, HD 196544 and HD 204188". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 420 (2): 1207–1216. 2012. arXiv:1111.0978. Bibcode:2012MNRAS.420.1207S. doi:10.1111/j.1365-2966.2011.20108.x.
- ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/iotadelphini. Hämtad 2018-12-22.
- ^ Am star, The Internet Encyclopedia of Science, David Darling. Upptagen on line 14 augusti 2008.
- ^ Pourbaix, D.; et al. (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727. arXiv:astro-ph/0406573. Bibcode:2004A&A...424..727P. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Delphinus chart