Jota Ceti
Jota Ceti (ι) | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Valfisken (stjärnbild) |
Rektascension | 00t 19m 25,67416s[1] |
Deklination | -08° 49′ 26,1111″[1] |
Skenbar magnitud () | +3,562[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | K1.5 III[3] eller K1 II + (K)[4] |
U–B | +1,278[2] |
B–V | +1,212[2] |
Variabeltyp | Misstänkt[5] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | +19,35 ± 0,17[6] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -15,15[1] mas/år Dek.: -37,11[1] mas/år |
Parallax () | 11,88 ± 0,18[1] |
Avstånd | 2758 ± 4 lå (84 ± 1 pc) |
Absolut magnitud () | -1,2[7] |
Detaljer | |
Massa | 2,78[3] M☉ |
Radie | 34[6] R☉ |
Luminositet | 398[6] L☉ |
Temperatur | 4 446 ± 18[6] K |
Metallicitet | -0,09[6] dex |
Vinkelhastighet | ,4[6] km/s |
Ålder | 2,23[3] miljarder år |
Andra beteckningar | |
ι Cet, 8 Ceti, BD-09° 48, FK5 9, HD 1522, HIP 1562, HR 74, SAO 128694. [8] |
Jota Ceti (ι Ceti, förkortat Jota Cet, ι Cet) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Valfisken (stjärnbild). Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,56[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 11,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 275 ljusår (ca 84 parsek) från solen.
Nomenklatur
Jota Ceti har det traditionella namnet Deneb Kaitos Shemali.[9] Namnet kommer från det arabiska ordet ذنب الشمالي - ðánab al-shamāliyy, vilket betyder havsmonsterns nordliga svans.
Egenskaper
Jota Ceti är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K1.5 III[3]. Men Houk och Swift (1999) ger den spektralklass K1 II,[4] vilket skulle ange att den är en ljusstark jätte. Den är vidare en misstänkt variabel med en visuell amplitud på omkring 0,05 magnitud.[5] Den har en uppskattad massa som är ca 2,8[3] gånger större än solens massa, en radie som är ca 34[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 400[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 450[6] K.
Jota Ceti bildar en vidsträckt astrometrisk dubbelstjärna, med gemensam rörelse genom rymden,[10] med en stjärna av magnitud 10,40 med en vinkelseparation på 106,4 bågsekunder vid en positionsvinkel på 191° år 2014.[11] Denna följeslagare kan vara en stjärna av spekraltyp K.[4]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Jennens, P. A.; Helfer, H. L. (September 1975), "A new photometric metal abundance and luminosity calibration for field G and K giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 172: 667–679, Bibcode:1975MNRAS.172..667J, doi:10.1093/mnras/172.3.667.
- ^ [a b c d e] Luck, R. Earle (September 2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", The Astronomical Journal, 150 (3): 23, arXiv:1507.01466 , Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88, 88.
- ^ [a b c] Houk, N.; Swift, C. (1999), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD Stars", Michigan Spectral Survey, Ann Arbor, Michigan: Department of Astronomy, University of Michigan, 5, Bibcode:1999MSS...C05....0H.
- ^ [a b] Eggen, O. J. (July 1993), "Evolved GK stars near the sun. I - The old disk population", Astronomical Journal, 106 (1): 80−132, Bibcode:1993AJ....106...80E, doi:10.1086/116622. See p. 97.
- ^ [a b c d e f g h i] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and radial velocities for a sample of 761 HIPPARCOS giants and the role of binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
- ^ Ryon, Jenna; et al. (August 2009), "Comparing the Ca ii H and K Emission Lines in Red Giant Stars", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 121 (882): 842, arXiv:0907.3346 , Bibcode:2009PASP..121..842R, doi:10.1086/605456.
- ^ "iot Cet -- High proper-motion Star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-02-06.
- ^ Bakich, Michael E. (1995), The Cambridge Guide to the Constellations, Cambridge University Press, p. 116, ISBN 05-214492-19.
- ^ Gontcharov, G. A.; et al. (2001), "The proper motions of fundamental stars. I. 1535 stars from the Basic FK5", Astronomy and Astrophysics, 365 (2): 222, Bibcode:2001A&A...365..222G, doi:10.1051/0004-6361:20000010.
- ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Cetus chart